I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lÀrare lÀr inom hÄllbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig nÀr en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehÄller en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling för lÀrare. Detta Àr en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkÀt. Den undersökta gruppen bestod av 31 lÀrare, med stor spridning avseende Älder pÄ elever och Àmnen de undervisade i.

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Fukt i kyrkans krypgrund Ă€r ett ?vĂ€xande? problem som pĂ„ senare tid uppmĂ€rksammats alltmer. I denna studie har flera möjliga lösningar undersökt, vidare har en allmĂ€n angreppsmodell formulerats för att underlĂ€tta framtida utredningar. Studien visar bland annat att styrning efter mögelrisken Ă€r önskvĂ€rt för att fĂ„ ett energioptimerat och garanterat mögelfritt klimat. ÅtgĂ€rdsförslag sĂ„som sorptionsavfuktare samt vĂ€rmning genom elradiator direkt i krypgrunden Ă€r möjliga lösningar som med ett litet energitillskott förbĂ€ttrar klimatet i krypgrunden avsevĂ€rt..

VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och frÀmja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att pÄ sÄ sÀtt skapa innovationer som kan ge organisationen försprÄng i konkurrensen pÄ den marknad de agerar pÄ. Vi har i vÄr fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats pÄ en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytÀnkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation Àr viktiga komponenter för att skapa ett klimat som frÀmjar innovationer. Genom att ge medarbetare rÀtt verktyg blir samtliga lÀnkar i organisationen viktiga i detta arbete..

Skolidrottens omklÀdningsrum Àr ett intressant omrÄde dÀr eleverna ofta vistas utan vuxennÀrvaro. Den första frÄgan som stÀlls i arbetet Àr hur elever upplever klimatet i omklÀdningsrummet. Den andra frÄgan handlar om elever erfarenheter av krÀnkande handlingar i anslutning till skolidrottens omklÀdningsrum. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ och frÄgorna Àr av semistrukturerad karaktÀr. Resultaten visar att majoriteten av vÄra intervjupersoner inte alls önskar en ökad vuxennÀrvaro i skolidrottens omklÀdningsrum.

Detta arbete Àr en studie i hÄllbar gestaltning, dÀr de mÄnga teoretiska principer appliceras pÄ tre mycket olika platser pÄ jorden. Tre ekologiskt hÄllbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skÀrgÄrd. Husen Àr helt olika. Vitruvius sade: "Vi mÄste börja med att beakta de lÀnder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rÀtt. En typ av hus Àr lÀmplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid UmeÄ universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet dÄ de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frÄgestÀllning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex Äterkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svÄrt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osÀkerheten i gruppen och rÀdslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

StÀmning, relationer och miljöer skiljer sig frÄn klassrum till klassrum. VÄrt gemensamma intresse och vÄr strÀvan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vÄr studie. Syftet med studien Àr att lyfta fram vad som kÀnnetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kÀnnetecknar ett bra ledarskap samt hur lÀraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra nÄgra pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien Àr uppbyggd pÄ intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrÄn deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad lÀrare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera nÄgra av de faktorer som pÄverkar klassrumsklimatet. Jag vill Àven med denna studie undersöka om lÀrare och elever tycker samma sak nÀr det gÀller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebÀr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ vad lÀrare och elever anser pÄverka klassrumsklimatet och vad de tycker Àr viktigt gÀllande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren pÄ frÄgestÀllningarna har delvis sökts genom intervjuer med lÀrare och elever men ocksÄ genom en litteraturgenomgÄng som Àven fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lÀrare och elever i stort verkar vara överens om vad som kÀnnetecknar ett bra klassrumsklimat.

KlimatförÀndringen Àr en aktuell frÄga och ett förÀndrat klimat kommer att inverka pÄ  utbredningen av vektor-burna sjukdomar sÄsom malaria. Malaria Àr en sjukdom som Àr extremt klimatkÀnslig och det dör miljontals mÀnniskor i sjukdomen varje Är. Syftet med studien Àr att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförÀndringen i Sverige. Finns nÄgon risk för malariaspridning i Sverige Är 2100 pÄ grund av den pÄgÄende klimatförÀndringen. Studien baseras pÄ fem intervjuer med forskare som Àr insatta i malaria och klimatförÀndringen.

This project is a literature study with the hypothesis that Arctic climate has a positive effect on the accumulation of metabolites in berries. Plant metabolites are often divided into primary and secondary metabolites. Primary metabolites such as proteins and nucleic acids are essential for cell function, while secondary metabolites are often non-essential, but have important functions regarding reproduction and survival. The berries mentioned in this project are from the families Ericaceae, Rosaceae, Elaeagnaceae och Grossulariaceae.The conclusion drawn from this literature study is that it is not obvious what favours accumulation of metabolites in berries. Other factors aside from climate affect the production of secondary metabolites, such as time of harvest, cultivars and ripeness.

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt Ätagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen Àr genomförd pÄ Patent- och registreringsverket och bygger pÄ en enkÀtstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur Ätminstone partiellt medierade klimatets effekter pÄ tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att frÀmja trivseln pÄ arbetsplatsen. Ett sÄdant arbete kan dock vara svÄrt att genomföra i praktiken, frÀmst pÄ grund av trivselns inneboende subjektivitet och mÄngtydighet..