The purpose of this Master?s thesis is to study how well the online catalogue of The Music Library of Sweden works when ordinary users are searching for sheet music. The issues studied are: Why do the users fail to find the sheet music they are looking for? Do the users take advantage of the possibilities that the classification codes of the SAB system offer? If not, why?The source material of the study is 144 comments from a user questionnaire about the online catalogue and, in addition, the search log for one day (513 queries). The comments were sorted into seven groups depending on the type of information need, for example searches for certain instrumentation or genres and problems with spelling.

The main focus of this master?s thesis concerns the relation between subject representation, power and gender. Classification systems and subject heading lists are products of their cultural and social context and some subjects and disciplines are given a greater value than others. Our aim in this thesis is twofold; to discuss and critically analyse the prevailing gender norms that are expressed trough classification systems and subject heading lists and to examine how they manage to represent gender studies as a multidisciplinary subject in theory as well as in practice. We are also discussing the particular problems with the representation of multidisciplinary subjects in general.

This Master's thesis concerns the classification of compact discs according to the Swedish classification system, SAB. The purpose of this thesis is to critically study and discuss category Y of the SAB-system and its application in Swedish public libraries. The classification system has undergone great changes from the first edition in 1921 until today. In 1921 there were no musical recordings in Swedish libraries, today they are responsible for a large part of the loans. We discuss how the system's category Y has corresponded with the musical development.

WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa antogs 2001. ICF är framtaget för att skapa ett gemensamt språk genom olika ICF koder som anses vara användbara både kliniskt och inom forskningen. Genom att länka mätinstrument som redan används, exempelvis självskattningsskalor, till ICF underlättas kommunikation och jämförelser av olika resultat internationellt.Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken ämnesspecifik självskattningsskala inom hörselområdet som använts mest inom forskningen mellan åren 2000-2009 och länka den till ICF.Vi använde oss av en systematisk litteratur-studie i form av en totalundersökning för att hitta den mest använda självskattningsskalan inom forskningen. Vid länkningen av den mest använda självskattningsskalan till ICF utförde vi en kvalitativ latent innehållsanalys och länkade självskattningsskalans påståenden systematiskt med hjälp av ICF linking rules.Abbreviated Profile of Hearing Aid Benefit (APHAB) var den mest använda självskattningsskalan inom forskningen mellan år 2000-2009. Länkningsresultatet visade att APHAB utifrån ett ICF perspektiv mäter komponenterna aktivitet och delaktighet, kroppsfunktion och omgivningsfaktorer.Det fortsatta arbetet med utveckling av ett Core Sets for Hearing Loss kommer underlätta användningen både kliniskt och inom forskningen.

Inledning: Fritidshem är en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som är meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehåll kan antingen planeras för barn som med barn beroende på hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser på barn, barndom och pedagogik. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att få kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemål beträffande innehåll samt undersöka vilka faktorer som påverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frågeställningar är; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehåll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer påverkar verksamhetens innehåll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framväxt och därefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ?eget arbete? som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, Klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

Björn AlmSpecialundervisning som hjälp för att uppnå målenRemedial teaching as a help reaching the goalsAbstractSyftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken Klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts.

Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar in data i form av enkätundersökningar. Dessa data måste sedan kodas med olika Klassifikationer för att kunna användas i statistikproduktion. En sådan Klassifikation är Socioekonomisk indelning (SEI).Denna rapport behandlar hur man automatiskt kan SEI-koda sådana enkätundersökningar så att varje enkät tilldelas en SEI-kod. SCB:s nuvarande algoritm kodar ca 50% av enkäterna och bygger på att det yrke som är angivet i enkäten finns med i ett lexikon. Om yrket inte finns med kan enkäten inte kodas.

