År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats påneurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige.Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokuspå brister, åtgärder och användarvänlighet.Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie avtvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning däranvändarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornaserfarenheter och upplevelser.Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %.Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar positivt på arbetet, utgör ett stödoch bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totaltpåträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. Ensignifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass.Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänligoch personalen är positivt inställd till den.

Bakgrund: Historiskt sett är begreppet cancer mycket laddat. Det har förknippats med mycket skuld,lidande utanförskap och död. En ökad förståelse för patienters olika strategier vid livshotandecancersjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att stötta och styrka patienten. Sjuksköterskan kantillsammans med övrig sjukvårdspersonal hitta åtgärder som kompletterar patientens strategier för attfå styrka i sin hantering av livssituationen. Relevanta begrepp som beskrivits är palliativ vård, stress ochstressorer, distress och psykologisk distress samt Coping/copingstrategier.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur hemodialyspatienter uppfattar begreppet torrvikt. Studien utnyttjade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data insamlades via intervjuer med öppen frågeställning. Tio intervjuer utfördes med patienter på en dialysenhet i Mellansverige. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Med åldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vården är att identifiera smärta hos personer med demens. Smärta kan vara svårt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svårare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanställa befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes både kvantitativa och kvalitativa ut för att ingå i analysen.

Salmonella är en bakterie som skapar klinisk sjukdom hos människa och djur. Jag har valt att studera hur salmonellos manifesterar sig kliniskt hos katt, hur katten smittas, vad prevalensen för Salmonella är i olika kattpopulationer, huruvida det finns en risk att denna smitta överförs till människor samt vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika smitta.De kliniska symtomen på salmonellos hos katt varierar stort, från gastroenterit med symtom som feber, kräkningar och sekretorisk diarré, till symtom som letargi, pneumoni, epistaxis, endotoxinemi och konjunktivit med avsaknad av gastrointestinala symtom. Katten kan smittas genom kontakt med andra katter eller deras faeces, genom kontaminerad miljö, jakt av vilda fåglar, intag av icke upphettat foder eller transplacentalt. Då prevalensen bland katter varierar beroende på undersökning krävs fler studier för att kunna dra slutsatser avseende utbredningen i den svenska kattpopulationen.Ett flertal studier visar på omständigheter som starkt tyder på att en zoonotisk potential föreligger. Fall där Salmonella-smitta har gått från katt till människa redovisas också.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Med åldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vården är att identifiera smärta hos personer med demens. Smärta kan vara svårt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svårare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanställa befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes både kvantitativa och kvalitativa ut för att ingå i analysen.

Introduktion: Att handleda studenter ingår i sjuksköterskans yrkesroll. Handledning utförs med en handledningsmodell som grund där samarbetet mellan lärosätet och den kliniska verksamheten tydliggörs. Olika pedagogiska modeller finns utarbetade med syfte att stödja studenten i lärandet. Kärnan i handledning är reflektion som möjliggör sammankoppling mellan teori och praktik. Att tydliggöra vilken betydelse reflektion har för studentens lärande är väsentligt.  Syfte: Syftet med studien var att tydliggöra reflektionens betydelse för studentens lärande i klinisk praktik samt att beskriva faktorer som främjar respektive hindrar reflektion.  Metod: Systematisk litteraturstudie valdes enligt Polit & Beck.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR).Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel.Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer.

Bakgrund: Njuren är ett av kroppens viktigaste organ då det fungerar som ett reningsverk av slaggprodukter. Vid kronisk njursvikt förlorar njurarna sina funktioner och kan inte längre upprätthålla en normal balans i kroppen. Transplantation är en av behandlingarna som tillåter människor att till viss del återfå sin njurfunktion samt ger dem ökad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur individer upplever förändringen i levnadssätt efter en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudie där 10 artiklar ingår som både utgår från kvalitativa och kvantitativa studier.

Hämning (Behavior Inhibition) tycks utgöra en riskfaktor för olika typer av ångestsyndrom. Child Inhibition Scale (CIS) är ett föräldraformulär som mäter hämning hos barn. Syftet med studien är att normera samt att psykometriskt utpröva den svenska versionen av CIS mot ett föräldraformulär som mäter generell ångest hos barn och ungdomar Multidimensional Anxiety Scale for Children ? Parent version (MASC-P). I studien ingår skolor från fem områden i Storstockholm.

Föreliggande studie har utförts som ett kandidatexamensarbete vid Kungliga TekniskaHögskolan i Stockholm. Syftet med studien är att identifiera effekter av kunskapshantering inomklinisk vård samt avgöra om dessa har en positiv inverkan på kliniska arbetsflöden.Vårdmarknaden kan idag som helhet anses vara mycket komplex. Ny teknik och forskning göratt den moderna sjukvården ständigt utvecklas och blir allt mer förfinad. En konsekvens av alldenna förändring är en växande efterfrågan av praktisk, proaktiv och omfattande hantering avkunskap. Introducerandet av informations- och kommunikationsteknologi tillför uppenbaramöjligheter till effektivisering inom sjukvården.

Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck.

Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter.