BakgrundFörskolans arena erbjuder stora möjligheter till naturvetenskapliga upptÀckter varje dag. Genom barnens nyfikenhet kan ögonblick fÄngas upp och bli till rika lÀrandemiljöer inom omrÄdet. För att nÄ dit krÀvs ett tillÄtande klimat dÀr barnen uppmuntras att utforska sin nÀrmiljö. Pedagogens roll Àr en viktig faktor dÀr produkt och process kan kopplas samman till en meningsfull helhet och pÄ sÄ sÀtt nÄ det syfte som verksamheten efterstrÀvar.SyfteJag vill studera hur förskolebarn agerar, reagerar och resonerar vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade pÄ kemi. Mitt intresse riktar sig mot interaktionen och hur den yttrar sig mellan barnen, mellan barnen och det laborativa materialet samt mellan barnen och mig som deltagande observatör.MetodForskningsmetoden har inspirerats utifrÄn etnografisk ansats, dÀr jag som forskare har valt att vara aktiv pÄ fÀltet genom att inta rollen som deltagande observatör.

PopulÀrkulturen bidrar med sÀtt att möta eleverna pÄ deras egna villkor. Uppsatsen Àmnar undersöka dels vilka drag av shintoism som Äterfinns i den japanska animerade filmen Spirited Away och dels hur filmen kan anvÀndas i undervisningen av religion pÄ gymnasiet. Studiens ambition Àr att undersöka vad filmen kan erbjuda undervisningen pÄ en B-kurs inom religionsÀmnet. Genom att utföra en lÀromedelsanalys samt Àgna mig Ät studier kring religionen shinto syftar uppsatsen till att belysa hur filmen Spirited away, och dess shintoistiska tematik, kan finna sin plats i undervisningen i ett klimat dÀr lÀromedlen ofta misslyckas med att ge en nyanserad bild av den shintoistiska lÀran. Uppsatsen presenterar en kvalitativ intervju med en japansk man som ger sin bild av shinto.

Intresset kring miljö och etik samt vilket ansvar som företag tar har vÀxt allt mer bland olika intressentgrupper. Utvecklingen har lett till att information kring hÄllbarhetsarbete och ansvarstagande kommit att redovisas och informeras ut till intressenter via en hÄllbarhetsredovisning. Allt fler svenska företag, frÀmst större, har kommit att ta stöd av ramverket Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer G3 vid denna typ av redovisning. För att uppnÄ meningsfullhet kring hÄllbarhetsarbetet och redovisningen av detta Àr det viktigt att engagera sina intressenter i företagets verksamhet, nÄgot som kan göras via en intressentdialog. Funderingar kring intressentdialogens Vem? Hur? Vad? och Varför? uppstod.

Med ett förĂ€nderligt klimat kommer vi möta stora pĂ„frestningar och för att anpassa oss till bĂ„de det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. KlimatförĂ€ndringarna kan medföra stora effekter pĂ„ samhĂ€llets funktioner och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa stora pĂ„frestningar pĂ„ samhĂ€llet. I denna uppsats har vi valt att titta nĂ€rmare pĂ„ klimatanpassning pĂ„ kommunal nivĂ„. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förĂ€ndrats över tid.

Syftet med uppsatsen Àr att se vad forskningen om sprÄkÀngslan sÀger om vad sprÄklÀrare kan göra för att skapa en lÄg nivÄ av Àngslan och dÀrmed ett bÀttre klimat för sprÄkinlÀrning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen Àr forskningskonsumerande och bygger pÄ tidigare forskning om sprÄkÀngslan i frÀmmandesprÄksinlÀrning.Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som föresprÄkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger pÄ kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan pÄverka frÀmmandesprÄksinlÀrningen i denna kontext. DÀrifrÄn belyses vad sprÄkÀngslan (language anxiety) Àr samt vilka metoder som anvÀnts för att mÀta det. Dessutom ges olika perspektiv pÄ relationen mellan sprÄkÀngslan och frÀmmandesprÄksinlÀrning samt vilka konsekvenser sprÄkÀngslan har för elever i frÀmmandesprÄksklassrummet.UtifrÄn forskningen presenteras Àven en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som sprÄklÀrare kan minska och hantera elevers sprÄkÀngslan i frÀmmandesprÄksklassrummet.

FörÀndringar tenderar att stÀlla individer inför olika frÄgestÀllningar vilka kan uttrycka sig pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilka möjligheter individen har att delta i förÀndringen.Uppsatsens grundlÀggande intresseomrÄde Àr att belysa hur de olika aktörerna utifrÄn plats i organisationen, enhetschefer och baspersonal upplever den förÀndring de stÀlls inför i och med införandet av kundval. Syftet Àr att beskriva hur enhetschefer och baspersonal inom Àldreomsorgen i KungÀlvs kommun upplever förÀndringen som kundval innebÀr, och om deras upplevelser stÀmmer överens med varandra och om de skiljer sig Ät. VÄr huvudfrÄga som vi vill ha besvarad Àr: hur upplevs förÀndring i en offentlig verksamhet vid införandet av kundval? VÄra underfrÄgor Àr: hur upplever baspersonalen denna förÀndring samt hur upplever enhetscheferna denna förÀndring?Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden dÄ styrkan med denna Àr att den ser till helheten och försöker beskriva individens subjektiva upplevelse av ett fenomen Som teoretisk ram för undersökningen har vi anvÀnt oss av ett interaktionistiskt perspektiv samt organisationsteori.VÄrt resultat pekar pÄ Àr att det finns skillnader i hur informanterna upplever den förÀndring kundval innebÀr. En stor betydelse för detta Àr yrkesroll och position i organisationen.