Sweden is today often defined as a multicultural society. The implications on organizing and providing information in public libraries are many, since the systems presently used in the western hemisphere are not adapted to multi-cultural information. This thesis aims to outline ethical and practical problems that arise when organising and providing information concerning cultures other than western, and not least, when dealing with material in other scripts. With this theoretical framework the thesis examines the website of the International Library in Stockholm, a website built to serve users of different languages and scripts than Swedish. The research questions in this thesis are: 1, what specific problems can be distinguished within library work in a multicultural and multilingual environment? 2, what problems and needs were considered in the creation and design of the International Library?s website? And 3, can examples of problems and possible solutions of these be seen in the information and it?s organisation on the International Library?s website? The empiric material consists of the International Library?s website, and interviews with three informants involved in developing it.

Sjuksköterskan är dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvårdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvårdnadsdokumentationen utifrån VIPS-modellen och ICF som tillämpbar inom omvårdnadsdomänen. Metoden som användes var litteraturstudie där sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades.

The aim of this master?s thesis is to examine how libraries can organize their collections in terms of library shelving and displays and to what extent these activities stem from a desire to create a user-friendly library. The thesis is based upon a case study of Arkenbiblioteket in Sweden and the material consists of a literature study and qualitative, semi-structured interviews with three librarians at Arkenbiblioteket. The theoretical framework consists of theories on information-seeking behavior, classification and displays. These theories form the basis of the analysis of the empirical material.The main reason for the changes in shelf arrangement at Arkenbiblioteket was a desire among the library staff to create a user-friendly library.

Hjärtsvikt är en vanlig orsak till ohälsa i Europa inklusive Sverige och har en prognos som liknar andra dödliga sjukdomar. Vanliga bakomliggande orsaker är kranskärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Hjärtsvikt karaktäriseras av att hjärtat inte kan pumpa runt blod i kroppens vävnader på ett tillfredsställande sätt och detta ger upphov till att plasma läcker ut i omkringliggande vävnader. Symtomen varierar från lindriga till livshotande besvär beroende på var ödemen uppträder i kroppen. År 2007 vårdades cirka 218 000 personer för problem relaterade till hjärtsvikt i Sverige.

Hjärtsvikt är en vanlig orsak till ohälsa i Europa inklusive Sverige och har en prognos som liknar andra dödliga sjukdomar. Vanliga bakomliggande orsaker är kranskärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Hjärtsvikt karaktäriseras av att hjärtat inte kan pumpa runt blod i kroppens vävnader på ett tillfredsställande sätt och detta ger upphov till att plasma läcker ut i omkringliggande vävnader. Symtomen varierar från lindriga till livshotande besvär beroende på var ödemen uppträder i kroppen. År 2007 vårdades cirka 218 000 personer för problem relaterade till hjärtsvikt i Sverige.

Syfte: Att belysa hur faktorer inom områdena person, miljö och sysselsättning kan påverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrån Internationell Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vårdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jämförelse med vårdtagare som har genomgått sin rehabilitering på sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten är bland annat att vårdgivare får anpassa sig till vårdtagaren, som därmed får ett ökat medbestämmande. Vårdtagare upplever en trygghet när rehabiliteringen äger rum i hemmet, eftersom det är där de har sina gamla aktivitetsmönster. Vårdgivare får även större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vårdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vårdtagarna angående deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Examensarbete beskriver hur ett analysverktyg har skapats för materialförbrukningen på Motorunderhållsavdelningen på Volvo Aero Corporation. Analysverktyget tar fram snittlistor och inköpslistor till motorn PW100. Dokumentering vid skapandet av analysverktyget sker i sju delar.Genom att skapa ett analysverktyg kan de strategiska materialplanerarna på Volvo Aero lätt generera en snittlista eller en inköpslista som baseras på historisk data. Tidigare var de strategiska materialplanerana tvungna att beräkna snittlistor manuellt och mycket handpåläggning gjorde att resultatet inte alltid var pålitligt.En förstudie gjordes för att få en bättre inblick i den nuvarande organisationen och hur arbetet styrs på motorunderhållsavdelningen på Volvo Aero. Intervjuer utfördes löpande samtidigt som en litteraturstudie inom området logistik gjordes.