2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur pedagogiskt drama som arbetsmetod/didaktiskt grepp upplevs av gymnasieelever pÄ Barn- och fritidsprogrammet. Min avsikt Àr Àven att försöka undersöka om man med pedagogiskt drama kan skapa engagemang och aktivt deltagande. För att utforska problemet har jag genomfört tvÄ lektionspass i karaktÀrsÀmneskursen pedagogiskt ledarskap, med drama som didaktiskt grepp. Med hjÀlp av egna observationer och reflektionsböcker, dÀr eleverna beskrivit sina kÀnslor och upplevelser, har jag sedan utarbetat resultatet. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att eleverna i min undersökningsgrupp upplevde drama som ett positivt arbetssÀtt.

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att lÀsa upp sina betyg för att kunna studeravidare pÄ ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid tvÄ olika tillfÀllen; Är 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och Är 2007 gjordes en uppföljning dÄ verksamheten precis genomgÄtt flera förÀndringar och idag rÀknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under mÄnga Är kÀmpat för förÀndringar pÄ UC, som en start ansÄgman att ÀndamÄlsenliga lokaler krÀvdes för att möjliggöra utvecklingar. DÄ och dÄ harhoppet tÀnts dÄ kommunen ti II satt personer i olika omgÄngar att utreda behoven ochmöjligheterna av förÀndringar i verksamheten, men gÄng efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag Äterge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste Ären för att idag bÀttre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förÀndring Àr en positivare syn pÄ verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anstÀlla fler lÀrare och annan personal och dÀrmedorganisera olika inriktningar/spÄr pÄ skolan vilket ger sÄvÀl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur skolelever i NÀssjö stad uppfattar innebörden av vÄldtÀkt samt hur detta förhÄller sig till tidigare forskning.Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna pÄ tvÄ högstadieskolor i NÀssjö stad 2007 var bÄde kvantitativ i form av en enkÀtundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som anvÀndes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom vÄldtÀkt, typ ? om ungdomars förstÄelse av vÄldtÀkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omstÀndigheter kring ungdomarnas syn pÄ vad som Àr en vÄldtÀkt.Huvudresultatet visade att i förhÄllande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stÀmmer överens med tidigare forskning gÀllande ungdomarnas attityder till Àmnet vÄldtÀkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.Det fanns Àven delar av denna studie som inte stÀmde överens med tidigare forskning.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förÀndringar som har skett i svensk historisk lÀrobokstext pÄ gymnasienivÄ under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag anvÀnt mig av fyra olika frÄgestÀllningar, dessa löd enligt följande. PÄ vilket sÀtt har textmassan förÀndrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förÀndrats? Hur förhÄller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jÀmförelse dem i mellan? Vilket utrymme fÄr de olika texterna? Hur Àr de olika texternas disposition? Som synes Àr uppsatsen en komparativ studie med kÀrnan i utvalda historielÀroböcker, dessa frÄn tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar pÄ en pÄtaglig förÀndring i bÄde didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhÀllspolitisk synvinkel..

Bakgrund och problem: 2007 var ett Ă„r dĂ„ de svenska företagen expanderade och det fanns en stor optimism inom ekonomin. Året som följde drabbades av den djupaste krisen sedan 1930-talet vilken utlöstes av Lehman Brothers konkurs i USA och hela vĂ€rldsekonomin gick in i en lĂ„gkonjunktur. PĂ„verkas upplysningslĂ€mnandet av finansiella risker i en lĂ„gkonjunktur och Ă€r en eventuell förĂ€ndring hĂ€nförlig till företagets storlek eller branschtillhörighet.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka Ă„rsredovisningar frĂ„n Ă„ren 2007 och 2008 och jĂ€mföra om det finns skillnader finns mellan Ă„ren hur företagen upplyser om sina risker. Vidare kommer det att undersökas om skillnader beror pĂ„ företagens storlek eller branschtillhörighet.AvgrĂ€nsningar: Enbart svenska företag ingĂ„r i studien och som har följt IFRS under rĂ€kenskapsĂ„ren 2007 och 2008. Vidare Ă€r det enbart företag inom branscherna Finans och Fastighet, Dagligvaror samt Industri som kommer att granskas.Metod: Uppsatsen har en kvantitativ ansats med Ă„rsredovisningar som utgĂ„ngspunkt.

