Då de flesta människor i Västafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnär sig på jordbruk så är pålitliga väderprognoser och säsongsförutsägelser ett viktigt hjälpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den här rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, både lokala och storskaliga, väderfenomen som ger upphov till nederbörd i området. Klimatet i Västafrika, ett område som mestadels täcks av regnskog eller savann, präglas av den västafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod på vintern. Denna monsun visar på stor årlig variation när det gäller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsäga dess början är nödvändigt när en jordbrukare ska planera säsongens verksamhet. Av många bidragande faktorer framgår det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten är en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsättningen benämnd som språnget, över ca 5 breddgrader, vilket av många ses som starten på regnperioden.

Nationella och internationella rapporter visar på hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lärare får kritik för sitt sätt att undervisa. KNUT är ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mål är att få lärare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrågor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehåll lärarna i KNUT- projektet väljer till de pedagogiska planerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar på ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lärare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen är och forskningen visar även att eleverna inte är överens med lärarna när det kommer till vilket innehåll undervisningen skall ha.

Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus ? den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.

Jordens klimat är under förändring. Till år 2100 förväntas Sveriges medeltemperatur öka med 4-5 °C om hela jordens medeltemperatur ökar med i genomsnitt 2 °C. Den större ökningen beror på att våra vintrar kommer att bli mycket mildare. Förutsättningarna för framtidens träd kommer inte att vara densamma som idag vilket kräver insikten om att traditionella trädval och gamla vanor behöver brytas då bland annat nya sjukdomar och insektsangrepp som vi idag är förskonade ifrån kan drabba våra gatuträd. I Sverige har vi idag låg artrikedom bland våra gatuträd jämfört med många andra europeiska länder, vilket ökar risken för massdöd bland gatornas träd vid sjukdomsangrepp. Dessutom innebär varmare somrar, fler och intensivare värmeböljor samt förändringar i nederbörd att dagens gatuträd kan dö i brist på klimatanpassning. En gatumiljö ställer särskilda krav på träden såsom torktålighet, salttålighet, motståndskraft mot utsläpp samtidigt som de bör ha ett starkt skönhetsvärde. Med klimatförändringarna i åtanke bör framtidens val av trädarter klara av varmare temperaturer och extremare väder eftersom det finns risk för att dagens arter inte kommer lämpa sig för de nya förhållandena.

Uppsatsens syfte är att presentera ett synsätt över hur ledaren kan främja kreativa processer på reklambyråer. För att skapa detta synsätt behöver förståelsen om kreativa processer i en reklambyrå ökas. Studien utgår från att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi både har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden är en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling består av cirka 100 timmar observationer på en reklambyrå följt av fem kvalitativa djupintervjuer på samma byrå.

År 2002 började det anläggas en skogsträdgård i Alnarps Rehabiliteringsträdgård. Idén och kunskapen kom från England varifrån också begreppet kommer. Just att den började anläggas när den gjorde, gör den lite extra intressant eftersom det kan betyda att den är en av Sveriges första skogsträdgårdar om inte den första. Idag har skogsträdgården på Alnarp stagnerat i utvecklingen. För att kunna återföra trädgårdsdelen mot en utveckling som motsvarar den för ursprungstanken, har bakgrunden till skogsträdgårdssystemet undersökts i detta arbete.Examensarbetet omfattar en litteraturstudie på böcker och tidningsartiklar inriktade på skogsträdgårdar i tempererat klimat.

This study consists of a literature study and a survey in Tamil Nadu, India. The aim of the study was to get an understanding of horse feeding in tropical climates and what kind of feeding related problems that could occur because of the fodder. Information and data were collected from eight different stables and from Tamil Nadu University of Agriculture in the region of Tamil Nadu in March-April 2009. The horses in Tamil Nadu were given rice straw, unknown grass, Cynodon dactylon, lucerne, maize, Pennisetum glaucum x Pennisetum purpureum hybrid and Chloris gayana as roughage. As concentrates, the horses were given wheat bran, oats, barley, soybean meal, maize, carrots, coconut cake, peanut cake, horse gram and chick pea.

AbstractTitle: A changing climate? A study on the changes of the communicativeclimate. Klimat i förändring? En studie om det kommunikativaklimatets förändring.Author: Anne BjörckAim: The aim of this essay is to study changes in the area of the communicative climate and link that to Karl Weicks thoughts on communication and change. Karl Weick is famous for his contribution to organizational theories and he is still very well used around the world and that is the main reason to why his theory is served as a base in this essay.Method: The essay has a theoretical base with elements of qualitative explorative research method.

I papperstillverkning ställs det krav inte bara på kvalité och kvantitet utan också att stickprov från produktion utförs och tas hand om på ett korrekt sätt. Från det att ett stickprov tas ut och undersöks på brukets laboratorium kan en del källor till förändringar på provresultatet uppstå. Sådana förändringar kan uppstå för det första vid hanteringen av stickprov från pappersmaskin och provens transportering till laboratoriet och för det andra vid laboratoriets hantering och uppföljning av kvalitén. En annan faktor som kan påverka stickproven är klimatet. Årstiderna vår och höst är de tider som proverna kan påverkas mest.

I papperstillverkning ställs det krav inte bara på kvalité och kvantitet utan också att stickprov från produktion utförs och tas hand om på ett korrekt sätt. Från det att ett stickprov tas ut och undersöks på brukets laboratorium kan en del källor till förändringar på provresultatet uppstå. Sådana förändringar kan uppstå för det första vid hanteringen av stickprov från pappersmaskin och provens transportering till laboratoriet och för det andra vid laboratoriets hantering och uppföljning av kvalitén. En annan faktor som kan påverka stickproven är klimatet. Årstiderna vår och höst är de tider som proverna kan påverkas mest.

Alla människor upplever grönska och växtlighet medvetet eller omedvetet. Många odlar också själva. Vi har de senaste åren upplevt varmare och varmare vintrar, vilket många forskare anser bero på en klimatförändring. Ett hjälpmedel vi har idag för att förstå klimatet och odlingsbetingelser är zonkartan, men det är inte många som vet hur den har tagits fram. Om vi får en kraftig klimatförändring så kommer vår zonindelning inte gälla längre och vi behöver se över systemet.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.

Tappningsstrategin för Vänern ändrades i ett beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Vattenfall AB, på uppdrag av regeringen år 2008. Detta gjordes för att minska risken för översvämningar i Vänern.  Åtgärden var föreslagen av Klimat- och sårbarhetsutredningen, som försökt utreda konsekvenser av klimatförändringar för Vänern i ett framtida förändrat klimat. I utredningen används en metod för att mäta kostnader. Metoden är en kostnads-nytto-analys (Cost-Benefit-Analysis; CBA) som användes för att utvärdera bland annat Vänern med omnejd. Enligt denna uppsats saknas det värdering för naturmiljö och sociala faktorer i denna utredning.

Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet.

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts på uppdrag av institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik (TFE) på Umeå universitet. Examensarbetet är en del i det pågående projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket är ett sammarbete mellan Umeå kommun, Umeå universitet och marknadsaktörer i Umeåregionen. Målet med arbetet är att ta fram och sammanställa ett gediget mätunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppåväxt. På sikt är förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt även på dessa breddgrader.En sammanställning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i Umeåregionen under helåret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.