Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fånga positiva och negativa faktorer som eventuellt påverkar handledarrollen. Handledning är en vanligt förekommande undervisningsmetod som används inom många professioner. Metoden var en litteraturstudie som ämnade sammanställa de senaste tio årens forskning inom området. Studien har en beskrivande design där tolv artiklars resultat sammanställdes. Artiklar från Nordamerika, Australien och Europa har använts. Resultatet består av fyra, av författarna framtagna kategorier.

This thesis investigates clinical nurses? information seekingand information use through semi-structured interviews withsix nurse practitioners, nurses with further education.Previous research shows that nurses have problemsimplementing evidence-searching at the clinic because oforganization, stress and heritage of an old practice that doesnot incorporate the academic education.The theoretical framework consists of T.D. Wilson?sinformation seeking behavior model and R.H. Orr?s model ofinformation needs.

I bakgrunden presenteras sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde, att arbetet ska utgå från ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och främja hälsa genom exempelvis rådgivning. Forskning beskrev att arbetet med telefonrådgivning upplevdes stimulerande samtidigt som det var svårt att vara både grindvakt och vårdare. Som en hjälp i det arbetet kunde beslutsstöd användas, det sågs som ett skyddsnät som kompletterade sjuksköterskans erfarenheter. Det sågs även som ett kvalitétshöjande instrument samt att rädslan för att ta fel beslut och anmälas minskade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning utifrån det webbaserade rådgivningsstödet på vårdcentral.

Rapporten behandlar två uppgifter, transporter av motorsågar (produktfamilj 6001 och 6002) från Sverige till USA och transporter av Husqvarnas produkter inom Europa.Vad gäller transporter till USA så finns idag två alternativa transportmedel, flyg och sjöfrakt. Syftet med undersökningen var att klargöra vilket transportsätt som är mest lönsamt för Husqvarna både ur ett ekonomiskt- och kundperspektiv. Undersökningen visar en genomsnittlig låg servicegrad för båda produktfamiljerna, inget samband kan heller förtydligas mellan flygfrakt och höjd servicegrad. Undantagsvis används flyg i syfte att minska ledtiderna och frigöra produktionskapacitet för att bättre kunna bemöta behovet i Europa.Husqvarna bör använda båt som transportmedel av motorsågar. Flygtransport bör endast användas då stora variationer i efterfrågan förekommer och behov av produkter finns.

Hjärtinfarkt är en av de sjukdomar som har högst mortalitet i Sverige. Tack vare bättre akutvård överlever idag fler patienter än för bara tio år sedan, men antalet som dör är fortfarande stort. Att återhämta och rehabilitera sig efter en hjärtinfarkt tar tid och många blir aldrig helt återställda vare sig fysiskt eller psykiskt, dels för att det är många äldre multisjuka som drabbas, och dels på grund av psykiska besvär såsom rädsla kan finnas kvar i flera år. Dessutom kan oro för den drabbade påverka närstående i hög grad. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser som patienter erfar i sitt dagliga liv en kort tid efter att ha fått en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå.

Introduction: In January 2005, a nationwide mandatory bicycle helmet law for children under the age of 15 was introduced in Sweden. In the current study, the effect of this law was evaluated by analyzing national trends in hospital admissions due to bicycle-related head injuries during the period 1998-2011.Methods: An interrupted time-series design with segmented regression analysis was used to evaluate the intervention effect on head injuries as a percentage of all injuries (%HI) among cyclists in age- and sex-specific groups. Effect was measured as a change in level and/or slope of the trend at the time of legislation.Results: A total of 35261 cyclists (0-54 years) were hospitalized due to a bicycle injury during the study period. Linear regression analyses of the entire study period (not segmented) showed significant year-to-year decreases in the %HI of 1.3-1.7% in all age and sex-specific groups (p < .0001). Results from the segmented regression analysis showed that, at the time of legislation, a significant drop in level occurred among males under 15 years (-4.5% [95% CI: -7.7% to -1.3%], p = .01) and a significant change in slope occurred among females aged 30-54 years (-1.6% [95% CI: -2.9% to -0.2%], p = .025).Conclusions: The law seems to have had an effect on males in the target population (<15 years).

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: Coola glassförpackningar - Om betydelsen av designade förpackningar som konkurrensmedel inom livsmedelsindustrin Slutseminarium: 2001-06-06 Ämne: Marknadsföring Typ av dokument: Kandidatuppsats Författare: Johan Egerkrans, Fredrik Håkansson, Martin Nielsen, Karin Sandström Handledare: Christer Kedström Nyckelord: Design, Förpackning, Livsmedel Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna på Åhus Glass för att se hur de skulle kunna stärka sin konkurrenskraft via ett aktivare arbete med förpackningsdesign. Vi försöker svara på följande frågor: · Vad kan Åhus Glass i synnerhet och de övriga svenska glassproducenterna i allmänhet göra bättre inom förpackningsdesign? · Vad kan Åhus Glass samt de övriga uppnå genom att arbete med design på ett bättre sätt? Metod: För att ta reda på hur livsmedelsföretagen jobbar med design mot livsmedelsförpackningar idag har en analys utförts med inriktning på glassindustrin. Vår undersökning är gjord med en kvalitativ ansats och inleddes med en djupintervju hos Åhus Glass. Vidare genomfördes fyra enkätintervjuer med GB Glace, Sia Glass, Triumph Glass och återigen Åhus Glass för att urskilja eventuella variationer inom strategin mot förpackningsdesignen samt påvisa de trender som var befintliga mellan företagen.

