Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Syfte: Att undersöka vad personer med cancer skriver i bloggar om sina upplevelser av sin sjukdomssituation och sitt bloggande. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie omfattande tio bloggar. Strategiskt och maximalt varierat urval gällande kön, ålder, cancerdiagnos samt bot­barhet. Bloggsökning genom­fördes i sökmotorn Google. Datainsamling skedde med egenutvecklad granskningsguide omfattande två huvudfrågor med delfrågor.

I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.

EKG är en metod som registrerar hjärtats elektriska aktivitet, för att upptäcka eventuella sjukdomar eller störningar i hjärtats rytm. Tidigare studier har visat att det sker förändringar i EKG:t om bröstelektroderna inte placeras korrekt. Syftet med studien är att undersöka hur QRS-komplexen förändras vid felaktig placering av bröstelektroderna. Vi registrerade tre EKG från 30 frivilliga patienter: -Ett vilo-EKG där elektroderna placeras rätt. Vid det andra EKG flyttades bröstelektroderna upp ett intercostalrum och vid det tredje EKG flyttades elektroderna istället ner ett intercostalrum.

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka både spinala vägar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbättring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) är en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanställning som undersöker effekten av klinisk tillämpning av elektrisk stimulerings modaliteter på post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansättning för att skapa en överblick över kunskapsläget inom elektrisk stimulerings effekt på post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

This retrospective study reviews and investigates type of dementia, related to co morbidity, symptoms of dementia, previus anaesthesia/surgery, intraoperative events and postoperative cognitive symptoms. The patient co morbidity was compared to occurrence in an age-matched population of 1095 individuals. Fifty-two patients with different types of dementia participated. Data was collected from patient journals.Compared to population, heredity for dementia, heart insufficiency, hypertension, depression and B12- deficiency was more frequent in the patients. B12- deficiency was common in vascular dementias and "burn-out syndrome" in early-onset AD.

Andning, sväljning, tuggning, mimik och artikulation är delar av orofacial funktion (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjogreen, & Asten, 2007). Oralmotoriken är viktig för talproduktion och födointag (Lundeborg Hammarström, 2010). Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) är ett screeningtest som används för att bedöma avvikande orofacial funktion (Bakke et al., 2007). Syftet med studien är att undersöka hur barn med typisk utveckling mellan 6:0- 8:0 år presterar på NOT-S, samt om det föreligger någon ålder- eller könsskillnad i utförandet av uppgifterna. I studien deltog 80 barn och deras föräldrar.

SAMMANFATTNINGBröstcancer är något som kvinnor i alla åldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det är männen som finns där för att stötta kvinnorna men även finnas där för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det är av största vikt att beskriva hur det är att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderåriga barn då detta kan medföra en komplex livssituation.

I denna uppsats genomförs en översättning av ett antal avsnitt ur Samuel Pepys dag-­bok från den engelska restaurationsepoken, varefter översättningen analyseras medsärskilt fokus på de specifika svårigheter som kan uppstå med anledning av att textenär hämtad från en äldre tidsepok. Som målgrupp för översättningen antas en publikmed intresse för historia på populärvetenskaplig nivå.Analysen av översättningen har ett tvådelat syfte: för det första att undersökaolika möjligheter att anpassa måltexten till att i någon mån återspegla att källtextenär ett historiskt dokument, och för det andra att analysera de olika svårigheter somhar att göra med att språkbruket reflekterar ett samhälle där institutioner, yrken, ter-­mer, seder och bruk osv. är helt andra än samtidens.Som ett stöd för analysen genomförs en ytterligare analys av översättningen enligtVinay och Darbelnets lingvistiskt grundade modell för översättningsstrategier.Genom analysen identifieras ett antal grammatiska, stilistiska och lexikala möjlig-­heter för att låta texten återspegla en äldre stil. Dessutom identifieras och klargörs ettantal svårigheter vid översättning av begrepp inom olika områden, med förslag tillhur dessa kan lösas. Ett resonemang förs kring hur expliciteringar och fotnoter tillstöd för läsaren lämpligen görs för denna typ av text.Analysen enligt Vinay och Darbelnets schema visade på en relativt hög använd-­ning av översättningsprocedurer som inte enbart innebär förändringar på strukturellnivå, utan som även inbegriper pragmatiska modifikationer.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, som spänner över såväl religiösa, geografiska som socioekonomiska gränser. En metod för att hitta dessa kvinnor är att administrera ett så kallat screeningverktyg eller frågeformulär. De tillgängliga verktygen är många och inget anses än vara vedertaget inom svensk hälso- och sjukvård.Syfte Att sammanställa en översikt av olika screeningverktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka mäns våld mot kvinnor.Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanställning, baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.Resultat En sammanställning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. Frågeformulärens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel på frågor samt styrkor och svagheter i formuläret beskrivs.Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptäcka våld. De skiljer sig åt i psykometriska egenskaper och är svåra att jämföra med varandra.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.