Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrån två unikakompetenser: den vårdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsområden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvändning av kompetens vid ordination och prioritering.Frågeställningarna: Vilken kompetens använder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensområden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsättningar och Praktiska förutsättningar.Medicinsk kompetens är ett kompetensområde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsområden är inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan också ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, där interprofessionell kommunikation och feedback ären naturlig del, vilket krävs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck.

Proliferativa histiocytiska sjukdomar brukar i litteraturen delas in i följande undergrupper: reaktiv histiocytos (kutan eller systemisk), histiocytom och histiocytiskt sarkom (lokalt eller disseminerat). Samtliga former karakteriseras av en onormal proliferation av histiocyter. Kutan histiocytos är en proliferativ sjukdom som drabbar kutan och subkutan vävnad, om fler organ blir involverade kallas sjukdomen för systemisk histiocytos. Histiocytom är en benign, neoplastisk sjukdom som härrör från intraepiteliala celler, så kallade Langerhanska celler. Histiocytiskt sarkom är en malign, neoplastisk sjukdom som kan delas in i två former; lokalt histiocytiskt sarkom (LHS) och disseminerat histiocytiskt sarkom (DHS).

Bakgrund: HBV och HCV tillhör gruppen blodburna smittor, och är ett världshälsoproblem. Enligt smittskyddslagen klassas de som allmänfarliga sjukdomar, och det finns även kliniska riktlinjer och förhållningsregler gällande omvårdnad av dessa patienter. Att arbeta som sjuksköterska utgör en risk för att smittas av bland annat blodburna virus i vården av infekterade patienter. Vid kroniska sjukdomar förekommer ofta stigmatisering, i form av fördomar och negativt bemötande. Personer smittade med HBV och HCV är två patientgrupper som kan råka ut för detta.

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet.

In this two years master's thesis a regional project, Futurum.kom, is studied through the experiences of eight librarians from two of the participating libraries. The interviewees have all attended local and regional seminars where questions about core values, target groups and the role of the public library were discussed, among others. The seminars resulted in a number of core values and target groups. During the project, a number of advertising campaigns are to be conducted. The first one of these had recently been implemented at the time of the present study. The aim of the thesis is to investigate the interviewees organizational self-perception in relation to the project.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information.Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar.

Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter.

Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier.De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande.Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två bibliotekarier.Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en särskild arbetsform där två terapeuter samarbetar i terapirummet, är ett förvånansvärt outforskat koncept, särskilt med tanke på hur ofta co-terapi används i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka åsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. Huvudfrågeställningarna har bl.a. varit vilken inställning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kännetecknar ett välfungerande samarbete mellan två terapeuter och vad som är viktigt att tänka på när en terapeut skall välja ut en kollega att samarbeta med.

Mindfulness i klinisk behandling är ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sätt att definiera, operationalisera och tillämpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att åskådliggöra terapeuters kvalitativt varierande sätt att beskriva, använda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpå en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet går i linje med den internationella forskningsdebatten och åskådliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillämpar och upplever sitt arbete med mindfulness.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka varför patienter med prenormalt bett söker behandling samt behandlingsutfallet både ur funktionellt och estetiskt perspektiv. Material och metod: Bland 121 patienter som har genomgått både ortodontisk och käkkirurgisk behandling, har vi valt att studera de 57 patienterna som hade prenormalt bett, 60 % var kvinnor och 40 % män. Materialet är insamlat med hjälp av kliniska undersökningar, en intervju och en enkät vid start av behandling samt tre år senare. Vi har använt oss av tre frågor i enkäten som har att göra med orsaken till behandling och behandlingsutfall. Resultat: Totalt 74 % av patienterna med prenormalt bett sökte behandling helt eller delvis p.g.a. dålig tuggförmåga och 73 % p.g.a.

Bakgrund: En av sjuksköterskans uppgifter är att visa de efterlevande hänsyn och omtanke när någon avlider. Vårdutbildningar är till stor del somatiskt inriktade och ute i den kliniska verksamheten ges mycket knapphändig information kring hur dödsbesked ska levereras. Ett bristfälligt bemötande från sjuksköterskans sida kan leda till att närståendes sorgearbete kompliceras. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes situation i samband med ett plötsligt dödsfall samt beskriva relevanta omvårdnadsåtgärder i detta skede. Metod: En litteraturstudie som bygger på fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).