I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

The aim of this Master's thesis is to study what place public libraries have in local politics, particularly from the point of view of the politicians. To answer this, I have interviewed politicians, participated as a silent observer of a public debate, and studied articles on library politics in newspapers and other press. The results show that politicians in general have a positive view of libraries and good co-operation with library professionals, and that they have a fairly up-to-date view of libraries. They are, however, less interested in library issues in general, and are often complacent with the way things are already running. The newspaper studies show that library issues are usually only discussed when a specific library is somehow in danger.

Denna utvärdering är gjord vid Slottegymnasiets bibliotek i Ljusdal och syftar till att lyfta fram skolelevernas åsikter kring bibliotekets roll, rum och användning. Jag har använt mig av observationer och semistrukturerade intervjuer för att få fram en bred och kontrastrik bild av bibliotekets användare.Utöver eleverna har jag även intervjuat kommunens bibliotekschef, ansvarig rektor vid skolan samt skolbibliotekets bibliotekarie, för att se om deras bild av biblioteket överensstämmer med elevernas. Jag har även utgått från lagtext samt direktiv från skolinspektionen och på det sättet arbetat fram ett mikro, makro, meso-perspektiv där lagen representerar makro, kommunen representerar meso och eleverna vid skolan representerar mikro-delen av undersökningen.Slottegymnasiets bibliotek är placerat centralt i skolan och många elever passerar igenom det under dagen för att ta sig från ena delen av skolbyggnaden till den andra. Detta resulterar i att en hög andel elever passerar biblioteket under dagen. Eleverna i min undersökning uppskattar bibliotekets placering i byggnaden och använder det i första hand till studier.Datorerna i biblioteket används flitigt av eleverna, delvis som komplement till skolans datasalar och delvis för nöjen.

Vi har varit en grupp på fyra studenter som på tio veckors tid skall ha utvecklat några applikationer, samt ett bibliotek för att kunna hantera diverse gester till ett system som kan hantera flera användare samtidigt. Vi har fått i uppdrag av Luleå Tekniska Universitet att prova denna relativt nya teknik och se vad den kan ha för kapacitet och användningsområden i framtiden. Min uppgift i arbetet var att hjälpa till att utveckla ett bibliotek för att hantera olika gester som en användare kan tänkas göra. I detta examensarbete så berättar jag om hur man skall kunna upptäcka komplexa gester i ett system där flera användare kan påverka samtidigt. Jag kommer med denna rapport att ta upp de problem jag har haft, vilka lösningar jag har kommit fram till samt vad jag ser på möjliga framtida tillägg till biblioteket.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur bibliotekarier arbetar för att förmedla LL-böcker till dess potentiella läsare. Jag har velat skapa en förståelse för vilka problem som kan omge denna litteraturform sett från bibliotekariernas perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på sammanlagt sex olika bibliotek, tre stadsbibliotek och tre filialer, i Västerbottens och Norrbottens län. Jag har använt mig av grundad teori som metod för att genomföra undersökningen. Resultatet visade att LL-böcker ofta är ett eftersatt område på biblioteket.

Contemporary libraries face challenges in transforming their organization to meet the digitalized society. To develop the process of digitization of literature is a natural way for libraries to go when they already have more visitors online than physically. Since the demand for digital material is so sought after, we feel challenged to address the challenges of the Internet as an emerging functional medium for distributing knowledge. These developments will be able to significantly modify the nature of literature as well as the existing system of quality assurance. In this study, we explored and analyzed a digitization project at a research library.

The aim of this study is to gain an understanding of how dyslexic adults experience the library, their meeting with a librarian and how they feel they are being helped with finding literature. To answer the purpose of the study I have conducted six semi-structured interviews with dyslexic adults.. Two theoretical models were used as an analytical tool in this study. One was Michael Buckland's aspects of access to information. The other is four aspects that explains the significance of personal encounter at the library.

