Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera hur Santa Maria och Almondy harvalt att efterleva de nya dokumentationskraven på internprissättning. Studiens syfte är även attundersöka hur Skatteverket fungerar som en kontrollinstans samt hur revisionsbyrån Deloittekan bistå svenska företag.Metod: Studien har genomförts genom personliga intervjuer med respondenterna samt genomintervju på telefon. Den här studien undersöker onoterade koncernföretag i Göteborgsområdet.Vidare undersöker studien Skatteverkets och Deloittes funktion på området.Referensram: Studiens referensram innehåller lagar, riktlinjer samt prissättningsmetoder föratt ge läsaren tillräcklig kunskap för att kunna förstå studien.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av intervjuer från Santa Maria, Almondy, Deloitteoch Skatteverket.Analys och Slutsats: Irene Axelsson på Santa Maria och Mats Wittholt på Almondy har tagitden nya lagen på allvar och försöker på bästa sätt efterleva den. Derasdokumentationsunderlag är dock inte färdigställt, men kommer att finnas färdigt i maj 2008.Företagen kommer att behöva viss hjälp från revisionsbyråerna, framförallt vad gäller attfinna jämförbara transaktioner. Båda företagen befinner sig i en uppstartsfas vad gäller attdokumentera sina interna transaktioner.

Då taxeringsrevision är en relativt ingripande åtgärd för den enskilde företagaren, bör denna ha möjligheten att skydda känsliga handlingar. Skatteverket har vid taxeringsrevision rätt att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Det finns dock möjligheter att undanta handlingar från revisionen, men det är då främst för de grupper som berörs av 36 kap. 5 § RB, exempelvis advokater, läkare och tandläkare.Vad det gäller revisorer så omfattas inte de av 36 kap. 5 § RB och har därmed inte den möjligheten till undantag, utan de kan enbart åberopa 3 kap.

Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka socionomens psykosociala arbetsmiljö för att belysa vilka faktorer som är av störst vikt för upplevelsen av en god psykosocial arbetsmiljö, av vem det är av störst vikt för socionomen att få feedback från samt vilken som är den största drivkraften i arbetet för socionomen. Det som framkommit i vår studie är att samtliga intervjupersonerna lägger fokus på i stort sett samma faktorer då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Det som alla intervjupersoner betonat är vikten av goda relationer med Klienter, arbetsgivare och kollegor..

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlägga samband och jämföra grupperingar bland Klienter som fått genomföra en ASI-intervju hos Kriminalvården. Studien bygger på 2 317 intervjuer med fokus på missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar även på hur Klienternas hjälpbehov varierar inom olika livsområden.Ytterligare en aspekt av studien är att utvärdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet är av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vägran är inte tillräckligt omfattande för att påverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras härhör nästan uteslutande från tillvägagångssätt vid inmatning av data i systemet.

ProblemformuleringVarför och vad gör revisionsbyråerna för att behålla personalen och hur upplevs detta av revisorerna?SyfteUppsatsens syfte är att undersöka varför och vad revisionsbyråerna gör för att behålla personalen och hur detta upplevs av revisorerna.Metod Uppsatsens metod är en förklarande undersökning som grundas på den positivistiska ansatsen och där vi utgår från den deduktiva metoden. Med tidigare forskning som grund har vi utvecklat en bild över vår teori. Teorin omfattar 24 underhypoteser som tillsammans ska svara på huvudhypotesen. Den empiriska metoden består av ett icke sannolikhetsurval och en enkätundersökning omfattande 12 kontorschefer och 169 övriga revisorer (varav 9 resp.

Problembakgrund: Svenskt Näringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i små aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna rapport ledde till att debatten kring revisionsplikten i de små aktiebolagen togs upp på nytt. Många har olika åsikter angående detta och i praktiken är frågan inte utredd och det finns ett behov att undersöka ämnet vidare. Vår studies huvudproblem är: Hur påverkar en förändring i revisionsplikten revisionsbolagen? Vilka konsekvenser får detta för Klienterna, de små aktiebolagen?Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka behovet och nyttan med revisionsplikt för mindre bolag ur revisorernas perspektiv.

Syftet med denna studie var att belysa om avdelningarna inom SiS arbetar med klientens sociala nätverk i behandlingsarbetet och i så fall hur. Skillnader i hur det arbetas mellan särskilda ungdomshem och LVM-hem kom även att belysas. Studien omfattar 76 avdelningar, där en respondent representerar en avdelning. Studiens tillvägagångssätt var en kvantitativ metod där webbaseradeenkäter och strukturerade intervjuer genomfördes för att samla in data. Resultatet visade att majoriteten arbetar med någon form av nätverksorienterat arbete tillsammans med sina Klienter.

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjänsten ställt på dem som förutsättning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt forskningsmaterial från IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det ställs krav på större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att Klienterna inte klarar sin försörjning är att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det ställs oftare krav på dem som är födda i Sverige än på utrikes födda.

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/Klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

En enskild persons eller ett lags prestationer inom idrotten har alltid fascinerat mänskligheten.Det har genom tiderna alltid funnits individer som har urskiljt sig från mängden genom sin personlighet och förmåga att bättre utöva en idrott. Dessa individer blir ofta populära och en förebild för många. Det kommer hela tiden fram nya aktörer som lyfter idrotten till nya nivåer men samtidigt blir konkurrensen allt hårdare. Idag räcker det inte alltid med att enbart vara en talang.Det är mycket som har förändrats de senaste decennierna. Tidigare var det enklare att urskilja sig från mängden.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att få en djupare förståelse av Klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra Klienter från Socialtjänsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehållsanalys på empirin.Studien visar att ett samverkansmöte är uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvåra för densamma. Studien påvisar även att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa måste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jämlik diskussion. Det har också framkommit att det finns faktorer på individ- grupp- och strukturellnivå som försvårar eller främjar klientdelaktighet..

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta Klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Bakgrund och problem: De nya byråjävsbestämmelserna innebär att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag där samma revisionsbyrå deltar i upprättandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, även kallat kombiuppdrag. Byråjävsbestämmelserna träder i kraft 2007-01-01 och det råder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyråerna. Innebär det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyråerna? Kommer de nya byråjävsbestämmelserna innebära fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyråerna? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda på vilka sätt de nya byråjävsbestämmelserna påverkar revisionsbyråerna.

Psykoterapi har dokumenterad effekt, men det är oklart hur förändringen går till och vad som är verksamt i terapin. Klientperspektivet förbises ofta i forskningen. I syfte att undersöka hur förändring i psykoterapi upplevs intervjuades åtta före detta Klienter från projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Samtliga hade skattat sin förbättring som stor enligt SCL-90. Intervjuerna analyserades enligt induktiv tematisk metod. Respondenterna beskrev manifesta upplevda förändringar i fråga om symtomlindring, förbättrade relationer och ökad agens.