I Sverige är det omkring 200 000 personer som fått diagnosen demens. Läkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgå till 160 miljoner kronor/år i Sverige. Att använda sig utav icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan ses som ett alternativ, både ur etisk synpunkt såväl som ekonomisk. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner till vilka omvårdnadsåtgärder som finns tillgängliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i omvårdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något samband mellan eventuella vergensproblem och astenopiska besvär vid närarbete hos barn i årskurs 3.Metod: I studien deltog totalt 32 barn. Inledningsvis fick barnen tillsammans med föräldrarna svara på en enkät som behandlade ögonrelaterade symptom vid närarbete. Objektiv refraktion genomfördes för att sedan genomföra alla mätningar med korrektion i provbåge. Kliniska mätningar genomfördes därefter för att undersöka de eventuella vergensproblemen. Det som undersöktes var: fixationsdisparitet, fori på 40cm, fusionsvergenser på 40cm, konvergensnärpunkt (KNP) och vergensfacilitet.Resultat: Majoriteten av eleverna hade inga astenopiska besvär vid närarbete enligt enkäten.

År 2009 klassades 10 ? 12 % av Sveriges vuxna befolkning som överviktiga eller feta, en siffra som stadigt ökar. Fetma och övervikt kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2,hjärt- kärlsjukdomar, infertilitet, cancer m.fl. Fetma bör klassas som en kronisk sjukdom och således behandlas därefter, det vill säga genom gedigen patientutbildning för förbättradegenvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kananvända för att bidra och ge stöd till en vuxen, överviktig eller fet patient, vid en sundviktreducering och en hållbar livsstilsförändring.

SAMMANFATTNINGDetta examensarbete är baserat på en uppgift från Small Domestic Appliances (småhushållsprodukter) på Electrolux. Arbetet har handlat om att få in mer naturliga materialmed ?premium? känsla i deras produkter, annat än plast och rostfritt stål.Materialundersökningen har inkluderat: glas, trä, keramik och dekorativa tillämpningarför metall och plast. Hur en användare upplever ett material har också undersökts.Information har samlats in i två undersökningar; en om trender, marknad ochkonkurrenter samt en om material, leverantörer, tillverknings- och ytbehandlingsmetoder.Tre subjektiva test har gjorts på taktilitet för att få reda på hur vissa material upplevs avanvändare. Testerna utfördes med hjälp av materialprover, frågeformulär ochtestpersoner.Ett objektivt test på friktion utfördes också där friktionskoefficienten mellan ett materialsyta och fingertopparna räknades ut.

Chapter 6 of the Ch?ndogya Upani?ad has often been treated in works on early Indian philosophy, as well as in some comparative studies on color symbolism. Attempts to place it in a larger framework against the background of late Vedic religion are, however, few, the rationalistic and ?tradition-challenging? appearance of the text having repeatedly been emphasized. But the doctrine contained in the text ? a cosmologic teaching on the three elements constituting the universe, each being characterized by a color (red, white, black) ? and their microcosmic counterparts in the human body, does have some clear affinities to the worldview of the Br?hma?as and ?ra?yakas, which posits a series of similar correlations (bandhu-) between macro- and microcosmos.

Aktivitet som terapeutiskt medium har varit centralt för att utveckla arbetsterapiprofessionen genom att använda aktivitet som mål och medel. Arbetsterapi är grundat på att engagemang i aktivitet är nödvändigt för hälsa och välmående. Trots detta har mycket av professionsutvecklingen lett till interventioner som inte är aktivitetsbaserade. Basal Kroppskännedom? (BK) och arbetsterapi har flera gemensamma grundantaganden.

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienterna har för upplevelser av sjukvården, samt vilka förbättringar de föreslår.Metod: Undersökningsgruppen bestod av 50 patienter som svarat på de öppna frågorna i en nationell patientenkät. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier och elva underkategorier. De fem kategorierna bestod av: bemötande, sjukhusmaten, vårdmiljön under sjukhusvistelsen, in- och utskrivning samt väntetider under vårdtiden och samarbete mellan professioner. Patienter som vårdades inom slutenvården ansåg att det bemötande de erhöll i huvudsak varit gott, men att det förekom vissa negativa attityder som bör förändras till det bättre. Förbättringar av måltider och sjukhusmiljön önskades, dessa områden upplevdes otillfredsställande.