The aim of this thesis is to investigate how libraries use thetools and ideas from library 2.0 in their reading promotionwork. We also want to include how librarians motivate thisuse and whatever merits and faults they encounter. We haveperformed document studies and interviews which we thenanalyzed with qualitative content analysis. Our theoreticframework in this study which we also used as a part of ourcoding scheme in the analysis was a model over the conceptlibrary 2.0 developed by Holmberg, Huvila, Kronquist-Bergand Widén-Wulff. This model describes seven aspects oflibrary 2.0 which is users, participation, library and libraryservice, web and web 2.0, social aspects, technology andinteractivity.

Att skriva enhetstester är en viktig del i nya populära systemutvecklingsmetoder som extreme programming. Med testdriven utveckling skriver man testerna innan den källkod som skall testas. Ett vanligt problem med dessa tester är att de blir beroende av delar i systemet som inte är intressant för själva testen. Mock objekt är en teknik som gör det enkelt att isolera tester från allt som inte är relaterat till det som skall testas.Det finns två sätt att se på mock objekt. Den traditionella synen är att mock objekt skall användas som ett verktyg vid isolering av externa system.

Jag har utvärderat Umeåregionens bibliotekssamarbete. Samarbetet innebär att biblioteken i kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs har en gemensam bibliotekskatalog och att låntagare har ett lånekort som gäller för hela regionen. Låntagare kan låna och lämna tillbaka media på samtliga bibliotek i regionen.                                                                                          Syftet med utvärderingen är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i regionen för att få kunskap för att utveckla medieförsörjningsstrategier och ?metoder på biblioteken. Utvärderingen innehåller en översiktlig kartläggning av låneströmmarna i hela regionen samt en mer detaljerad kartläggning av låneströmmarna mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket (Umeå kommun).

The purpose of this study is to find out how libraries can be user-friendly to people with dyslexia by focusing on how adult dyslectics experience the library. Data were collected through literature and interviews with adult dyslectic students. Two different types of user studies served as a theoretical framework; one was an individual-related study by professor Wilson and the other was a system-related one from professor Buckland. The findings in this study shows that dyslectic library users often experience difficulties when seeking for materials in the library, due to the libraries organisation of material according to the written language. Through technical aid and a more user-friendly organisation of materials it may be easier to find relevant material for dyslectics.

This paper examines how teachers and librarians are helping children and young people withdyslexia/reading and writing difficulties. The examination has taken place in a small municipalityin Skaraborg County. Seven teachers in the municipal schools and the chief librarian inthe municipal library have been interviewed as well as an advising county librarian.In the municipal schools the pupils have access to literature in easy language and computerswith programs training reading, writing and spelling. In some schools there are textbooks ontape too. In the municipal library and in the county library disabled readers can loan literatureon tape and literature in easy language.The conclusion of the examination is that children and young people with dyslexia/readingand writing difficulties need all sorts of aids in reading and writing.

Barnens bibliotek, a Swedish Childrens Library on the Internet with a nationwide assignment is compared to three Childrens Library in the USA with local assignments. All four Childrens Libraries on the Internet are compared in terms of content, form, purpose and if they stimulate childrens intelligences according to Howard Gardners theory about multiple intelligences. Three different instruments are used to review the websites. The instruments are created on the basis of literature and the website Barnens bibliotek. To complement these instruments, written interviews are performed with librarians responsible for each reviewed website.

Uppsatsen handlar om hur genus gestaltas i barnböcker anpassade för barn i förskoleåldern, 1-5 år..

The aim of this thesis is to investigate new knowledge about how children search for library material and which strategies they use, and if the latest research gives any answers whether we should adapt systems and services or teach information seeking in a better way. In this thesis knowledge is understood as research publications but also results from projects in library practise, and studies concerning children 6 to 18 years old are included. The method used is a knowledge survey. We have gathered and evaluated documentation from different sources like citation and reference databases within the field of library and information science. The result implicates that there are, both in old and new documentation, three main search strategies children use in their search for information in a library context; they browse, they search in library catalogues and they use some sort of reference service.