Bakgrund: I Sverige är landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldig att upprätta habiliteringsplaner över beslutade insatser för personer med funktionshinder. Planen är ett viktigt instrument inom habiliteringen för att möjliggöra en jämlik delaktig vård samt inflytande i behandling för personer med funktionshinder. Syftet och målen med insatserna ska framgå av planen, som tas fram i samverkan med personen med funktionshinder.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva personalens uppfattningar och erfarenheter av arbetet med att upprätta och följa upp habiliteringsplaner samt hur habiliteringsplaner används i det dagliga arbetet med personer med funktionshinder.Metod: Designen är en beskrivande studie med en kvalitativ ansats. Totalt analyserades 16 intervjuer med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen utmynnade i fyra kategorier och 14 subkategorier. Informanterna beskrev att det upplevdes som svårt att formulera mål och utvärderingsbara mål som var meningsfulla över tid.

Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 åren. De olika intressenterna ställer allt större krav på företagen och på hur de förhåller sig. Ämnet hållbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.Hållbar utveckling är inget som i sin helhet regleras i lagar. Däremot regleras delarna som miljöpåverkan och arbetsförhållanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns någon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svårt att se det som en helhet.Syftet med vår studie är att utifrån företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hållbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag.

Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden.Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut.Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Bakgrund: Livsstilsrelaterad ohälsa är ett stort samhällsproblem både i Sverige och i övriga världen. Sjukvården står inför en stor utmaning att komma till rätta med de sjukdomar och det lidande som orsakas av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och behandlingen av patienter som lider av livsstilsrelaterad ohälsa. Motiverande samtal är en klinisk praktiserad och erkänd metod för att hjälpa människor att ändra sitt beteende.  Syfte: Att belysa sjuksköterskans användning och erfarenhet av motiverande samtal i praktiken med patienter som är i behov av livsstilsförändring.   Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar har granskats och använts för att besvara syftet.  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Det första temat, hur MI används, beskriver vikten av utbildning och hur utbildning i MI står i relation till det kliniska användandet samt i vilken utsträckning MI-metoden används.

Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments.In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers.Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center.The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Bakgrund: Potträningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre års ålder trots att barn kan uppnå blåskontroll redan under spädbarnstiden. Sen potträning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att potträningen har senarelagts kan bland annat bero på att föräldrar har svårt att bedöma när barn är redo för potträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring potträning från BVC (barnavårdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades på.

Syfte. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide användes vid datainsamling där åtta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade på AF i två olika regioner i Sverige.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Socialstyrelsen rekommenderar i nationella riktlinjer att hälso och sjukvården skall erbjuda organiserad individanpassad fysisk träning under tre till sex månader till alla patienter som genomgått hjärtinfarkt, PCI eller bypasskirurgi. I dessa riktlinjer läggs stor vikt vid insatser för att stödja patienterna till hälsosammare levnadsvanor och på så sätt förebygga både ny kranskärlssjukdom och återinsjuknande. Hjärtrehabilitering har till syfte att reducera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer, den kan vara utformad på olika sätt men innefattar oftast fysisk träning, utbildning och psykologisk stöttning i form av stödjande samtal. Patientundervisning är en nyckelkomponent i hjärtrehabilitering. Patienten måste ha en vilja att göra livsstilsförändringar och en förståelse för sin situation och kroniska sjukdom.Denna studies syfte är att identifiera om medverkan i hjärtrehabiliteringsprogram leder till effekter på patienternas livsstilsvanor och uppmätta fysiologiska mätvärden.Studien är prospektiv med en kvantitativ ansats, varje patient är sin egen kontroll.Statistisk analys är gjord för att studera förändring över tid.Under år 2006-2007 erbjöds 112 patienter deltagande i hjärtrehabilitering på ett mindre sjukhus i Västsverige.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Kompetensutveckling är en verksamhet som får allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete är att utvärdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvärderas är ett eftersatt område såväl teoretiskt som praktiskt och forskning om ämnet är nästintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete är så svårgenomträngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att använda som hjälpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvärdera kompetensutveckling..