Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta är en stor patientgrupp i primärvården är det viktigt att som distriktssköterska ha förståelse för deras upplevelser av livsstilsförändringar. Det finns stora vinster att göra både för den enskilde patienten, i form av en känsla av hanterbarhet och bättre livskvalitet, men också stora samhällsekonomiska vinster, om en bättre symtomkontroll kan uppnås av denna stora patientgrupp genom råd om livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rådgivning vid livsstilsförändringar hos personer med GERD.

Hälso- och sjukvården är en stor och komplex organisation med många professioner och yrkesgrupper bundna till sig. För att skapa en patientcentrerad vård krävs att dessa samarbetar i interprofessionella team. Syftet var att öka kunskapen om hur interprofessionellt arbetssätt kan utvecklas inom hälso- och sjukvården. En litteraturstudie genomfördes med 17 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att interprofessionellt arbetssätt kunde utvecklas inom hälso- och sjukvården genom studenters och verksam personals interprofessionella lärande och med hjälp av flera metoder.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och räknas till en av de stora folksjukdomarna. Prostatektomi är en av behandlingsmetoderna vid denna typ av cancer och innebär att kirurgiskt avlägsna prostatakörteln och vävnaden runtomkring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser efter genomförd prostatektomi till följd av prostatacancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Detta resulterade i fem kategorier: fokusera på att bli av med cancern, förlust av kontroll och strävan att återfå kontrollen, behov av stöd och information, känslor av skam och frustration och förändringar i det sexuella samlivet.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections.

Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Molar Incisor Hypomineralization definieras som ett specifikt tillstånd orsakat av störningar i den tidiga fasen av emaljbildning av en eller flera permanenta första molarer med eller utan involvering av permanenta incisiver. Tidigare studier har visat att standardiserad intraoral fotograferingsteknik kan vara användbar för epidemiologiska studier av emaljdefekter. Denna studies syfte var att utveckla och utvärdera en fotografisk klassificering av allvarlighetsgraden av Molar Incisor Hypomineralization genom att studera metodens validitet och reliabilitet. 164, 10-12 åriga svenska barn granskades fotografiskt avseende prevalensen av Molar Incisor Hypomineralization. Först granskades endast första molarens ocklusalyta, därefter ocklusal- och buckalyta.

Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är idag den behandlingsmetod för behandling av borderline personlighetsstörning (BPS) som idag har starkast empiriskt stöd i ett flertal randomiserade och kontrollerade studier. Inom vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus i Norrbotten har under drygt två års tid pågått ett projekt i syfte att införa och bedriva DBT vid kliniken samt utvärdera resultat av behandlingen. Patientmaterialet består av 6 st kvinnor med BPS-diagnos i åldrarna mellan 19-23 år(M=21,3). Resultaten visar att gruppen efter 12 månader i DBT behandling uppvisar lägre genomsnittliga mått på psykisk ohälsa, markant minskad frekvens av suicidförsök och självskadebeteende samt minskad konsumtion av såväl öppen- som slutenvård. Uppföljningen av de två patienter som fullföljt och avslutat behandling visar att den erhållna minskningen av symtom och vårdkonsumtion vid avslut av behandlingen kvarstår efter 18 månader.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Barnet som patient på röntgenavdelningen kräver ett annat bemötande än den vuxne patienten. Magnet Resonans (MR) är en undersökning som uppfattas påfrestande fysiskt och psykiskt då det är en lång undersökningstid med höga ljud som kräver att patienten ligger stilla. Genom att öka kunskapen om omvårdnad av barn på MR-avdelningen ökar antalet nöjda patienter och lyckade undersökningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter som finns för att underlätta MR-undersökningar för barn. Metod: En analyserande litteraturöversikt över området där 10 artiklar (5 kvantitativa, och 5 kvalitativa) analyserades enligt Fribergs modell.

Syfte: Studiens syfte var att jämföra en ny extubationsalgoritm med sedvanligtextubationsförfarande. Gruppen som studerades var patienter som genomgått en HIPEC-operationoch vårdats på Centrala intensivvårdsavdelningen.Metod: I En randomiserad kontrollerad klinisk pilotstudie randomiserades patienterna till en av tvågrupper. Därefter extuberades patienten enligt en studiealgoritm eller post-operativ standard.Resultat: Syresättningen var väsentligen oförändrad för studiegruppen (37,5 kPa till 36,6 kPa)medan den sjönk för kontrollgruppen (50,1 kPa till 40,6 kPa) vid jämförelse mellan 10 minuter efterankomst och 15 minuter efter extubation. Efter 13 till 18 timmars kontroll strax innan patienternalämnade intensivvårdsavdelningen var syresättningen på samma nivå som 15 minuter efterextubation för både studiegruppen och kontrollgrupp. Således kvarstod en försämrad syresättninghos kontrollgruppen vid utskrivning jämfört med 10 minuter efter ankomst.Slutsats: Studien visar att det skulle kunna vara fördelaktigt att extubera patienter enligt denstudiealgoritm som testats jämfört med dagens kliniska standard.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nästan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna människor med obesitas. Enligt forskning i västvärlden råder negativa uppfattningar om människor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vården behöver patienter med obesitas ofta mer omvårdnad än normalviktiga samt utrustning som är anpassad för deras storlek.Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvårdspersonal har av att vårda patienter med obesitas.Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och Omvårdnad. Samtlig sjukvårdspersonal är överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjälpa patienterna.