Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad personer med diabetes anser inverka på deras möjlighet och vilja att följa egenvårdsråd (patientperspektivet) och att beskriva omvård-nad som stöder följsamhet (sjukvårdsperspektivet). Studien har genomförts som en litteratur-studie. Det visade sig att alla krav för att hålla sjukdomen under kontroll innebär livsstilsför-ändringar, som kan vara så utmanande för patienten, att han kanske inte kan eller vill vidta dessa. Bristande kunskap om sjukdomen och om dess egenvårdskrav kan göra honom dåligt emotionellt anpassad till denna, det vill säga han har inte accepterat att han har sjukdomen och han vill inte låta dess egenvårdskrav inkräkta på det sociala livet. Detta ger honom för-sämrade möjligheter att hantera sjukdomen på ett bra sätt.

Detta examensarbete syftar till att besvara frågor rörande historieanvändning och historieförmedling på lajv. För att besvara och belysa användandet och bruket av historia redogör detta arbete för tidigare forskning i ämnet, problematiserar och diskuterar denna forskning, och forskningen används sedan för att studera lajvande. Problem som uppkommit är att forskningen idag i mycket lägger fokus på arenor där lärande är ett mål, vilket inte är fallet med lajv i stort. De teorier som presenteras är historiedidaktiska teorier, och de har i en del fall överförts från ett studium av skolan, och anpassats, eller tolkats, för att passa in i studiet av lajv. En hel del forskning som existerar kring ämnet historiedidaktik har lagt tonvikten vid att studera enbart skolan, och dessa har behövt tolkas för att passa in i studiet av en annan arena.

I uppsatsen undersöker jag lärares definition av läromedel samt val och användning av läromedel inom NO-undervisning. I teoridelen presenterar jag den forskning och litteratur som behandlar området läromedel. Då forskning på området inom NO ämnena är knapphändig har jag valt att även redogöra för de teorier som finns inom de samhällsorienterade ämnena. Undersökningen grundar sig i kvalitativa halvstruktuerade intervjuer med lärare verksamma i årskurs 4-6. Fem lärare har deltagit i undersökningen och delat med sig av sina erfarenheter och syn på läromedel.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för en påfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium är en form av hjärndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vårdkostnader i form av förlängd vårdtid. Studier visar att trots att iva-delirium är vanligt förekommande inom intensivvården så missas tillståndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men används vanligen i liten utsträckning inom svensk intensivvård. Detta kan leda till att intensivvårdssjuksköterskor, utifrån personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vårda patienter med iva-delirium.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Syftet med denna studie var att undersöka 3D-grafikens betydelse vid användandet av 3D-miljöer i virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi. Klaustrofobi är rädslan för inte kunna andas eller känna sig instängd i slutna rum. Enligt tidigare forskning har virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi visat sig vara en effektiv, billig och säkert metod. Forskning har dock inte visat vilken inverkan 3D-grafiken i miljön har på användaren.För att besvara undersökningens frågeställning skapades två artefakter - en miljö i abstrakt grafisk stil samt en miljö i realistisk grafisk stil. En fokusgrupp med tre individer med klaustrofobiska tendenser utan diagnos för klaustrofobi fick uppleva de båda miljöerna och fylla i två enkäter samt delta i en intervju.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne.

Bakgrund: Varje år föds 1 % av alla barn i Sverige med medfött hjärtfel. Barnet med denna diagnos och dess föräldrar är i stort behov av omvårdnad. Viktiga komponenter i denna omvårdnad är stöd och uppmuntran, information på rätt nivå för mottagaren och att frågor blir besvarade. Föräldrar till barn med medfött hjärtfel lider i större mån än andra föräldrar av någon form av psykosocial stress eller ångest relaterat till barnets diagnos. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha barn med medfödda hjärtfel.

Såväl nationell som internationell forskning visar på klara kopplingar mellan alkohol och våld. Sambandet är ändå problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig på att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och våld bland män. Mycket få av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa.

I den senaste PISA undersökningen från 2012 testades elevernas kunskaper i matematik, läsning och naturvetenskap hos femtonåringar runt om i landet. Sverige var det land som försämrat sina resultat mest av alla deltagande länder inom samtliga områden. Detta tyder på att något måste göras. Vi har studerat hur man kan väcka intresse för ämnena fysik och kemi inom naturvetenskapen. Detta för att öka de naturvetenskapliga kunskaperna hos eleverna i skolan.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstår vanligtvis inom en till tre månader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårt att upptäcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förväntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella samband mellan motorik, självkänsla och inlärning. Då ett positivt samband mellan motorik och inlärning påvisats i forskning, har vi intresserat oss för självkänsla som en mellanliggande dimension. Vi har genomfört en litteraturstudie där befintlig forskning analyserats ur ett helhetsperspektiv med hjälp av KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som teoretisk tolkningsram. Som kompletterande undersökningsdata har vi använt ett intervjumaterial. Vårt resultat visar att mycket talar för att nämnda samband existerar, och att självkänsla är en viktig del i det helhetsperspektiv vi försöker framhålla på fysiska och mentala grunder för lärande..