På en intensivvårdsavdelning befinner sig patienten med ett flertal personal och teknisk utrustning omkring sig. Intensivvårdspatienten kan få bristande förmåga till kommunikation med omvärlden då denne är intuberad och sederad. Vid bristande kommunikation har patienten svårare att förmedla smärta. Tidigare forskning visar att intensivvårdspatienter har minnen av smärta från vårdtiden. Obehandlad smärta leder till lidande för patienten.Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan bedömer smärta hos intuberade och sederade patienter där kommunikationen kan vara begränsad.

Sammanfattning Bakgrund: Det vetenskapliga underlaget för hur en kvarliggande urinkateter med flödesproblem bör hanteras är otillräckligt. Svensk lagstiftning betonar sjuksköterskans ansvar att ge patienten en individanpassad god vård. Vilket underlag för beslutsfattande sjuksköterskan använder och hur interventionen genomförs och utvärderas kan vara beroende av kontext och erfarenhet. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver att de resonerar och agerar vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor av tolv kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor vid en utvald intensivvårdsavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige genomfördes i oktober 2010. Intervjuerna analyserades med textkondensering i fyra faser enligt Malterud. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas berättelser formades följande fem kategorier som visar hur intensivvårdssjuksköterskorna beskrev sitt resonerade och agerade vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter: kliniska observationer och mätningar, användning av dokumentation, interaktion med vårdpersonal, traditionell handläggning och medvetenhet om risker.

Detta är ett examensarbete på 15 högskolepoäng för avdelningen industriell design vid Luleå tekniska universitet och är genomfört under 10 veckor vintern 2007/2008. Uppdragsgivaren för arbetet är SoliferPolar AB som är en av Europas ledande tillverkare av åretrunthusvagnar. Projektet behandlar två modeller av Polarvagnen: Polar 560 CTH och Polar 620 TR. Uppdraget var att skapa en ny interiör för modellen Polar 620 TR med syfte att ge Polar inspiration för framtida inredningar. Arbetet innefattar också en djupgående kundundersökning på modellen Polar 560 CTH som har till syfte att ge SoliferPolar kännedom om kundernas åsikter på deras nuvarande inredning.

Idag ser man trender som tyder på att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hårt eftersom kunskap plötsligt försvinner från företaget, om de inte har lyckats tagit vara på den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom några kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frågeformulär som skickades till två stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

Bakgrund: Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som är vanligt förekommande i alla åldersgrupper. Över 300 miljoner människor världen över beräknas ha sjukdomen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om den orala hälsan hos barn med astma skiljer sig från den orala hälsan hos barn utan astma.Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie och litteratursökningarna gjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet baseras utifrån en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var kliniska studier och 11 av dessa hade en kontrollgrupp där barn med och utan astma jämfördes. Övriga två artiklar studerade antingen hur den orala hälsan påverkades av kombinationsbehandling med specifika läkemedel eller jämförde den orala hälsan hos barn med olika duration och medicinering mot astma.Resultat: Några av de inkluderade studierna fann att barn med astma hade en ökad kariesförekomst jämfört med barn utan astma, medan andra studier visade att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna.

Johansson, E. Omvårdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier, däribland MRSA, är idag ett globalt samhällsproblem. Infektioner förorsakade av MRSA skapar ett onödigt lidande för patienter med utdragen vårdtid som i värsta fall kan resultera i ökad dödlighet. Enligt Smittskyddsinstitutet (2010) drabbades 1479 patienter förra året i Sverige. Med få verksamma antibiotika måste andra åtgärder tillämpas, så som basala hygienrutiner, screening, isoleringsvård och utökad städning av sjukhusmiljön. Det är dock viktigt att utvärdera åtgärdernas effekter för att kunna utföra smittskyddsarbete på bästa möjliga sätt.Syfte: Syftet var att undersöka effekterna av olika åtgärder i smittskyddsarbetet mot MRSA.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på tio vetenskapliga original artiklar.