Barns tankar om döden är olika beroende på deras mognadsnivå. I arbetet har familjen betraktats som kontext och det cancersjuka barnet som klient i sjuksköterskans bemötande av svåra frågor om döden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans kliniska erfarenheter som kan vara vägledande vid bemötande av cancersjuka barns frågor om döendet och döden. Frågeställningarna var "Vilka förutsättningar påverkar sjuksköterskans möjlighet att tala med barn om döden?", ?Hur bemöter sjuksköterskan barnets frågor om döendet/döden?? och "Hur utvecklas sjuksköterskan i sin yrkesroll i omvårdnaden av cancersjuka barn?" Vi använde oss av litteraturgranskning som metod p.g.a.

Sammanfattning Bakgrund: Det vetenskapliga underlaget för hur en kvarliggande urinkateter med flödesproblem bör hanteras är otillräckligt. Svensk lagstiftning betonar sjuksköterskans ansvar att ge patienten en individanpassad god vård. Vilket underlag för beslutsfattande sjuksköterskan använder och hur interventionen genomförs och utvärderas kan vara beroende av kontext och erfarenhet. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver att de resonerar och agerar vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor av tolv kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor vid en utvald intensivvårdsavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige genomfördes i oktober 2010.

Introduktion: Hyponatremi kan orsakas av många läkemedel, exempelvis diuretika, antidepressiva och antiepileptika. Riskerna med hyponatremi är många och det är önskvärt att finna sätt att förebygga denna biverkan, t.ex. genom regelbundna kontroller av natriumvärdet. Vissa patientgrupper är extra känsliga för att utveckla hyponatremi och den här studien syftar till att urskilja mönster och gemensamma nämnare kring vilka patienter och läkemedel som finns representerade i rapporter om hyponatremi som biverkning. Metod: Studien gjordes genom sökning efter hyponatremi i databasen SWEDIS som innehåller spontana biverkningsrapporter från sjukvården.

BakgrundAkut appendicit är en av de vanligaste akuta buksjukdomarna i västvärlden och cirka 10 000 människor i Sverige drabbas varje år. Diagnosen ställs i första hand med klinisk undersökning men om den kliniska undersökningen är osäker kan radiologiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT, computed tomography) och magnetisk resonanstomografi (MR) vara till hjälp. SyfteAtt jämföra sensitivitet och specificitet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud och CT vid frågeställningen akut appendicit. MetodEn litteraturstudie gjord på tretton vetenskapliga artiklar sökta i Pubmed med sökord som bl.a. appenditicits/ultrasonography, computed tomography och acute appendicits. ResultatSensitiviteten och specificiteten för CT varierade mellan 76- 100 % respektive 69-100 % och för ultraljud mellan 59- 92,7 % och 78-100 %. Fördelar med CT är bl.a. att appendix bättre kan lokaliseras, bättre träffsäkerhet samt att den kan ställa alternativa diagnoser och reducera antalet negativa appendektomier.

Bakgrund: Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta. Smärtan räknas som långvarig när den pågått i minst tre månader. Långvarig smärta är en individuell upplevelse som inte går att mäta tillförlitligt. Det kan vara svårt för omgivningen att bemöta och förstå människor med långvarig smärta, då kliniska tecken på smärta ofta saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta, sett ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Långvarig smärta påverkade människors livsvärld på flera olika sätt.

Malnutrition är vanligt bland äldre personer som genomgår en höftoperation. Att inte få i sig tillräckligt med näring kan bland annat leda till förlängd återhämtning, ökad vårdtid, försämrad sårläkning, trycksår, kognitiv påverkan och förhöjd fallrisk. Nutrition är ett basalt behov och en av de viktigaste delarna i omvårdnad, därför har sjuksköterskans uppfattning om nutrition stor betydelse för hur väl patienternas behov av näring tillgodoses.Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om nutrition postoperativt för personer som genomgått en höftoperation. En studiespecifik enkät besvarades av 18 sjuksköterskor på två ortopedavdelningar. Enkäten innehöll påståenden med svarsalternativ på ordinalskalenivå samt kunskapsfrågor med svarsalternativen sant och falskt.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på vårdcentraler ställer frågor om våldsutsatthet i nära relationer till kvinnliga patienter och vad som påverkar sjuksköterskornas ställningstagande till att fråga. Metod: Tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Sjuksköterskor (n=81) vid 11 vårdcentraler i ett mellansvenskt län besvarade en enkät med 13 frågor. Svarsfrekvensen var 77 procent. Resultat: Sjuksköterskor inom primärvården frågar i liten utsträckning sina kvinnliga patienter om de utsatts för våld i en nära relation.