Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kÀnnetecknande drag för kommunikativt ledarskap. NÄgra tendenser till vad som Àr kÀnnetecknande Àr ett metaforiskt och personligt sprÄk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmÀrksamheten kvarstÄr hos mottagarna utan att förstÄelsen gÄr förlorad. Talhastigheten fÄr sÄledes varken vara för snabb eller för lÄngsam. Alla ledare i studien anvÀnder sig av tredje person i sina tal och de flesta anvÀnder negativa ord mer Àn positiva.

NCC i SkellefteÄ har sedan vÄren 2004 anvÀnt sig av ett lönesystem som baseras pÄ prestationer av hela enheten. Lönesystemet har visat sig ge goda ekonomiska resultat bÄde pÄ yrkesarbetarnas löner samt enhetens resultat. Anledningen till det hÀr arbetet var att NCC och vi skulle fÄ en bÀttre bild av var kunskapsnivÄn ligger och komma med förslag pÄ ÄtgÀrder som NCC kan anvÀnda sig av under sina informationstrÀffar.Tanken var att vi skulle jÀmföra prestationslönesystemet som anvÀnds i SkellefteÄ mot klassisk ackordslön som anvÀnds pÄ NCC:s avdelning i UmeÄ. TyvÀrr pÄgick det en lönetvist just dÄ i UmeÄ sÄ vi kunde inte genomföra vÄr enkÀtundersökning dÀr. Vi fick istÀllet endast förlita oss pÄ enkÀtundersökningen som vi delade ut i SkellefteÄ.I rapporten kom vi fram till att lönesystemet Àr ekonomiskt gynnsamt, ger bÀttre stÀmning pÄ arbetsplatsen, bÀttre samarbete mellan tjÀnstemÀn och yrkesarbetare samt en högre kvalitet pÄ slutprodukten.

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians? shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle.

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

Denna uppsats avser att jÀmföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar Àven till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bÀgge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bÀgge kursplanerna har kategoriserats utifrÄn Sven SÞdring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har tvÄ frÄgestÀllningar hÀmtats frÄn Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats pÄ de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bÀgge kursplanerna.

I denna studie har vi valt att behandla tvÄ frÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrstudie. Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de gÄr efter nÄgon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer med hjÀlp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vÄr studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att mÄnga pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

MÄlet med uppsatsen var att se hur man producerar fram en reklamkampanj, framför allt hur man gör det för första gÄngen samt hur retoriken kan bidra till ett lyckat koncept. Vilka förutsÀttningar krÀvs? Arbetar man pÄ ett annorlunda sÀtt? Vilka medel anvÀnder man för att fÄ en framgÄngsrik reklam? Detta har undersökts genom att intervjua personer som varit med och producerat den prisbelönta och vÀrldskÀnda reklamkampanjen frÄn IKEA  ?Drömkök Ät alla? ur ett retoriskt perspektiv. Resultatet visar pÄ en resa rÀtt i tiden  i hur man med ny teknik fÄr fram nÄgot helt unikt..

AbstractDetta arbete Ă€r en fallstudie pĂ„ Lund's kommun och det som skedde dĂ€r under nittiotalet. Huvudfoku's ligger pĂ„ tvĂ„ kommunreformer som innebar kommundelsnĂ€mnderna's införande och avskaffande. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning har varit; Vilka förĂ€ndringar har Lund's kommun gĂ„tt igenom? Och; Hur kan man förstĂ„ dessa förĂ€ndringar? Teorin bestĂ„r av flera olika vinklar dĂ€r man problematiserar de moderna kommunerna's arbete. Även mer klassisk organisationsteori med ett foku's pĂ„ kulturperspektivet har anvĂ€nt's.

The intention is to focus on the implementation of the tablet in preschools and how the intentions around the introduction of the tablet take shape in different preschools. The method is semi structured interviews where the respondents consist of 3 preschool directors and 6 teachers where the preschool directors work. This is a relevant subject to illustrate, as the tablet has become a tool in preschool where it seems to be different opinions about how it should be used. This study aims to understand how the implementation can take form in different preschools, what kind of similarities and differences we can see with the intentions of the tablet and if there is need of clarification on the workings of the tablets in preschools. The results show that the intentions around the introduction of the tablet in preschool look different in the preschools, and the implementation of this new technology starts in a small scale with help of photographing and videotaping.

Detta Àr ett examensarbete utfört pÄ Intergraze i Linköping. Intergraze Àr en fabrik som frÀmst tillverkar produkter för kroppsvÄrd. Syftet har varit att utreda faktorer, frÀmst orderstorlekar, som kan utgöra en mer ekonomisk produktion vid enheten. Studien berör dock hela Hardfordkoncernen, till vilken Intergraze Àr en producerande enhet.Studien har genomförts med tvÄ metoder, genom klassisk produktionsekonomi, samt genom simulering av produktionen. DÀrför Àr nulÀgesbeskrivningen, den teoretiska referensramen samt resultaten uppdelade i tvÄ delar, en för respektive studie.I första hand berör del 1 (produktionsekonomi) hela koncernen, medan del 2 (simulering) har för avsikt att ge en förstÄelse och vara ett verktyg i första hand till Intergraze.

I dagens konsumtion och mediesamhÀlle bombarderas den unga individen av reklam. Det Àr utifrÄn detta förstÄrligt att man konstruerar en mur dÀr man helt enkelt sÀger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som dÄ försöker komma över denna mur  och pÄ sÄ sÀtt nÄ konsumenten.Syftet med studien Àr att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angÄende ungdomar som mÄlgrupp och hur man utifrÄn det försöker nÄ denna mÄlgrupp. Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten?I analysen framkommer det tre diskurser Àr av vÀsentlig betydelse.

During my studies to become a guitar builder at Carl Malmsten CTD, I have found an interest in the construction of the classical guitar. I am fascinated by the simplicity of its construction. A simplicity that becomes more complex when you start to study it in detail.In my final thesis I will not try to explain this complexity. The subject is to investigate two different principles regarding its construction. I would like to find out if the sayings concerning one of the principles will yield a guitar with greater ability to produce volume and projection.At a close distance the difference between the guitar?s volumes is not to speak of, but a significant difference can be seen regarding one of the guitars ability to project its sound.

The Sweden democrats are a political party that has had a time of success duringthe last year. However many people believe them to be a racist party, in contrastto how they view themselves and their political message. How is it possible thatthe views of the same party differ to this extent, it seems to be a large ambiguityin their message. Rhetoric is a tool that everybody uses in some way or anotherand can be crucial to how a political party is perceived by people. Can thereforethe use of rhetoric be a factor that has contributed to the different perception of theparty and if so, in which way?With the help of theories such as semiotics, classical rhetoric and antiestablishmentstrategy, different texts, such as motions, and pictures published bythe Sweden democrats can be analyzed to find ways they use rhetoric.In the analysis it was obvious that they used rhetoric, even though therhetorical quality differed between the leading persons in the party and the peoplewho represented the Sweden democrats in the local government.

I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Åke Lundberg among others.

Arbetare har under mÄnga Ärtionden kÀmpat för sin föreningsrÀtt och nÀr proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism Àr organisering nödvÀndig. Mitt arbete Àr dÀrför vigt Ät de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kÀmpat för rÀtten till facklig organisation. Uppsatsens syfte Àr att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvÀndiga kamp mot kapitalismen. Tanken Àr att med hjÀlp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgÄngspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrÄgor kommer vara av denna karaktÀr och inrikta sig pÄ Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.