Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter använder hästar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Vi ville även veta hur en bra terapi häst skall vara. En intervjustudie utfördes på fyra terapeuter i Sverige som använder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi är svåra att särskilja från varandra då gränsen mellan dem är flytande. Båda är behandlingsformer där hästen används som ett verktyg för att uppnå uppsatta mål.

Med detta examensarbete vill jag på enklast möjliga sätt beskriva vad FMT-metoden är och hur den kan praktiseras. Målet är att så många personer som möjligt ska få en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för människor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har även den sensoriska integrationen stärkts. .

Denna rapport beskriver användandet av artificiella neurala nätverk, som styrsystem för att utföra evolution av beteende för boids. Boids handlar i grunden om att skapa en simulering av flockbeteende, genom att låta självständiga individer sträva efter att uppnå samma mål. Uppbyggnaden av boids sker enligt tre ursprungliga regler, att undvika kollision, matcha hastighet och centrera flocken, dessa regler ligger även till grund för boidsen i detta projekt. Då beteendet för boids i grunden programmeras för hand, undersöker arbetet hur resultatet påverkas genom evolution av beteendet m h a neurala nätverk. Arbetet jämför även de två neurala nätverksarkitekturerna reaktiva- och rekurrenta nätverk.

Lactobacillus reuteri has been used as probiotics in piglet and chicken feedings as well as in different diary products for humans. In this EEF-work I have shown that L. reuteri can be an alternative for treatment of vaginitis in laboratory rats used for breeding. In a breeding stock with 3000 animals some animals had a vaginal infection with ??haemolytic streptococci group G.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

Forskningen visar på att elitidrottare inte får i sig tillräckligt med energi och därmed utsätter sig själva för ökad hälsorisk och risk för minskad prestationsförmåga under både träning och tävling. Vi har valt att undersöka en del av detta genom att kartlägga elitbasketspelares återhämtningsvanor. Såväl beteende genom intag av kolhydrater, fett, protein och vätska inom två timmar efter avslutad fysisk aktivitet som föreställningarna kring återhämtningsmålet har undersökts och analyserats.Studien är gjord på ett elitherrbasketlag i Västra Götalandsregionen med totalt nio deltagande spelare. Den är delvis kvantitativ och delvis kvalitativ, triangulering förekommer för att jämföra sambandet mellan beteende och föreställningarna. Beteendet kartlades med hjälp av en matdagbok där spelarna fick skriva ner allt de åt under 4 dagar.

Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet.

Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås.

Beteende skulle kunna vara en användbar markör för näringsmässig obalans hos idisslare om det finns en motivation hos djuret att kompensera obalansen genom selektivt ätbeteende. Idisslare sägs inneha en ?näringsvisdom? som innebär att de har förmågan att selektera olika sorters växter av varierande näringsinnehåll och toxiner för att möta deras näringsmässiga behov och undvika förgiftning. Djuren kan genom återkopplingsmekanismer känna av konsekvenserna efter foderintag vilket påverkar dess preferenser för särskild föda. Återkopplingsmekanismerna gör att idisslaren upplever mättnad eller obehag.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir.

Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns något samband mellan attityd och handling gentemot hållbar utveckling hos elever i årskurs nio. För att ta reda på elevernas attityder och handling för en hållbar utveckling har vi delat ut 160 enkäter på Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fått svara på ett tjugotal frågor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstänkande. Resultatet visar att många har en positiv attityd till hållbar utveckling men när eleverna måste ändra på sin egen livsstil är de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid källsorterar har genomgående en mera positiv attityd till hållbar utveckling.