Vår uppsats handlar om huruvida empati är medfödd eller ej? Hur kan man som pedagog påverka utvecklingen av barns empati? Syftet med vårt arbete var att undersöka i vilken utsträckning dagens professionella pedagoger använder sig av olika metoder för att påverka barns empatiska utveckling. Vi ville även väcka pedagogers medvetenhet angående barns empatiska utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som kompletterades med litterarturstudier. Vi intervjuade pedagoger inom skola och barnomsorg.

Empatiträning i form av simuleringsövningar är en frekvent använd metod inom psykologin. Effekterna av den ger dock motstridiga resultat på ökningen av empatin. Den här undersökningen testade om flickor har högre empati än pojkar, om empati går att öka med övningar samt om det finns ett samband mellan välmående och empati. Övningarna inbegrep bland annat simulering av blind- och dövhet samt forumspel om mobbning. Deltagarna fick före och efter övningarna svara på en enkät som analyserades kvalitativt och kvantitativt.

Detta arbete har vi gjort för att få reda på hur man kan utveckla barns empati genom att använda sig av forumspel. Målgruppen för vårt arbete är främst andra pedagoger. För att få svar har vi genomfört tre observationer och intervjuat dramapedagogen vi observerat samt de berörda klassernas lärare. Forumspel har visat sig vara utmärkt för att ge eleverna möjlighet till utveckling och empati..

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida.

Empati har länge ansetts vara en god egenskap hos en medmänniska. Det definierats enligt Davis, som individers affektiva och fysiologiska reaktioner avseende någon annans fysiska och psykiska tillstånd. Tidigare forskning har visat att det finns skillnader avseende empati hos individer beroende på olika faktorer. Huvudsyftet med studien var att se om kön, ålder, arbetsplats, antal år inom yrket samt föräldraskap påverkade kriminalvårdares empati. Deltagarna var kriminalvårdare (N = 90) som arbetade på en anstalt och ett häkte.

Tidigare forskning har visat att beroende på vilken utbildning man läser varierade den emotionella empatin. Däremot saknas forskning på andra empatikomponenter angående skillnader mellan utbildningsprogram. Syftet med studien var att undersöka om empatin skiljer sig beroende på vilket högskoleprogram som studeras. En enkätundersökning om empati genomfördes mellan olika högskoleprogram. Enkäten mäter Davis (1983) mångdimensionella syn på empati och består av fyra delskalor.

Denna uppsats belyser empati ur ett troligen helt nytt perspektiv genom att likna empatiprocessen vid den suggestibla som ?den andres? förmedlande av stimu¬lus, vilket av målpersonen mottages, processas och därefter ofta resulterar i en, hos målpersonen, genuint upplevd känsla eller uppfattning. I uppsatsen förslås vidare att empati och suggestibilitet skiljer sig ifrån övrig form av var¬seblivning genom det radikala internaliserandet av stimulus som de ofta ska¬par hos målpersonen. Studiens syfte var att, baserat på detta förslag, utreda om det finns ett samband mellan empati och suggesti¬bilitet. En studie utförd med 42 per¬soner påvisade en tendens till samband mellan suggestibilitet och empati samt att kvinnor var signifikant mer suggestibla än män.

Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till empati för en annan. Den här studien undersökte huruvida empati har samband med empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för våld i sitt förhållande upplevs av andra. En enkätundersökning utfördes på fyra gymnasieklasser där eleverna läste en fiktiv berättelse om en kvinna som blir utsatt för våld i sitt förhållande. De besvarade frågor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av våld. Resultatet av studien behandlades främst kvalitativt, men också genom statistiska analyser.

Föräldrar kan ha olika typer av uppfostringsstil gentemot sina barn: auktoritär, auktoritativ och släpphänt. Den auktoritativa föräldrastilen har enligt tidigare forskning visat sig påverka sannolikheten för hög empati hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av olika föräldrastilar för individens empatiska förmåga. En enkätstudie utfördes med en kombination av ett mätinstrument för föräldrastilar, Parental Styles Dimensions Questionnaire (PSDQ) samt en för empati, A Questionnaire Measure of Emotional Empathy (QMEE). Deltagarna var 191 gymnasiestudenter från tre olika skolor i Mellansverige.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Under 2012 uppmärksammades ett ovanligt rån i media. En berusad man föll ned på ett tunnelbanespår och slog sig medvetslös. Därefter rånades han på sina värdesaker och lämnades åt sitt öde medan gärningsmannen lämnade platsen. Syftet med den här undersökningen var att mäta empati gentemot gärningsmannen och brottsoffret i denna händelse. I en kvantitativ enkätundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 män.

Ett kvasiexperiment genomfördes för att undersöka vem som väcker mest empati hos studenter, en kraftigt underviktig eller en kraftigt överviktig kvinna som är i en utsatt situation. Enkäterna innehöll en fiktiv berättelse om tre kvinnor och lästes av 252 studenter som sedan fick skatta sin empati. Kvinnan var antingen kraftigt underviktig, normalviktig eller kraftigt överviktig. Resultatet visade att bland kvinnliga deltagare fick den kraftigt överviktiga kvinnan mest empati. En förklaring till att kvinnor känner mer för den överviktiga kan vara skönhetsidealet, att de ska vara smala medan det för männen kanske inte är en lika central fråga.

Världshälsoorganisationen klassar övervikt och fetma som ett av det största globala hälsoproblemen i modern tid. Forskning visar att den konventionella fetmabehandlingen är otillräcklig eftersom den enbart leder till tillfällig viktminskning. Kognitiv terapi har vuxit fram som ett alternativ till den konventionella fetmabehandlingen. Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturöversikt undersöka om kognitiv terapi fungerar som behandlingsmetod mot övervikt och fetma ur ett långsiktigt perspektiv. Den frågeställning som formulerades i anknytning till syftet var: Har deltagare som behandlats för övervikt och fetma med hjälp av kognitiv terapi lyckats behålla sin reducerade vikt vid uppföljning minst ett år efter avslutad behandling? Resultaten visar att kognitiv terapi i tre av studierna var mer effektiv på lång sikt i jämförelse med andra behandlingsformer.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kände olika mycket empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska deltagare kände signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan äldre och yngre deltagare.

Empati är ett brett begrepp som är svårdefinierat, det är även svårt att veta vad som påverkar empatin. Diskussioner om hur våldsamma tv- och datorspel påverkar empatin negativt ökar. Denna studie undersöker sambandet mellan tv- och datorspel och empati där empati definieras som ett karaktärsdrag och en reaktion. Totalt deltog 485, varav 411 var kvinnor, 62 män och 12 som inte ville uppge kön/icke-binära. Davis IRI-skala användes för att mäta empati och enkäten skickades ut som webbenkät och i pappersform.