Sök:

Sökresultat:

64 Uppsatser om Klimatskal - Sida 5 av 5

Energieffektiva byggnaders påverkan på CO2-utsläpp : Norra Djurgårdsstaden i samarbete med Grontmij AB

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i Klimatskal och stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp.Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt.

Beräkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

Energikartläggning och åtgärdsförslag på Capio Lundby Sjukhus - På uppdrag av Miljöbron AB

Capio Lundby Sjukhus finns i flera olika byggnader vid Wieselgrensplatsen på Hisingen i Göteborg. Detta är på grund av att sjukhuset växt sig större och att det idag inte får plats i en byggnad. I huvudbyggnaden finns det gynekologi, kirurgi, medicin, neurologi, operation, vårdavdelning, ortopedi/handkirurgi, urologi, öron-näsa-hals, och hörcentral. Ögonkliniken ligger separat i en byggnad nära huvudbyggnaden. En bit bort ligger psykiatriavdelningen och administrationen.Capio Lundby Sjukhus är idag ISO-certifierat enligt ISO 9001:2000 och fick som första sjukhus i Sverige hela sin verksamhet certifierad 2005.

Värmelagring i byggnader : Kan en god värmelagringsförmåga kompensera ett högt U-värde?

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika.

<- Föregående sida