Vårt syfte med studien är att undersöka vad delaktighet och inflytande innebär för läraren i en årskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna påverka sin vardag i klassrummet. Vi är nyfikna på barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna får delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill också få syn på hur lärare i skolan förhåller sig till elevernas delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt skapar möjligheter eller begränsar eleverna till reellt inflytande, därför har det betydelse att lärare i skolan utgår från barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi använt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lärarens betydelse i klassrummet.

I den här undersökningen kartläggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lärare mellan årskurs 3 upp till andra året på gymnasiet för att kunna jämföra talartidsfördelningen vid olika tillfällen. Mina resultat ställs också mot tidigare forskning för att se om det skett någon förändring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att använda mig av Conversation Analysis (CA).

Studiens syfte är att ta reda på hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta ämne är att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser på att pedagogerna gör skillnad på pojkar och flickor vad det gäller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vår litteraturbakgrund kunde vi utläsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vårt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes någon skillnad i bemötande genom kroppsspråk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet kräver att man kan förstå deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt språkförståelse, nedsatt förmåga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fältstudier i tre veckor på autismenhet, föreläsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplägg för det här handikappet. Arbetet handlar om hur de här barnen uppfattar kommunikation och vilka svårigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tänka på när man tar kontakt med de här barnen. Det pedagogiska upplägget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlättas för dem. Mina slutsatser är att med rätt hjälp och stöd kan de klara av en hel del..

Sammanfattning Uppsatsen handlar om ungdomars språkvanor på en grundskola. Vi har genom intervjuer undersökt hur ungdomar använder svordomar i olika situationer och om det finns några skillnader på pojkars och flickors språk när det gäller bruket av dessa. Vi har också tittat på hur viktigt det är för ungdomar att använda samma språk. Vidare har vi tagit reda på vilka attityder pedagogerna har mot svordomar, men även vilket ansvar de anser sig ha när det gäller språket i klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativ metod d v s man studerar enbart en eller några få miljöer - i vårt fall en skola.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Studiens syfte är att se på ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karakta?ren på studien var relevant för att besvara frågeställningarna. Ledare från två olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrån teorier om interkulturalitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyexaminerade lärare ser på ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie där det presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet består av. Litteraturstudien behandlar även olika ledarstilar, vad nyexaminerade lärare kan ha svårt med samt hur en duktig lärare skall vara. Därefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

Syftet med min rapport är att skapa förståelse för hur lärare bör stödja elever med koncentrationssvårigheter under matematiklektioner. Resultatet har framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger. I rapporten tar jag del av hur specialpedagogerna anser att koncentrationssvårigheter uttrycks under matematiklektioner samt hur de anser att man bör stödja eleverna. Resultatet visar hur man genom inlärningsmiljö samt inlärningsmetod kan stödja eleverna. Specialpedagoger menar att eleverna fokuserar bäst i ett avskalat klassrum.

Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur några lärare upplever vikten avmodersmålsundervisning. Jag ville även undersöka hur personalen på skolan arbetar för attfrämja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3.För att ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag även valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda på hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål änsvenska.Genom denna studie har jag fått reda på att man på den undersökta skolan använder sig avnågonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte är att med hjälp av elevernasmodersmål och det svenska språket få barnen att enklare uppfatta det som sägs och görs i detordinarie klassrummet..

Jag vill som blivande lärare i huvudämnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt läromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lära sig läsa och förstå mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskälla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag även en analys av ett läromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..

Människan har genom sin industriella framfart bidragit till ökade nivåer av växthusgaser i atmosfären och på så sätt rubbat den balans av gaser som naturligt förekommer. En klimatutveckling med trender som tyder på en framtid med varmare klimat är en av konsekvenserna av den process vi i alldagligt tal benämner växthuseffekten.Ett varmare klimat förväntas medföra förändringar av en rad faktorer, där medelvattenståndet i världshaven är en. Med en geografisk lokalisering i direkt anknytning till kusten och en topografisk lokalisering på dryga 2.65 m över havet skulle Karlshamnsverket kunna vara i farozonen för de konsekvenser en höjning av intilliggande hav kan medföra. Karlshamnsverket är ett värmekraftverk som ägs och drivs av Karlshamn Kraft AB. Anläggningen ligger utanför Karlshamn, vid Blekinges kust, och redan idag råder viss problematik vid högvattenstånd.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.