Social media have become a bigger and bigger aspect of daily life for many ages and especially within the youth culture growing from digital interactions. At the same time libraries seems eager to use this medium to reach out to the youth to inform and to educate. But do we know enough about how these two groups? views each other to be effective at this work? And is it even something that is wanted? What?s the image of social media from their point of view?The goal of this study is to investigate the image of social media from the point of view of two groups, librarians and youth. The study is based on a qualitative approach with a random selection of candidates.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det kliniska användandet av melatonin vid sömnsvårigheter hos barn och ungdomar på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkät utformad i Google Forms. Enkäten sändes sedan till urvalsgruppen som var läkare (n=29) på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 läkare förskriver melatonin och även circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som läkemedel vanligen förskrivs för är främst ADHD, autism och depression. Förskrivning av läkemedlen sker till alla åldersgruppen, vanligast var dock från sju år och uppåt.Slutsats: Trots läkemedelsverket tveksamma inställningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 läkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

This paper discusses how librarians are being represented infilm. Is it through stereotypes or with a more modern andrealistic approach? This is something that is examined byreviewing a number of movies based on various stereotypesas previous research has addressed. This work describes whystereotyping of occupational roles are a problem andtherefore examining how well research on the subject isconsistent with films from various years and genres..

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande problem bland den äldre befolkningen. Att kunna identifiera de människor som lider av undernäring ligger inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Mini Nutritional Assessment (MNA) skalan är ett av de olika mätinstrument som används för att i tidigt skede upptäcka undernärda äldre eller de som riskerar att bli undernärda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användning av MNA-skalan hos äldre patienter. Metod: Semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med tio yrkesverksamma sjuksköterskor på två geriatriska avdelningar.

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Enligt författningen SFS 1998:531 ska omvårdnad bedrivas utifrån vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur sjuksköterskor kan förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. För att få svar ställdes följande frågor: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskor när det gäller införandet av evidensbaserad omvårdnad? Vilka möjligheter och svårigheter finns för sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? Hur kan sjuksköterskor gå till väga för att förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad? Tio sjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades. Frågeställningarna resulterade i fyra teman: innebörd, legitimitet, resurser och metodik.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete är viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med ångest och depression. Från detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgängliga i det kliniska arbetet med ångest- och depressionsliknande lidanden genom att svara på frågeställningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla värden? Skriftliga beskrivningar från tre deltagare samlades in och analyserades utifrån en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland åtta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrågasättandet och övergivandet av tidigare värden och följandet och definierandet av nya värden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillämpning.

Bakgrund Sjuksköterskan ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och även följa utveckling och forskning inom verksamhetsområdet. Enligt lagar och förordningar ska sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Genom att sjuksköterskan tar del av forskning i relation till aktuella problem i den dagliga patientkontakten, ökas kvaliteten på omvårdnaden. Bristande användning av forskningsresultat i hälso- och sjukvården är ett allt mer uppmärksammat problem och aktuell forskning visar på sjuksköterskans motstånd i att tillämpa omvårdnadsforskningsresultat. Olika modeller har utvecklats som beskriver de förutsättningar som krävs samt vilka tillvägagångssätt som finns för att underlätta implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården.

The usability of the Internet increases for every year. The Weblog phenomenon makes it possible for anyone to easily publish, find information and get in touch with other people through the net. This Essay treats the possibilities the Weblog medium offer Swedish libraries and librarians in library contexts. The purpose of the study is to examine the Web phenomenon: Weblogs, and their significance for a total of eleven Library Heads and librarians together with their view on the Weblog activity at each library connected Weblog, to get comprehension and new knowledge on the usability of Weblogs in the library sector. The foundation for the Essay consists of a qualitative interview study, built on asynchronous e-mail interviews and telephone interviews with blogging librarians and Heads of libraries.

The present study is embedded in the research field of Personal Information Management (PIM) and its goal is to contribute to this research area by showing information management aspects in untraditional contexts, as in the social networking site Twitter. The aim and purpose of this two year's master thesis was to investigate the beha-viour of librarians within the context of Twitter. The objectives of this thesis focus on the query of the informa-tion management aspect of Twitter, and on the investigation into whether Twitter offers the possibility to reach a state of flow while using it, as well as inquiring into the relationship between Mihaly Csikszentmihalyis flow theory and PIM. The theoretical framework of this thesis is centred upon the flow theory and the conditions that are necessary to reach a state of flow. To fulfill the purpose of this thesis a directed content analysis is applied as an investigative method, where its in-depth research aspects will be applied upon the empirical material, which contains 429 tweets.

Bakgrund Sjuksköterskan ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och även följa utveckling och forskning inom verksamhetsområdet. Enligt lagar och förordningar ska sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Genom att sjuksköterskan tar del av forskning i relation till aktuella problem i den dagliga patientkontakten, ökas kvaliteten på omvårdnaden. Bristande användning av forskningsresultat i hälso- och sjukvården är ett allt mer uppmärksammat problem och aktuell forskning visar på sjuksköterskans motstånd i att tillämpa omvårdnadsforskningsresultat. Olika modeller har utvecklats som beskriver de förutsättningar som krävs samt vilka tillvägagångssätt som finns för att underlätta implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer.