I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar på hur den kan motsvara mål som är formulerade i grundsärskolans läroplan. Jag lyfter vid sidan av den även fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jämför den med FMT-metoden. Min slutsats är att metoden lämpar sig ypperligt vid arbete i såväl grundsärskolan, som i den ordinarie grundskolan.

Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon.

Även om många beteendeproblem är resultat av psykologiska orsaker, är det alltid viktigt att förstå att det kan finnas en fysisk sjukdom som ligger bakom och orsakar störningen. Det finns klara samband mellan sjukdom tidigt i hundens liv och beteendeproblem i vuxen ålder. Det är flera störda beteenden som uppvisas, främst felriktad rädsla och aggression. Hunden kan även visa på onormalt sexuellt beteende och överdrivet skällande. Beteende påverkar i stark grad relationen till sin ägare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den nya rättspraxis som kom år 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms län. Vidare ska vi även försöka belysa vilken behandling dessa barn och ungdomar bör få och för att kunna besvara detta har vi utgått ifrån tre frågeställningar. Vårt tillvägagångssätt har varit utifrån en rättsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats.  Som hjälp till vår analys och slutsats har vi utgått från den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstå och tolka systemet vid implementering av ny rättspraxis.     Vi har utgått ifrån 15 LVU domar från 2013, där ungdomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa domar kan vi besvara vår första frågeställning hur rättspraxisen efterföljs. Resultatet visar på att i två av de 15 fall har rätten tagit hänsyn till rättspraxisen och avslagit ansökan om tvångsvård.

The study concerns the unloading of pigs at the slaughter house, both from the pigs view and from the transporters view. The study has been carried out at the slaughter house (SLP) in Helsingborg, Sweden. It includes a questionnaire to all transporters (65 % response) and a direct observation of the unloading. The transporters handling of the pigs, their use of different equipment and the response of the pigs has been studied. The pigs behaviour at unloading and their reactions to environmental factors has also been studied.

Musikterapi har funnits genom hela vår historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med två adepter (de som får terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet är att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har.Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats är att all rörelse är en reaktion på ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse.

Ämnesval är organisationsteori med utgångspunkt från processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttänkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinära utgångspunkt i effekttänkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemställan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttänkande, främst baserat på andra länders krigserfarenheter.Dessa två förhållningssätt betraktas vanligtvis som två ytterligheter, där effekttänkandet har starkt fäste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fäste i förvaltningsperspektiv. Vid en jämförelse påvisas flertal likheter mellan processorientering och effekttänkande, men det finns områden där likheter ej kunnat återfinnas.

Titeln på detta självständiga arbete är Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det är en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln på arbetet är Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacher´s interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollärare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstå och de arbetssätt som används inom förskolan för att stödja och hjälpa de barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor och två specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende på grund av orsaker i miljön eller till följd av någon form av oförmåga hos barnet.

Pettersbergsskolan har sedan början av ?90 talet år tillbaka varit att betrakta som en problemskola. Oro, skadegörelse och våld har kommit och gått i vågor. Så vad kan man göra åt problemet. Kan man genom en djupare förståelse av bakomliggande faktorer arbeta mer effektivt mot det beteende som ungdomar med svaga sociala band och låg självkontroll visar upp? En del av skolans problembild hör samman med det bostadsområde som den får sina elever från.

Utgångspunkten för studien ligger i att, efter 1-1,5 år efter de avslutat familjeprogrammet De otroliga åren (the Incredible Years, Webster-Stratton), undersöka och belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av ? om och hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat tänkandet kring den egna föräldrarollen? hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat deras eget beteende? hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat barnens beteende och ? att använda sig av programmets metoder på egen hand.Utifrån en kvalitativ metod intervjuades tio föräldrar som deltagit i och avslutat programmet i Familjemottagningen i Majornas, regi under höst- respektive vårterminen 200X. Under intervjun fick de även fylla i två strukturerade formulär; Eyberg Child behavior Inventory (ECBI), som används för att uppskatta tidiga beteendeproblem och för utvärdering av behandling, samt ytterligare ett formulär som ber föräldrarna uppskatta vilken nytta de haft av programmets metoder/tekniker i sitt samspel med barnen, när det gäller att minska deras ?oönskade? beteende. Analysen av intervjuerna och formulärsvaren visar att de flesta av föräldrarnas, och barnens, beteende påverkas och förändras avsevärt efter deltagandet, och att man oftast lyckas bevara effekterna och de nya beteendemönstren.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention.

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression.

Demenssjukdomar ökar i hela världen. De resurser som är avsatta för behandling och omhändertagande av personer med demenssjukdom är knappa. Nya alternativa metoder måste tas i bruk och de skall vara kostnadseffektiva. Olika slag av sällskapsdjur, bland annat hundar, har börjat användas i sjukvården som ett komplement till annan behandling inom bland annat demensvården.Syftet var att belysa vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom.En forskningsöversikt genomfördes som metod. De vetenskapliga artiklarna söktes fram i tre olika databaser och genom manuell sökning.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Tidigare studier har visat att ett teams prestation bland annat påverkas av den psykologiska tryggheten i teamet. Några faktorer som i tidigare forskning har visat sig ha samband med psykologisk trygghet är ledarens beteende, organisatoriskt stöd, informell maktfördelning och tillit och respekt inom teamet. Denna studie syftade till att utforska vilka faktorer som bidrar till psykologisk trygghet i team. Tio respondenter i två olika team intervjuades; ett team med en medelhög psykologisk trygghet och ett team med en hög psykologisk trygghet. I analysen jämfördes de två teamen med varandra och resultatet visade både likheter och skillnader mellan teamen.