Topikal administrering av atropin är en viktig del i behandlingen av ulcerativ keratit och främre uveit hos häst. Atropin har flera viktiga egenskaper vid lokal behandling av ögat såsom förmågan att framkalla pupilldilatation, paralys av ciliarmuskulaturen samt minska läckaget av proteiner och celler ur inflammerade kärl i iris. Sammantaget minskar atropin därmed risken för synechier mellan närliggande strukturer i ögat och genom detta minskar risken för komplikationer som sekundär katarakt och glaukom, samt synpåverkan till följd av en pupill som inte kan röra sig normalt. Att framkalla pupilldilatation samt cykloplegi minskar dessutom den smärta som är associerad med mios och spasm i ciliarmuskulaturen. Inom veterinärmedicinen har det under en längre tid diskuterats kring de gastrointestinala biverkningar som kan förekomma vid behandling med atropin hos häst. Det finns några få studier publicerade som visar på sänkt tarmmotilitet vid administrering av atropin.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Krav, kontroll och stöd är tre viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer som enligt tidigare forskning har ett samband med stress, vilket föreliggande studie inte kunde påvisa. Med en regressionsanalys var syftet att undersöka om de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kan predicerar upplevelsen av olust inför arbetet. De nämnda hälsofaktorerna samt bristande återhämtning är enligt tidigare forskning relevanta att undersöka för att bedöma individers välmående. Urvalet bestod av 38 sjuksköterskor och 35 under-sköterskor. Resultatet visade att lågt socialt stöd och bristande återhämtning predicerar känslan av olust inför arbetet.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II.

Till alla godkända läkemedel skall bifogas information till vårdpersonal hur produkten skall användas säkert och effektivt. De metoder som används för insamling av data under en klinisk läkemedelsprövning, innan godkännande för försäljning, påverkar möjligheten att göra korrekta bedömningar av ett läkemedels bieffekter. Insamling av patientsäkerhets-relaterad data, ?incidenter? (?Adverse Events?; AEs), i kliniska läkemedelsprövningar är ett område förenat med många metodiska oklarheter och svårigheter. Internationella och nationella regelverk specificerar inte i detalj hur datainsamling skall utföras.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll.Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemetResultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet).Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Bakgrund: Mot bakgrund av ett ökat antal fall med prostatacancer på ett företag erbjöds alla anställda män över 40 år av arbetsgivaren att genomföra en PSA-provtagning hos företagshälsovården i förebyggande syfte. Som företagsläkare är det otillfredsställande att ta beslut om åtgärder utifrån enbart provresultat utan annan information, varför man beslöt att göra en studie av dem som hade erbjudits PSA-prov.Syfte: PSA-screening är kontroversiellt även på global nivå. Syftet var att undersöka attityden till PSA-screening och speciellt klinisk undersökning vid provtagning, informationsnivån om PSA hos de tillfrågade samt eventuella samband mellan attityd/informationsnivå och besvär/ärftlig belastning.Undersökt grupp: 48 män, alla över 40 år - på samma arbetsplats, där man misstänkte ökat antal fall med prostatacancer som tidigare hade fått erbjudande om PSA-test och uttryckt sig positivt om att delta i studien. Härav besvarade 37 enkäten, vilket var den slutliga gruppen för undersökningen. Metod: En enkät med 29 frågor om information och allmän attityd till PSA-screening, eventuellt genomförd PSA-provtagning och/eller läkarundersökning samt eventuella vattenkastningsbesvär och hereditet för prostatacancer tillsändes undersökningsgruppen.Resultat: Drygt 2 år efter introduktionen av erbjudandet om PSA-screening för alla anställda på 40 år eller däröver, var en stor majoritet (89% enligt enkäten) fortsatt positiva till genomförandet av PSA-screening inom Företagshälsovården.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner..

År 2004 avled 190 barn i åldrarna 5 - 14 år i Sverige av en sjukdom som krävde palliativ vård. När dessa barn insjuknade berördes även de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de närståendes behov av stöd när ett barn vårdades palliativt. Studien genomfördes som en allmän litteratur studie och aktuell forskning från år 2000 - 2007 granskades och analyserades. Resultatet visade att närstående hade behov av empati, ärlighet och förståelse.

Vi har undersökt hur gymnasieelever ser på fysikämnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva gymnasieelevers studiemotivation för fysik. Vi använde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter där respondenterna var andra- och tredjeårs gymnasieelever på ett NV-program. Eftersom motivation är ett mångtydigt begrepp, har vi utformat enkätfrågorna så att dessa anknyter till begreppet motivation utifrån den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett ämne på gymnasiet, och utifrån vårt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjälp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..

Från och med 2005 skall samtliga noterade bolag i EU tillämpa samma redovisningsregler. Dessa regler har huvudsakligen två syften, att öka jämförbarhet samt att återge en sann och rättvisande bild av företagen. För att detta skall kunna uppnås måste redovisningen lyckas fånga upp samtliga relevanta delar i företagens verksamhet. Vi frågor oss om dessa regler verkligen lyckas med detta? Ser vi exempelvis på läkemedelsbranschen så investerar företag miljardbelopp i forskning och utveckling av nya läkemedel.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.