De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of internal medicine and clinical nutritionAbstractTitle: Can supplementation with vitamin E improve cognitive function in Alzheimer?s disease?Author: Malin Andersson and Elin LöfqvistSupervisor: Elisabet RothenbergExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: 2012-04-11Background: Alzheimer?s disease (AD) is the most common form of dementia. As the average life expectancy rises the prevalence increases. The disease leads to gradual deterioration of cognitive functions. A recent Cochrane review describes how several studies demonstrate an increased oxidative damage in the brain in those with AD.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Stressrelaterad ohÀlsa och utmattningssyndrom ökar i Sverige vilket leder till fler lÄngtidssjukskrivningar. Detta innebÀr ett stort lidande för de drabbade och höga kostnader för samhÀllet. Stress som kvarstÄr under lÀngre tid pÄverkar kroppen negativt och leder till kognitiv utmattning, sömnproblematik, utbredd trötthet, somatiska besvÀr, irritabilitet och negativ affekt. Utsatta personer Àr Àven i riskgrupper för allvarliga somatiska sjukdomar.Syfte: Att beskriva förekomsten av stressrelaterad ohÀlsa och utmattningssyndrom i en storstads-region.Metod: Data samlades in genom ett tvÀrsnittsurval bland kvinnor och mÀn i arbetsför Älder boende i en storstadsregion. MÀtinstrumentet som anvÀndes var Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26).

Den föreliggande undersökningen har som syfte att undersöka hur man har anordnat undervisningen för svenska som andrasprÄkselever i de kommunala grundskolorna i en mindre kommun med ett mÄngkulturellt, men glest och sprÄkligt heterogent elevunderlag. Undersökningen grundar sig i mitt genuina intresse för hur vi i den svenska grundskolan tillgodoser andrasprÄkselevernas möjligheter till sprÄklig och kognitiv utveckling. I aktuell forskning inom omrÄdena modersmÄl och tvÄsprÄkighet finner vi goda empiriska underlag för hur vi skall utforma och organisera de flersprÄkiga elevernas undervisning pÄ bÀsta sÀtt. I den nu föreliggande undersökningen finns speciella förutsÀttningar, som sÀtter bÄde aktuell forskning, styrdokument och skolans ramfaktorer pÄ prov. Den undersökta kommunen har genom sin stora yta en svÄrhanterad logistiksituation för elever, lÀrare och skolledare.

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

Det hĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns sprĂ„kutveckling.Syftet Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet pĂ„ förskolan. I undersökningen vill vi Ă€ven studera förskollĂ€rarens upplevelse av vilken pĂ„verkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns sprĂ„kutveckling.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning pĂ„visar att det Ă€r mĂ„nga faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. FörskollĂ€rarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strĂ€vansmĂ„len i LĂ€roplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla mĂ„ste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet Ă€r av betydelse för hur barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket.

Filmskapare har unika hantverksmÀssiga kunskaper om hur man pÄverkar mÀnskliga kognitiva processer för att uppnÄ önskade effekter pÄ ÄskÄdaren. Om dessa kunskaper blev systematiserade med hjÀlp av empirisk forskning, skulle de kunna komma till nytta Àven inom vetenskapliga discipliner dÀr man intresserar sig för mÀnniskans kognition.I denna uppsats kombineras analysen av tvÄ filmsekvenser med ett experiment i vilket ÄskÄdarnas ögonrörelser filmades och personerna fick svara pÄ frÄgor om sina intryck av filmen. Resultaten tyder pÄ att mÀnniskor framför allt blir medvetna om sÄdana intryck som liknar verkligheten, t.ex. karaktÀrers personlighet och beteende, snarare Àn sÄdant som rör filmens form. Dessa fynd diskuteras i ett allmÀnt kognitivt perspektiv och ytterligare empiriska undersökningar föreslÄs för att studera samspelet mellan filmen och ÄskÄdaren.Summary in English:Through their craft, film artists have unique insights into methods of influencing human cognitive processes to achieve desired impact on the spectator.

Uppsatsen beskriver hur personer med erfarenhet av problematiskt spelande och efterföljande behandling berĂ€ttar om sina erfarenheter. Studiens fokus har legat pĂ„ problematiskt spelande av MMORPG-spel, deras sociala dimension och upplevelser av genus i dataspelen. Även respondenternas tankar kring dataspelandet som sĂ„dant och kring genus tas upp. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa intervjuer pĂ„ ungefĂ€r en timme vardera med tre respondenter. Det empiriska materialet har tolkats genom meningskoncentrering och sedan analyserats genom en hermeneutiskt-narrativ analysmetod.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Bakgrund: Schizofreni kÀnnetecknas av en förvrÀngd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat lÀngre Àn sex mÄnader. FramtrÀdande Àr ett desorienterat tÀnkande och röstahallucinationer, Àven om störningen huvudsakligen Àr kognitiv sÄ yttrar den sig oftast pÄ beteendemÀssiga och kÀnslomÀssiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare Ären generellt förbÀttrats i det svenska samhÀllet och inom sjukvÄrden. Men ÀndÄ Àr negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd Àr en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna instÀllning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ.

Att kÀnna sig ledsen, olycklig och nedstÀmd ibland Àr helt naturligt. För att nedstÀmdheten ska kallas depression ur medicinsk synvinkel krÀvs att man dagligen under minst tvÄ veckor kÀnner sig nedstÀmd och upplever minskad glÀdje och intresse för vanliga aktiviteter. I dag behandlas depression med kognitiv terapi eller medicinering. NÄgra exempel pÄ lÀkemedelsgrupper Àr MonoaminoxidashÀmmare (MAO-hÀmmare), Tricykliska antidepressiva (TCA) och Selektiva SerotoninÄterupptagshÀmmare (SSRI). SSRI-lÀkemedlen verkar genom att hÀmma Äterupptaget av serotonin i CNS-neuronen.

UtifrÄn en kvalitativ och rÀttsdogmatisk metod stÀllde vi oss frÄgande till hur och utifrÄn vilka faktorer kuratorer pÄ ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar pÄ. I sexualbrottslagstiftningen framgÄr det pÄ flera stÀllen att ett barn under 15 Är som utsÀtts eller deltar i sexuella handlingar Àr brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillÀmpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer pÄ olika ungdomsmottagningar i Stockholms lÀn, förhÄller sig till förÀndringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trÀdde i kraft 1 april 2005, samt om den fÄtt nÄgon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmÀla enligt SoL 14:1.