Bakgrund: 100 000 vårdskador uppstår i Sverige varje år. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar löper störst risk att drabbas. För att minska riskerna och höja patientsäkerheten krävs kunskap om vilka risker som finns och vilka misstag som begås. Syfte: att beskriva i vilka sammanhang intensivvårdssjuksköterskor upplever att patientsäkerheten brister. Metod: en empirisk studie med kvalitativ design har utförts.

Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av naturen i Klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i Klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete.

Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem.Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem.Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes.Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: ?accepteras inte som sjuksköterskor?, ?muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens?, ?antas vara homosexuella? och ?antas ha sexuella avsikter motpatienter?.Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen.Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt..

I föreliggande systematiska litteraturstudie var syftet att samla information om och belysa sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga och bedöma trycksår. Artiklar söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden pressure, ulcer och nurs* användes. De vetenskapliga artiklarna (n= 15) kvalitetsbedömdes enligt granskningsmallar som bestod av 28 kvalitetskriterier. Därefter evidensgraderades artiklarna.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12, krävs det av vårdgivaren att denne arbetar efter mål. Att formulera mål inom hälso- och sjukvården kräver eftertanke. Målen måste vara mätbara och inkludera flera olika delar av verksamheten. Varje förbättringsprojekt är unikt och bör relateras till de resurser som avsatts. Ett stort problem vid kontinuerlig uppföljning är att välja ut parametrar som ger tillräcklig information och är lätta att skapa.

Bakgrund: Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen hos personer i åldrarna 15-44 år. I Sverige förekommer det tio gånger så många suicidförsök som fullbordade suicid. Att vårda suicidala patienter handlar om att rädda liv och denna patientgrupp förekommer på många olika vårdavdelningar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att vårda suicidala patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio artiklar inkluderades.

Samhället eftersträvar att förhindra våld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för våld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 är ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för våld. HCR-20 genomgår en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvärderas - syftet med studien var därför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvångsvård under februari 2010 till oktober 2011.

Personer ställer upp i Kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i Kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i Kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstå riskbeteenden hos individer, där drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgängesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende på personlighet mellan två grupper av ungdomar från en normal- respektive en Klinisk population. Den Kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. Jämförelsegruppen bestod av 111 ungdomar från fyra olika gymnasieklasser.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en Klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: I Stockholmsregionen råder det en brist på intensivvårdssjuksköterskor. En orsak är hög personalomsättning där många intensivvårdssjuksköterskor lämnar intensivvården inom två år efter anställning på grund av hög arbetsbörda, otillfredsställande lön eller bristande möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivare som uppmuntrar till kompetensutveckling får fler intensivvårdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvården även om arbetsbördan är hög.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskorna anser om arbetsväxling som kompetenshöjande intervention.Metod: Studiedesignen var kvalitativ och som metod har fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Studiens huvudresultat var deltagarna ansåg att arbetsväxling fungerar som kompetenshöjande intervention. Resultatanalysen utkristalliserade totalt fem teman: arbetsväxlings inverkan på kompetensen, arbetsväxlings inverkan på individen, arbetsväxlings ömsesidiga påverkan mellan avdelningar, arbetsväxling som kvarhållande åtgärd och anledning att stanna kvar inom intensivvård.Slutsats: Studien visade på att intensivvårdssjuksköterskan anser att arbetsväxling är en kompetenshöjande åtgärd för intensivvårdssjuksköterskan.

The purpose with this essay was to study the judgements made by child- and adolescents psychiatry teams on a fictitious case, in order to see what similarities and differences there would be in their way of discussing, judging and proposing efforts.We carried out this study by visiting four child- and adolescents psychiatry teams and letting them make judgements on a fictitious case constructed by us. First the teams were introduced to a vignette and then asked to complete it by requiring more information till they considered themselves to have enough information to be able to arrive to a judgement on the case and propose efforts, on which we later interviewed the teams. After the interviews we compared what extra information the teams required, what judgements they made and what efforts they chose to offer the family. The result was analysed from a social constructivist perspective. One central analysis concept was diagnostic frame, which is about in what category the team places the problem.The study revealed that the judgements, which are socially constructed within the teams, differed, and that the teams offered the fictitious family different efforts.

SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 år sedan har förutsättningarna för att rädda liv förändrads avsevärt. Många av patienterna som vårdades på sjukhus var äldre och hade svåra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av läkaren men bör föregås av samtal med övrig vårdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen när ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.