The purpose of this study was to illuminate the everyday work of school counsellors in the City of Stockholm with a gender perspective by studying the school counsellors ? talk about masculinity and femininity. The aim was to reach an understanding of how parts of the counsellors everyday work are influenced by gender through the perspective of the school counsellor. The study was conducted using qualitative methods. Six school counsellors, five woman and one man, were interviewed.

Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur genus framställs i böckerna om Svarta Hingsten. Detta är baserat på Michael Kimmels teorier om maskulinitet och Judith Butlers teorier kring genus som performativ handling . Genom att använda mig av dessa teorier hoppas jag kunna urskilja hur genus förmedlas utifrån det urval av böckerna jag använder mig av. Fokus ligger främst på hur det maskulina genuset framställs då huvudkaraktärerna är maskulina och femininitet i princip inte är aktuellt annat än som en kontrast mot det maskulina. Genom att lägga fokus på fyra teman som återkommer i alla texterna har jag försökt analysera framställningen av genus..

The aim of this essay is to study constructions of femininity and sexuality in Sara Stridsberg?s novel Darling River (2010). The analysis is based on queer theory and the term ?skev? ? a variation of ?queer? that allows one to focus on additional forms of normativity apart from sexual desire ? and examines how the characters of the novel are challenging the heteronormative framework by performing gender and sexuality in non-normative, subversive ways. In short, I discuss how the relationship between femininity, body and destiny is being portrayed, how the characters question heteronormativity by overdoing femininity, and by being unable (unwilling) to perform adult femininity.

Vårt syfte har varit att granska hur kvinnor med missbruksproblematik skildras i socialtjänstens utredningar inför bedömning av behandlingsinsatser. Vi har undersökt på vilket sätt missbrukande kvinnor beskrivs med avseende på moderskap, femininitet och relationer. Vi har också tittat på vilket utrymme kvinnorna getts att uttrycka sina egna tankar i utredningstexten, samt hur den rådande diskursen kring kvinnliga missbrukare reproduceras alternativt utmanas i utredningstexten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. Vår empiri bestod av fyra stycken missbruksutredningar gällande kvinnor över 18 år, med barn.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i skolår 1 upplever femininitet och maskulinitet. Studien har även inriktats mot elevernas upplevelser av dessa kopplat till skolsituationen. Därtill undersökte vi om eleverna upplever kategorierna feminint och maskulint som öppna och möjliga att förändra, eller begränsande. Vår empiri samlades in genom öppna riktade intervjuer med 11 elever. Innan intervjuerna lästes en feministisk saga.

The purpose of this study was to find out whether young women´s conceptions on femininity are based on school culture or other possible factors. The theory chosen for this study is the sociological perspective. A theory where sociologists such as Emile Drukheim, Talcott Parsons and Pierre Bourdieu are all prominent. The discussion links to Habitus and their theories on social, cultural and collective groups. A qualitative method has been used.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns könsrollsskillnader i kroppsuppfattning och självkänsla utifrån könsrollerna maskulinitet, femininitet ochandrogynitet, om det fanns samband mellan kroppsuppfattning och självkänsla och även omdet fanns skillnad mellan könen gällande de två variablerna hos gymnasieelever (n = 79). Könsroller mättes enligt formuläret Bem Sex-Role Inventory SE ? BSRI-SE,kroppsuppfattning i enlighet med skalan Body-Esteem Scale for Adults and Adolescents ?BESAA och självkänsla enligt Rosenberg Self-Esteem Scale ? RSE. Resultatet visade attmaskulinitet korrelerade positivt med kroppsuppfattning och självkänsla. Vidare fanns ettnegativt samband mellan femininitet och kroppsuppfattning och självkänsla och gällandeandrogynitet fanns ett positivt samband med självkänsla.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur vithet, västerländsk normativ femininitet och klass påverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berättelser med hjälp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frågeställningar är: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till västerländsk normativ femininitet? På vilka sätt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berättelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus påverkas av föreställningar om västerländskhet, klass och de västerländska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

Hur kan jag motverka genusnormer och stereotypa bilder av manligt och kvinnligt i mina illustrationer? Jag har tecknat fiktiva porträtt av barn som står utanför den normativa bilden av genus och jag har även undersökt femininitet genom att teckna män. I porträtten har jag laborerat med hur små och stora nyanser kan ändra hur vi läser karaktären och bilden.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete är att med en narratologisk metod undersöka hur femininitet och maskulinitet representeras i relation till våld i serien Firefly och filmen Serenity. Detta görs med fokus på huvudkaraktärerna Malcolm ?Mal? Reynolds och River Tam. Som teoretisk grund används teorier om och kring representation, stereotyper, genussystemet, samt maskulinitet och våld. Våldet undersöks utifrån tre aspekter, hur karaktärerna utsätts för våld, hur de använder sig av våld och vilka motiven är i deras våldsutövande.

Denna uppsats har som syfte att, genom kvalitativa intervjuer, belysa fem kvinnors intresse för spel (dator- och tv-spel) och hur dessa kvinnor i sin tur talar om spel som en del av sin identitet. Frågorna som ställs till empirin handlar om vilka erfarenheter informanterna har av spel som intresse och vilka slutsatser om deras spelande man kan dra av detta. Vidare får vi en inblick i hur det normala ser ut inom spelvärlden, utifrån informanternas berättelser. Sist men inte minst så ställs frågan vad föreställningarna om det normala inom spelvärlden får för konsekvenser för informanternas identitet, och därmed vad detta leder till gällande de möjligheter och begränsningar som dessa kvinnor ställs inför, i relation till sitt intresse och den värld som omger det. Uppsatsen visar på att det inte bara finns en norm för hur en kvinna ska vara som Gamer utan det finns också en normativ femininitet som man bör förhålla sig till.

Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgångspunkt i huvudkaraktärerna i filmserierna Underworld och Twilight som båda har ett vampyrtema, där representationerna i respektive serie sedermera jämförs med varandra. Undersökningen ämnar även undersöka om denna representation förändras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i så fall hur förändringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema där binära oppositioner och huvudkaraktärer i interaktioner står i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjälp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur manliga respektive kvinnliga karaktärer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktärsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktärerna innehåller drag från tidigare ideal där dessa befinner sig i olika maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktärernas representation ter sig i jämförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Även de manliga karaktärerna skiljer sig åt i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och även i sina maktpositioner.  Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv manlig karaktär medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .

AbstraktDenna studie handlar om förhållanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tänkande där kvinnor som feminina respektive män som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger på berättelseanalys av personliga berättelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och Såna som oss, vilka tolkas utifrån en konstruktivistisk ansats och ett queerteoretiskt perspektiv. På detta sätt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska självrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begränsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. Utifrån detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begärskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhållande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förståelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.