Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat.

Bakgrund: En tydlig kommunikation mellan vårdpersonal på en sjukhusavdelning är av yttersta vikt för att bevara och stärka patientsäkerheten. Om det händer att kommunikationen angående patienten blir bristande, speciellt i överrapportering mellan den huvudansvariga vårdpersonalen, påverkas vårdkvaliteten eftersom viktig information går förlorad och risken för medicinska fel ökar markant. Sjuksköterskorna är de som i största grad har kontinuerlig kontakt med patienten när denna vårdas på ett sjukhus och har som vårdgivare ett ansvar för att en god patientvård utförs. För att detta skall kunna realiseras måste hela tiden kontinuiteten och säkerheten i omvårdnaden av patienten garanteras och detta bygger delvis på korrekt informationsöverföring.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet i samband med överrapportering av patienter vårdpersonal emellan på en ortopedKlinik.Metod: För att utforska sjusköterskornas upplevelser valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudbandspelare och transkriberades för att sedan analyseras med en induktiv kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: En tydlig kommunikation mellan vårdpersonal på en sjukhusavdelning är av yttersta vikt för att bevara och stärka patientsäkerheten. Om det händer att kommunikationen angående patienten blir bristande, speciellt i överrapportering mellan den huvudansvariga vårdpersonalen, påverkas vårdkvaliteten eftersom viktig information går förlorad och risken för medicinska fel ökar markant. Sjuksköterskorna är de som i största grad har kontinuerlig kontakt med patienten när denna vårdas på ett sjukhus och har som vårdgivare ett ansvar för att en god patientvård utförs. För att detta skall kunna realiseras måste hela tiden kontinuiteten och säkerheten i omvårdnaden av patienten garanteras och detta bygger delvis på korrekt informationsöverföring.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet i samband med överrapportering av patienter vårdpersonal emellan på en ortopedKlinik.Metod: För att utforska sjusköterskornas upplevelser valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudbandspelare och transkriberades för att sedan analyseras med en induktiv kvalitativ innehållsanalys.

När en person blir svår sjuk och avlider är det en angelägen uppgift för sjukvården att stödja de anhöriga. Inom vissa vårdområden har man utarbetat särskilda program för hur detta ska gå till, medan man inom andra verksamheter förlitar sig på att den omvårdnad man ägnar patienter och anhöriga i allmänhet, ska räcka till även i denna situation. Denna uppsats bygger på intervjuer gjorda på en geriatrisk Klinik där man hade lämnat en modell för uppföljning av de anhöriga och ännu inte byggt upp en ny. Anhörigomhändertagandet skiftade därför från fall till fall och jag ville ta reda på om detta slumpmässiga stöd räckte till. Fick de anhöriga tillräckligt stöd av sjukvården eller i sitt nätverk? Fanns kanske andra aktörer i samhället som täckte eventuella brister i sjukvården? Syftet med denna uppsats har varit att förstå anhörigas upplevelse av att förlora en närstående samt undersöka vilket behov av stöd de har före, vid och efter dödsfallet.

Veterinärer måste navigera mellan många olika intressen och faktorer i sin yrkesutövning: djuret, dess djurägare, samhällets förväntningar, kollegial lojalitet och ekonomiska överväganden. Det är inte alltid självklart vilka intressen som ska väga tyngst; speciellt inte då synen på djurs moraliska status och (egen)värde varierar, både inom yrkeskåren, befolkningen i stort och inom moralfilosofin. Synen på djur har under stor del av historien dominerats av ett antropocentriskt förhållningssätt, i extrema fall har djur setts som maskiner. Idag finns en mångfald av djuretiska teorier och en global rörelse som ifrågasätter människans behandling av djur. Utilitarism och rättighetsetik är exempel på två filosofier som explicit utmanar dagens djurhållning, den senare också det faktum att djur dödas för människans skull.