Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelar med substitutionsbehandling vid ett opiatprogram i Sverige, baserat på intervjupersoners erfarenheter, och vilka eventuella förändringar som har uppkommit i den egna livssituationen. Målet är också att se hur opiatmissbrukare upplever sin känsla av identitet under sin behandling jämfört med innan, och hur det i så fall påverkar möjligheten till integrering. Metoden innefattade kvalitativa intervjuer med fyra individer som var inskrivna vid ett opiatprogram. För att få en större förståelse och att kunna analysera de resultat vi har fått fram, har vi valt att använda teoretiska begrepp som roll, identitet, stigmatisering och social exklusion. Resultaten visar att det finns tydliga fördelar med opiatprogrammet för de inskrivna opiatmissbrukarna vi intervjuat inför denna studie, då de upplever fler möjligheter i livet samt en ökad livskvalitet.

SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt ämne som ses behöva ökadekunskaper för att nå Sveriges målsättning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom området diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadarbetssituation. För att uppmärksamma individens egen upplevelse av ovanstående valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna använde målinriktat urval och genomfördedärefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadarbetssituation, vilka berättade och delgav sina upplevelser.

The purpose of this study is to from a client point of view study the release process. The first issue is which positive and negative aspects on the release situations that are revealed trough the interviews. The second issue is which changes that are needed to improve the conditions for the release work to be crime preventive. The study has been performed by means of qualitative interviews with clients, and one person with a long professional experience of treatment of offenders. The results show that the release work has generally not been successful.

Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gått i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.Frågeställningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka väsentliga faktorer framträder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gått i hypnosterapi.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att undersöka klienters erfarenheter av två former av missbruksvård. De undersökta verksamheterna är Alkohol- och narkotikagruppen, vilket är en öppenvårdsverksamhet i Lindesberg, samt Stiftelsen Bergslagsgårdar i Örebro, som bland annat arbetar med familjehemsvård för vuxna.Intervjuer har utförts med åtta klienter mellan 25 till 58 år, varav fyra berördes från varje verksamhet. Den kontextuella missbruksbakgrunden var varierad.Den semistrukturerade intervjuguiden har utformats utifrån studiens syfte, frågeställningar och tolkningsram. De teoretiska utgångspunkter som tillämpats är identitet, social värld samt copingstrategier. Tidigare forskning har studerats inom missbruksvård, motivation, tvång och frivillighet samt vilka nyckelingredienserna är för en lyckad missbruksvård. Resultat och analys har uppdelats i tre teman: 1)      Synpunkter på vården,2)      Upprätthållande av missbruksfrihet3)      Social tillhörighet och förändring. Resultatet indikerar en genomgående positiv inställning hos klienterna till vårdformerna och att motivationen är viktig för resultatet av vården.

Arbetets ansats är öka förståelsen för vad svenska ungdomar möter när de råkat ut för en allvarlig händelse och söker professionell hjälp. Arbetet berör juridisk bakgrund, det sociala arbetets organisation och närvarande faktorer i mötet mellan socialarbetare och klient. Vidare berörs hur individen påverkas av att möta socialarbetare utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Genom en enkätundersökning undersöks hur stor svenska ungdomars kännedom om tystnadsplikt och anmälningsplikt är och om det finns könsskillnader i denna medvetenhet. Enkätundersökningen utgår framförallt ifrån svensk stad med cirka 30.000 invånare i kommunen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade.

Kriminalvårdens har som mål att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. När en person döms till en frivårdande påföljd som t.ex. skyddstillsyn kan domen vara förenad med ett behandlingsprogram. En person som är dömd till fängelse erbjuds möjlighet att medverka i ett behandlingsprogram under vistelsen. Det finns olika typer av program för olika typer av kriminalitet eller missbruksproblematik och personalen arbetar aktivt för att motivera klienterna till att delta i ett behandlingsprogram.

Vår uppsats bygger på en jämförelsestudie mellan två fokusgrupper av socialsekreterare, som handlägger långtidsärenden inom ekonomiskt bistånd, för att få en uppfattning om det kvalitativa arbetet. Studiens syfte är att belysa socialsekreterarnas arbetssätt vid handläggning av ekonomiskt bistånd för långtidsberoende bidragstagare. Syftet var samtidigt att undersöka vilka faktorer som socialsekreterarna upplever ha störst påverkan på deras arbete, samt vilka förändringar som behövs för att de skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet. För att nå syftet har vi formulerat tre frågeställningar: 1) Hur upplever socialsekreterarna arbetssättet för handläggning av ekonomiskt bistånd för klienter som är långtidsberoende bidragstagare? 2) Vilka faktorer upplever socialsekreterarna i fokusgrupperna ha störst påverkan på deras arbete? 3) Vilka förändringar behöver åstadkommas i arbetet för att socialsekreterarna skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet? För datainsamlingen har vi använt oss av den kvalitativa fokusgruppintervjun, som utgår från fem teman: arbetssätt, organisationsstruktur, organisationskultur, Klientperspektiv och det kvalitativa arbetssättet.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter av hembesök hos klienter som är aktuella vid enheten för ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun, samt att studera huruvida dessa erfarenheter påverkat studiens deltagares inställning till socialtjänsten som helhet. Undersökningsurvalet bestod av intervjuer med åtta klienter vid ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun som alla varit föremål för utredning med ett eller flera hembesök. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det finns tidigare forskning inom områdena bidragsfusk och felaktiga utbetalningar samt klienters upplevelse av och position i förhållande till socialtjänsten. Det framstod ändå relevant att specifikt studera hur de hembesök som genomförs vid utredning av rätten till ekonomiskt bistånd upplevts av klienterna. Den här studien intar ett brukarfokuserat förhållningssätt till hembesök och ekonomiskt bistånd och har sin teoretiska och begreppsliga grund i Greta - Marie Skaus resonemang om makt och hjälp samt Tapio Salonens definition av olika medborgarroller. Studiens resultat visar att klienternas upplevelser av hembesök varierar kraftigt.

Inom Kriminalvårdens tre ben häkte, anstalt och frivård, förs samtal med klienter för att försöka åstadkomma förändring. Denna uppsats fokuserar på samtalen med de klienter som inte bara är kriminella, utan även har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvåras då det finns många underliggande faktorer som påverkar, både utifrån Klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ändå kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förändring, ses detta arbete utifrån samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken förespråkas av Kriminalvården. Den svenska översättningen av MI är Motiverande Samtal.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

SammanfattningCivilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda ÖdhallHandledare: Andreas JanssonExaminator: Anna StafsuddTitel: Lagen om anmälningsskyldighet - Ur ett KlientperspektivBakgrund: Lagen om revisorers anmälningsskyldighet innebär att revisorer i Sverige enligt lag är skyldiga att anmäla sina klienter då misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. Då såväl revisorer som deras klienter lyder under anmälningsskyldigheten, påverkas bägge parter av den. För revisorerna är det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir därför av intresse att undersöka om anmälningsskyldigheten får några effekter på klientrelationen. För att undersöka detta krävs att bägge parters åsikt belyses för att slutsats ska kunna dras.