Den kinesiska draken vÀxer sÄ det knakar och i slÀptÄg kommer bland annat satsningar pÄ ekologiska stÀder för att försöka bryta den onda spiral av negativ miljöpÄverkan som landets utveckling för med sig. I den hÀr uppsatsen försöker jag kasta ljus pÄ ekologiska stÀder som planeras av svenska experter i Kina, med avsikt att reda ut hur vÀl ekologisk hÄllbarhet integreras i planen. Jag försöker ocksÄ reda ut problematik som uppstÄr nÀr svenska planeringsideal kolliderar med det kinesiska synsÀttet pÄ boende och stÀder. Initialt beskrivs klimat- och miljörelaterade faktorer som varit sprÄngbrÀda till ekostÀders popularitet idag. Sedan ges en definition av begreppets innebörd och de bakomliggande tankarna kopplade till hur förestÀllningen om ekologiska stÀder har utvecklats i ett historiskt perspektiv.Huvuddelen av arbetet utgörs av en fallstudie dÀr fokus ligger pÄ hur det svenska konsultföretaget Sweco vill minska det ekologiska fotavtrycket i sin konceptuella plan för den Internationella Ekostaden Caofeidian.

Efter andra vÀrldskriget var optimismen i Sverige pÄ topp. Landet var skonat frÄn förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhÀllets alla skikt och detta mÀrktest tydligt pÄ Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anstÀllda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer dÀr verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Sverigedemokraternas nationalistiska ideologi, och förÀndringar i denna utifrÄn dess tre senaste parti-och principprogram frÄn 1999, 2003 och 2011. Partiet har gÄtt framÄt i varje val och nÄdde i valet 2010 över fyraprocentspÀrren och fick en plats i Sveriges parlament. Detta trots att omvÀrlden har prÀglats av globalisering, dÀr internationella samarbetsorgan fÄtt större maktbefogenheter och staterna tenderar att slutas samman i civilisationer, varpÄ nationalstaternas identitetsbÀrande roll inskrÀnkts. Studien har utgjorts av en innehÄllslig idéanalys dÀr programmen jÀmförts mot tvÄ idealtyper. Den ena har dÄ baserats pÄ Samuel P Huntingtons teori om en ny vÀrldsordning med nya kulturbaserade identifikationsmönster som strÀcker sig utanför nationalstaternas territoriella grÀnser.

Medelskördarna för höstvete har nÀst intill legat pÄ samma nivÄ sedan början av 90-talet. Detta trots att sortprovningarna visar att det finns potential i sortmaterialet, dÄ dess skördar visar en positiv trend pÄ skördenivÄerna. Dessutom finns idag bÀttre möjligheter att uppnÄ högre skördar med dagens sorter, dÄ de har bÄde kortare strÄlÀngd och ökad strÄstyrka, vilket möjliggör en högre kvÀvegiva. Medelskördarnas utveckling ser olika ut i olika regioner. I Götalands södra slÀttbyggder stiger skördarna fortfarande, men lÄngsamt.

Idag finns det en stor mÀngd information rörande konstruktionen av en krypgrund. Problemet Àr dock att en del information börjar bli förÄldrad eller saknar en sammanfattning av konkreta konstruktionsval. För att förtydliga detta agerar denna rapport som en jÀmförelse och sammanstÀllning av informationen för att kunna ge konkreta exempel pÄ lösningar. Uppsatsen huvudfrÄga Àr: Hur kan de olika ventilerade krypgrunderna konstrueras för att minska risken för fuktskador? Som metod för sammanstÀllning av rapporten har vi valt att göra en litteraturstudie.

Inom anestesiverksamheten stÀlls det höga krav pÄ att arbetsmiljön skall vara av god kvalitet, patientsÀker och att behoven av verksamhet samt medarbetarna skall vara tillgodosedda. Utformningen av operationssalen ska ha minimal pÄverkan pÄ sÀkerheten som för vÀlbefinnandet av de som vÄrdas i operationssalen och för de som arbetar dÀr. Den tidigare forskningen har pÄvisat att arbetsklimatet har stor inverkan pÄ hur anestesisjuksköterskan upplever sin arbetsmiljö dels ur positiva perspektiv som arbetstillfredsstÀllelse, arbetsglÀdje och dels ur negativa perspektiv som till exempel att det Àr relaterat till stress, utbrÀndhet samt att det finns en patientsÀkerhetsrisk relaterade till pressade arbetsscheman och arbetsklimatet. Denna studie handlar om att utifrÄn ett helhetsperspektiv beskriva hur arbetsmiljön ser ut för anestesisjuksköterskor. Studiens syfte Àr att beskriva anestesisjuksköterskans arbetsmiljö.

BaskettrÀnarna i klubben upplever att de kan pÄverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. TrÀnarna erfar att det Àr lÀttare att pÄverka och ha inflytande i den interna trÀnarrollen Àn i den externa trÀnarrollen. Omgivningens individer gör skillnad pÄ trÀnarna och bemötandet trÀnarna fÄr upplevs vara beroende av vilket kön, vilken Älder och vilken etnicitet trÀnarna har. Inom basketklubben upplever trÀnarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels pÄ grund av att alla kÀnner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att trÀnarna upplever att de kan pÄverka verksamheten och att deras engagemang Àr viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettrÀnare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se nÀrmare pÄ hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna pÄverka mer Àn sjÀlva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.