Vår uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att belysa konfliktsituationer och hur dessa hanteras på den slutna avdelningen på Sagsjöanstalten. Då kriminalvårdens klienter har en begränsad möjlighet att dra sig undan och vara privata och inte har möjlighet att ta kontakt och kommunicera fritt med omvärlden tror vi att dessa speciella omständigheter kan göra det svårare att hantera konfliktsituationer samt att fler konfliktfyllda situationer kan uppstå. Att hantera konflikter tillhör vardagen då konflikter uppstår i allt mänskligt samspel. Hanterar man konflikter på ett konstruktivt sätt kan detta fungera stärkande för individen då man bygger sin självkänsla. Utvecklas konflikten däremot till en destruktiv konflikt kan individen uppfatta det som ett personligt nederlag och det leder oftast till ett negativt handlande.Studien bygger på 10 intervjuer som är utförda på klienter och personal.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket.

Information på webben konsumeras idag via en mängd heterogena enheter. Faktorer som nätverksunderlag och skärmupplösning påverkar vilken bild som är lämplig att leverera till klienten, då en bild i sitt originaltillstånd på en tekniskt begränsad enhet tar lång tid att hämta samt kräver en stor datamängd. Eftersom surfandet på mobila enheter via mobila nätverk förväntas att öka är en lösning för adaptiv bildladdning relevant. Syftet är att undersöka huruvida en webbtjänst, bestående av en klient och en server, kan avgöra bäst lämpad bildkvalitet att leverera till klienten, baserat på dennes aktuella nätverksprestanda och skärmupplösning. En enhet med lägre skärmupplösning och ett långsammare nätverk berättigar en bild i sämre kvalitet och lägre bildupplösning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialarbetare i socialtjänsten talar om våld i nära relationer samt hur de reflekterar kring att fråga klienter om eventuella erfarenheter av våld i nära relationer. De tre frågeställningarna har varit: 1. Hur beskriver och förstår socialarbetare våld i nära relationer? 2. I vilka situationer frågar socialarbetare klienter om eventuella erfarenheter av våld i nära relationer? 3.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begränsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks gräns på 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större än 1kByte med DHT-tekniken? Finns det någon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försämra prestandan? Vår lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran använder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begränsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks gräns på 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större än 1kByte med DHT-tekniken? Finns det någon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försämra prestandan? Vår lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran använder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Denna rapport beskriver vilken kommunikationskvalitet i form av prestanda, tillförlitlighet och tillgänglighet som kan förväntas av datakommunikationsstandarden OPC. För att ta fram information om kommunikationskvalitén har en praktisk utvärdering i form av duglighetstester utförts. Den praktiska utvärderingen har gjorts med Bosch Rexroths OPC-server OPC.IwSCP och mot Bosch Rexroths styrsystem MTX High Performance. Rapporten ger svar på vilken kommunikationskvalitet som kan förväntas med specificerad OPC-server och styrsystem. Rapporten beskriver också hur några av parametrarna i OPC Foundations API:er påverkar kommunikationskvalitén.

På uppdrag av FöräldraCentrum har vi under våren 2008 gjort en måluppfyllelse utvärdering med ett brukarperspektiv på deras verksamhet. FöräldraCentrums verksamhet bygger på att ge föräldrar riktat stöd i sitt föräldraskap. Syftet med att utföra utvärderingen var att ta reda på om FöräldraCentrums behandling har gett effekt utifrån klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stämmer överens med verksamhetens mål och affärsidé. Resultaten från behandlingen samt om resultaten kvarstår har vi erhållit genom att skicka ut enkäter till ett urval av FöräldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet på en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som även för de allra flesta kvarstår idag.

SammanfattningNyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras.

Den här studien belyser kontaktmannaskapet utifrån kriminalvårdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvården som organisation. Studien grundas på 66 kriminalvårdares reflektioner och har analyserats med hjälp av kvalitativ dokumentanalys. Båda författarna har egna erfarenheter av kriminalvårdaryrket inklusive kontaktmannaskap och på så sätt har intresset väckts att studera detta närmare. Uppsatsen utgår från ett interaktionistiskt synsätt, vilket innebär att människor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhållningssätt, relationen mellan kontaktman och klient används tillsammans med tidigare forskning om kriminalvård och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av resultat och analys.

Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades.

Detta arbete handlar om nätverksfilsystemsprotokollen SMB/CIFS, SMB2 och NFSv3. Arbetet baseras på artikeln ?A New Network File System is Born: Comparison of SMB2, CIFS, and NFS? som skrivits av Steven M. French på IBM, Samba Team. I den artikeln saknas det prestandatester och därför känns det relevant att göra prestandatester för att få fram vilket protokoll som har högst hastighet med olika filstorlekar i Windowsmiljö.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse?Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende.

Syftet med uppsatsen är att få redogörelser från behandlingsassistenter, som gått MIutbildningvia Social resursförvaltning, om deras tankar kring MI-metoden i förhållande tillsitt arbete.Frågeställningar i uppsatsen:? Hur redogör behandlingsassistenterna för sina erfarenheter och kontakter med MImetodeni sitt dagliga arbete?? Hur beskriver behandlingsassistenterna sitt arbete och hur väl tycker de att metodenpassar in i den lokala praktiken?? Vad tycker de om MI som metod och MI-utbildningen de fick?? Hur upplever de att MI-utbildningen följts upp, vilket stöd och engagemang känner deatt de fått från sina chefer att använda MI?I uppsatsen används kvalitativ forskningsmetod. Genom sex stycken semistruktureradeintervjuer med sex olika behandlingsassistenter ges behandlingsassistenternas bild av det somfrågeställningarna i denna uppsats vill klarlägga.De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen används för att belysa på vilket sätt mänskligarespektive organisatoriska faktorer på olika sätt kan påverka om och hurbehandlingsassistenterna använder MI. Den första teorin, lärandeprocessen i platåer ochproblemlösningsspiralen, används för att försöka komma åt och förstå behandlingsassistenternas inifrån perspektiv och hur processen att börja tillämpa MI metoden ser ut inomdem. Teorier kring implementering som betonar viktiga faktorer för att en ny metodlyckosamt ska kunna implementeras i en verksamhet används också i analysen.Resultatet i uppsatsen visar att ingen av de intervjuade behandlingsassistenterna har haft någotrenodlat MI-samtal med en klient.