Denna studie fokuserar på relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah Yücel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 från Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av Yücels poesi är studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgångspunkt är framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Benämningen ?den nya andra generation invandrare? innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande.

Dagens universitets- och högskolestuderande i Sverige tenderar att arbeta extra vid sidan av studierna i relativt stor omfattning. Vardagen kräver att studenterna ständigt växlar fokus och därför förmodas även självbilden bli uppdelad. Tidigare forskning visar på att identitet är socialt och skapas genom interaktion i en given kontext. Vidare fann författarna forskning som talade för att begreppet yrkesroll är relevant i sammanhanget, där yrkesidentiteter sägs skapas genom professionaliseringsprocesser i vilka den individuella och den kollektiva självbilden möts under yrkesutövandet. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid två olika lärosäten formar sin studentidentitet respektive yrkesidentitet i kontexten och hur dessa roller kan hamna i konflikt med varandra.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator är idag något som politiker, skolledare och lärare tycker är en självklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik på EU nivå men vi finner även starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skäl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men är det alltid bra med datorn i undervisningen? Lärare och rapporter vittnar om att datorn ofta används till något helt annat än till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om.

Målet med denna kandidatexamensuppsats är att undersöka vilka metoder det finns för medborgarinflytande idag samt vilken roll, makt och vilket ansvar planeraren har i en medborgardialog. Arbetet ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka metoder finns för medborgardialog i Sverige idag och hur avspeglas demokratin i dem? Vad har planeraren för roll, makt och ansvar i en medborgardialog? Vad har planeraren för inställning till medborgaren och medborgarinflytande? Vilka möjligheter och begränsningar har planeraren vad det gäller att påverka medborgarens inflytande i planprocessen? Syftet med kandidatexamensarbetet är att öka förståelsen kring planerarens inflytande och möjligheter i planprocessen och medborgardialogen för att hen i framtiden ska kunna axla sin yrkesroll på bästa tänkbara sätt. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma planerare gjorts. I uppsatsen konstateras att planeraren och andra aktörers makt, roll, och attityd är avgörande för medborgardialogens utveckling, samt att förväntningar, förtroende och förståelse har stor betydelse. Arbetet visar att planeraren idag har en kommunikativ roll i medborgardialogen och ofta fungerar som samtalsledare, utan att ha någon egentlig utbildning inom området.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.