Syftet med denna uppsats har varit att titta nÀrmare pÄ tvÄ pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en nÀranalys av vardera program för att sedan jÀmföra de bÄda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framstÀlls i bÄda programmen genom portrÀtt av muslimer. Det första frÄn 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sÀtt att leva lÄter Nagat, en ung tjej berÀtta om islam och dÄ framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger pÄ att informera om islam och inte berÀtta om Nagat.

The final thesis ?Hardy palms for scandinavian climate? describes the family Arecaceae both from a general point of view, and with individual descriptions of seven different species that are known for their coldtolerance. The descriptions of each species is brief and the intention has been to give an introduction to some specific species known for their hardiness. Seperate chapters discuss topics as hardiness, pests and other problems and a short instruction for growing palms on open land in scandinavian climate. Finally a short discussion about continued research on this topic and some conclusions ends this final thesis.

Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen VĂ€rmland tolkar begreppet jĂ€mstĂ€lldhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjĂ€nst inom Polisen i 50 Ă„r. JĂ€mstĂ€lldhet Ă€r numera en norm i samhĂ€llet (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansĂ„g att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhĂ„ller sig till den normen, eftersom det Ă€r en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhĂ„llningssĂ€tten hos de olika individerna, vilket Ă€r svĂ„rt att utlĂ€sa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar pĂ„ att ledningens instĂ€llningar till jĂ€mstĂ€lldhetsarbete Ă€r avgörande (Roth, 2007).

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lÄng tid utsatts för kritik, i mÄnga fall svepande sÄdan. Inte mycket uppmÀrksamhet har dock Àgnats Ät de lÀromedel som anvÀnds pÄ sfi. Syftet med denna uppsats Àr att i nÄgon mÄn rÄda bot pÄ detta genom att analysera tvÄ lÀromedel för sfi:s nivÄ B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrÄn att lÀromedel bör Äterspegla mÄlen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi frÄn 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). FrÄgestÀllningen behandlar i vilken mÄn lÀromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmÄgor som krÀvs för att uppnÄ mÄlen för sfi.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstÀmdhet och smÀrta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9. Den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan kommer i denna studie att mÀtas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvÀr sÄsomont i huvudet, trött & hÀngig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.För att besvara syftet kommer jag utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur ofta upplevde flickor i Äk 9 kÀnsla av nedstÀmdhet och smÀrta i form av olika psykosomatiska besvÀr under Ären 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan Ären?I vilken utstrÀckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förÀndrats mellan Ären?Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan hos dessa flickor Är 2001 och 2007?MetodSom utgÄngspunkt för denna uppsats kommer data frÄn tvÄ tidigare datainsamlingar att anvÀndas. BÄda datainsamlingarna Àr gjorda under projektet Skola- Idrott- HÀlsa som Àr en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hÀlsomÀssiga tillstÄnd. För att besvara frÄgestÀllningarna och syftet i denna uppsats kommer tvÄ olika tvÀrsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet.

Enköping?s Rugby Club has long lacked a bigger hall to gather their members in, where they can meet and socializes outside trainings and games. Thanks to Enköping?s municipality, The Swedish Inheritance Fund, Swedish Sports Confederation, sponsors and club members the clubhouse will be built out with additional 100 square meters.The project is planned in two phases of which phase one is the buildup of the new clubhouse and phase two is the renovation of the existing part. Phase one started with the first groundbreaking in December 2006 and was finished for the season 2007.

The main purpose of this essay was to study whether niche parties that were represented in municipal councils in Sweden during the 2007-2010 term of office were politically relevant. Furthermore, factors that might facilitate political relevance for niche parties were studied. Political relevance was studied using two theoretical perspectives. The objective model of political relevance presents four categories of relevance based on the relations between political parties in a political assembly; governing parties, coalition parties, blackmail parties and isolated parties. The subjective model of political relevance relies on the party representatives? own judgments of the relevance of their parties.