Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats är att beskriva de sju intelligenserna med fokus på den musikaliska intelligensen. Jag har även tittat på hur musiken påverkar inlärningen i skolan och hur man kan använda sig av musik som ett hjälpmedel i undervisningen. Arbetet bygger på kv.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik används i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig på litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik är en viktig del av förskolans verksamhet och de använder sig av musik både som mål (att berika barnens liv) och som verktyg (förbättra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete är oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men även därför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de känner tar tid från barngrupperna. På sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att även musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen känner sig stressad och otillräcklig..

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik används som ett verktyg och en metod för lärande på förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vår empiri för närmare analys och bearbetning och därefter kategoriserat det centrala för vår studie. Det som framkommit i studiens resultat är att musik främst ses som en glädjekälla, men också som kultur- och individförstärkare genom individuell utveckling, såsom självförtroende och självkänsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förståelse inom andra ämnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförståelse i matematik och språkinlärning. Slutsatsen av denna studie är att pedagogerna är medvetna om musikens utvecklingspotential i lärandesammanhang, att de även anser att de borde använda sig mer av den som ett lärandeverktyg i det dagliga arbetet..

Vi har valt att ge vårt examensarbete namnet ?Dramatiska sångfåglar?. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola. ?Dramatic songbirds?.

Undersökningens syfte är att få djupare förståelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhället. Utifrån detta syfte är avsikten att få en inblick i vilka arbetsmetoder som används för att rekrytera, behålla och utveckla elever samt att få kunskap om olika faktorer som påverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare från olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgår från olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förändring samt teorier om förändringar i skola och samhälle.   I resultatet visas att det finns flera olika förväntningar på musik- och kulturskolan vilka skiftar från skola till skola och från kommun till kommun. På några av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nästan helt saknar en sådan styrning.

Bakgrund: Främjandet av hälsa faller inom sjuksköterskans ansvarsområde. Då välbefinnande kan ses som en beståndsdel i hälsa är det sjuksköterskans uppgift att ta reda på vad som bidrar till välbefinnande hos den enskilda patienten. Det finns ett stort intresse för komplementära metoder i hälso- och sjukvård. Musik är ett eget språk som kan underlätta kommunikation och skapa känsla av tillhörighet. Upplevelsen av musik är individuell och musikterapi skulle genom sin lugnande effekt kunna verka som ytterligare en metod vid behandling av sjukdom hos många människor.Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att belysa effekter av musik som komplementär metod i omvårdnad.Metod: Som metod har en litteraturstudie genomförts där båda författarna gemensamt granskat kvantitativa artiklar som berör ämnet musik som komplementär metod.

Uppsatsen går ut på att undersöka om det finns skillnader på tekniker som används vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas på dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R n´B, osv. och annan musik som vanligen spelas på radio, TV, Mp3-spelare, bärbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som är dansinriktad och spelas på dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, då den också har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.

I läroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingår grundläggande repertoar som centralt innehåll för kurserna Instrument eller sång 1 och 2. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sångpedagoger på gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgår från sociokulturell lärandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lärande samt musikämnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare än att följa styrdokumentens intentioner utgår lärare och elever från sig själva när de väljer repertoar ? de är ?sin egen läroplan? och ?levande läromedel?.

Denna uppsats syftar till att få insikt i hur några högskolestuderande på klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. Huvudfrågorna har varit: Vad känner de? Har de några problem/svårigheter och i så fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar på att samtliga informanter upplever att de delvis påverkas negativt av nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjärilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte är tillräckligt förberedd, att det kommer gå dåligt och att man skall spela fel.

BAKGRUND:I styrdokumenten står det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgår även att lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har därför i vår undersökning tittat närmre på hur detta kan gå till och har då främst inriktat oss på hur lärare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vår undersökning på innefattar förutom musik även andra estetiska uttrycksformer såsom bild, slöjd och drama.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger kan använda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillägna sig kunskap i matematik. Vi ämnar också undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lärande.Frågeställningar: Hur går pedagoger tillväga för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap med hjälp av musik? Hur ser elever på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur ser pedagoger på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen?METOD:Vi har använt oss av intervju och observation som metoder i vår undersökning.

I den här kvalitativa studien undersöker jag förskollärares syn på musik och musikundervisning i förskolan. Genom lärarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lärare arbetar med musik och hur deras syn på musik påverkar hur arbetet läggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn på lärande.Gemensamt för samtliga förskolor är att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gäller att träna social förmåga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssätt och ett eget språk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla är positiva till musik i förskolan och de hänvisar också till läroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvägagångssätt, vilket delvis kan förklaras med läroplanens vaga målbeskrivningar.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

AbstractTitel: ?- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.? - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan.Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica HolmgrenTyp av arbete: Examensarbete (15 Hp)Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: December 2008  Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken ska ingå i verksamheten.

The intention with this essay is to investigate how the narration of the South Korean film Sympathy for Mr. Vengeance (Park Chan-wook, 2002) relates to the Hollywood pictures of today. An important change which David Bordwell pays attention to is an intensifying of former stylistic paradigms in what he denominates as intensified continuity. That said, Bordwell and Kristin Thompson are in agreement on that the new films still are predominantly classical. The neoformalistic standpoint which Thompson and Bordwell use appears however to contain some problematic implications.