Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sÀtter den mÀnskliga hjÀrnan i centrum. BerÀttade som metod i historieundervisningen presenteras nÀrmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att vÀva samman neurovetenskapens omrÄde med historiedidaktikens fÀlt. Metoden för uppsatsen bygger i första hand pÄ insamlad fakta frÄn olika forskningsomrÄden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger pÄ en diskussion som sammanstÀller forskningen och ger förslag pÄ hur forskning kring hjÀrnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet..

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriĂ€rer sĂ„dana organisationer stĂ„r inför gĂ€llande kommunikation. Den teoretiska referensramen bestĂ„r av olika delar som samtliga behandlar Ă€mnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel pĂ„verkar kommunikationen. Även studier om sprĂ„klig mĂ„ngfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har anvĂ€nts.Studien Ă€r genomförd pĂ„ en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts pĂ„ plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder pĂ„ att multinationella organisationer stĂ„r inför svĂ„righeter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat pĂ„ grund av att bĂ„da parter ofta kommunicerar pĂ„ sitt andrasprĂ„k.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt pÄ barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den hÀr studien syftar vi till att förstÄ brusets effekt och underlÀtta för individer med koncentrationssvÄrigheter samt för individer som lyckas sÀmre med kognitiva uppgifter. Vi vill ocksÄ gÄ djupare och se om personer som inte lyckas sÄ bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjÀlp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fÄtt titta pÄ ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt pÄ personer med koncentrationssvÄrigheter samt pÄ personer vars prestation var sÀmre i experimentet.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur Va?stera?s stadsbibliotek kan fo?rba?ttra sin kommunikation med skolorna i bibliotekets upptagningsomra?de. Fo?r att underso?ka hur kommunikationen hittills har fungerat har jag genomfo?rt en enka?tunderso?kning hos la?rarna som arbetar pa? de fo?rskoleklasser och skolor som ho?r till stadsbibliotekets upptagningsomra?de. Vidare har jag genomfo?rt en kvalitativ analys av texten och den grafiska formen i det informationsmaterial som Va?stera?s stadsbibliotek skickat ut till fo?rskoleklasser och skolor i upptagningsomra?det.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns sprÄk och hur pedagogernas syn pÄ kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om sprÄk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn Àr nyfikna och flitiga aktörer som vill lÀra sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr med fokus pÄ observationer och intervjuer. UtifrÄn studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts pÄ samma förskolor.

Afasi innebÀr en störning i sprÄkfunktionen och Àr vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. VÄrdpersonal som saknar tillrÀcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med sprÄksvÄrigheter kan kÀnna osÀkerhet. Denna osÀkerhet kan resultera i att dessa vÄrdare undviker personer med sprÄksvÄrigheter eller avstÄr frÄn att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vÄrdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som frÀmjar en god vÄrdrelation och kommunikation mellan vÄrdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa upplevelserna i samband med ett förÀndringsarbete ur ett personalperspektiv. Mina huvudfrÄgor jag ville ha besvarade Àr; hur upplever personalen förÀndringen samt hur bör en förÀndring genomföras för att den ska ses som positiv?Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod och gjort tre stycken enskilda intervjuer. Styrkan med denna metod Àr att den ser till helheten samtidigt som den ger möjlighet att beskriva individens subjektiva upplevelser av ett fenomen. Som teoretisk ram för studien har jag anvÀnt organisationsteorin samt Angelöws (1991) teori om förÀndringsarbete.Resultatet i den hÀr studien visar pÄ att delaktighet Àr en av de viktigaste byggstenarna för att fÄ ett lyckat förÀndringsarbete samt att utan direkt information och en bra kommunikation Àr det svÄrt att fÄ personalen att kÀnna delaktighet i processen..

Syfte: I den nya lÀroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmÄgan att kommunicera i matematik tror jag att det Àr viktigt att ta reda pÄ hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka hur elevernas instÀllning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan sprÄk och tanke har pÄverkat mitt eget arbete som undervisande lÀrare i matematik.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.