Alkoholvården i Sverige kan vara utformad på många olika och skilda sätt. Det är ett område där det finns ett flertal olika åsikter kring vilken behandling som är lämpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte är att titta närmare på hur diskursen kring alkoholvård kan se ut i Sverige idag genom närmare granskning av de två tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. Två stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: -Vilka behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad väljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvården? Som metod används kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi påverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrån inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanställdes för att nå resultat. Resultatet visade att smärtan begränsar patienternas vardag genom att kroppen säger ifrån då smärtan blir för intensiv.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Syftet är att utifrån ett lärandeperspektiv studera följderna av coaching i en organisation. De teoretiska utgångspunkterna är coaching samt Knud Illeris teori om lärande. Coaching har sitt ursprung inom såväl psykologin som filosofin. Illeris teori om lärande utgår från de tre dimensionerna: kognitiv, psykodynamisk och social/samhällelig, vilka ständigt är förenade. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där empirin baseras på intervjuer.

Bakgrund: Schizofreni är en psykisk sjukdom som ofta har inverkan på det dagliga livet. Tillståndet kan leda till allvarlig kognitiv svikt och i förlängningen till tvångsvård. Sjukdomsbilden gör att patienterna inte alltid kan eller vill delta i beslut kring sin egen vård. Delaktighet kan därför bli komplext i förhållande till denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan påverka delaktighet i vården hos patienter med schizofreni.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

 Cochleaimplantat (CI) är ett hörseltekniskt hjälpmedel som under de senaste 20 åren givit personer med grav hörselnedsättning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De språk- och talfärdigheter som personer med CI tillägnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor efter ett års tid hos barn med CI. De förmågor som undersöktes var fonologiska färdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av läsning, läsförståelse samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i åldrarna 7;8-13;4 år deltog i studien.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Demenssjukdom innebär en successiv förlust av såväl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmågan hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och hur den förändras över en period av tre år. Vidare var syftet att jämföra den förändrade funktionsförmågan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av äldre. Materialet till denna studie hämtades från två forsknings- och utvecklingsprojekt, Demensvård i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien användes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken.

Demenssjukdom är ett vanligt tillstånd som ökar med stigande ålder. Tillståndet leder till svåra psykiska och sociala handikapp och har en dödlig utgång. Patienter med demenssjukdom får mindre smärtlindrande behandling än äldre patienter med bibehållen kognitiv förmåga, trots att de troligen kan känna smärta i samma grad. Vid avancerad demenssjukdom kan patienten ha svårighet att förmedla sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan har ett yrkesansvar att sörja för en god omvårdnad.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.