Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Patienten skall känna trygghet och inte utsättas för onödigt vårdlidande i samband med vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Trycksår är en vårdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det är viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksår. Litteraturstudien grundas på nio kvantitativa artiklar och en metastudie.

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt.

Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med Klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet.

Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

The aim of this study was to map out the quality of the treatment in the forensic outpatient care unity in Malmoe from a patient point of view. This target group, seriously mentally disordered law-offenders, has been neglected in the scientific research. This investigation will hopefully contribute to a positive change in this subject. To achieve a good understanding of this field a methodological triangulation was conducted which included an observational study, a pilotstudy and semistructured interviews. 14 patients and 10 staff members were interviewed.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig Klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Föreliggande studie utgör en psykoanalytisk texttolkning av den tysk-schweiziske författaren Hermann Hesses Siddhartha ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. De metoder som tillämpas är den traditionella hermeneutiska texttolkningsmetoden och den Kliniska psykoanalytiska överförings- och motöverföringsmodellen. Medels dessa tolkningsmodeller och objektrelationsteorier, särskilt Melanie Kleins, Donald W. Winnicotts och James Mastersons, åskådliggörs den svårfångade emotionella problematik som alla individer med preoidipala svårigheter eller brister i självet ger uttryck för.Utgångspunkten för texttolkningen är teorin om den infantila omnipotenta fantasin, fantasin om att kunna uppnå ett tillstånd av absolut balans, behovs- och begärslöshet, vilken texten är genomsyrad av. Denna fantasi framstår i ljuset av textens primära utvecklingskonflikt kring separation-individuation och dess narcissistiska grundstruktur som ett uttryck för sökandet efter det sanna självets natur och dess förlösande, ett sökande, vilket fram till insiktsögonblicket effektivt omintetgörs av det falska självets verklighetsförvanskande och verklighetsförnekande försvar..

I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av naturen i Klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.