Vår uppsats kommer beröra Zombies på film och fokusera på filmen Land of the Dead. Många människor upplever zombies som inget mer än monster, en fara för karaktärerna att klara sig undan. Vi vill uppmärksamma att all populärkultur i varierande utsträckning gestaltar verklighet, och analysera hur Zombies används för att gestalta aspekter av vårt samhälle..

Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvården ser på sig själv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrån yrkets status i samhället, maktupplevelse på arbetsplatsen samt hur de Klassdefinierar sitt yrke. Detta jämförs med godtagbara teorier om respektabilitet och Klassteori byggd på maktupplevelser.

Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom ? det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena.

Från det att jag började första Klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde Klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde Klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och vältrafikerad trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Syftet med denna studie är att jämföra två reflektioner gjorda efter ett skolarbete. Olikheterna består av att den andra reflektionen görs efter det att eleverna fått se sig själva på film, dvs filmade under skolarbetet. Av reflektionsenkäterna har en sammanställning och jämförelser gjorts, elever med flest variationer har blivit intervjuade. Det mönster som framträtt med flest och bredaste variationer i sammanställningen har analyserats. Elevers egna uppfattningar om skillnaderna har noterats och ställts i relation till det kvantitativa resultatet.

En Tv-serie kan spegla samtiden och vad som ingår i den. Serien Portkod 1321 riktar sig till ungdomar och ger genom karaktärer, miljöer och händelser en bild av synen på ungdomar. En central roll i bilden är hur identiteter skildras och skapas. Utgångspunkten i uppsatsen är socialstrukturalismen och teorier om genus, representation och interpellation. Utifrån Laclau och Mouffes diskursteori och begrepp har en totalanalys av Portkod 1321 genomförts, där centrala byggstenar i skapandet av identiteterna stockholmare, tjej och kille identifierats.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ?Hip Hip hora? och ?Säg att du älskar mig? som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och Klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den sociala situationen kan se ut för tonårstjejer på Perus landsbygd, utifrån tjejerna som deltog i fokusgruppen på Arequipas landsbygd. Tanken är att undersöka hur tjejernas Klass, ålder, etnicitet och kön kan påverka deras möjligheter att uttrycka sig och höras samt ta reda på vilka utmaningar de kan möta i samhället p g a att de är barn, flickor, fattiga och hör till en av Perus ursprungsbefolkningar. Sist vill jag ta reda hur tonårstjejer som deltog i fokusgruppen på landsbygden i Arequipa definierar sin egna sociala situation och hur de uttrycker sina åsikter och behov.Mina frågeställningar är: Hur ser tonårstjejernas sociala situation ut på Perus landsbygd, med fokus på Arequipas landsbygd och utifrån fokusgruppens deltagare? Hur påverkar Klass, ålder, etnicitet och kön tjejernas möjligheter att uttrycka sig och höras, med utgångspunkt i fokusgruppens deltagare?För att uppnå mitt syfte åkte jag till mitt hemland Peru och forskade på plats om tjejernas sociala situation på Arequipas landsbygd. Jag intervjuade fyra personer som arbetar med sociala projekt inom biståndsvärlden, genomförde en fokusgrupp med åtta tjejer på Arequipas landsbygd samt samlade övergripande statistiskt material för att beskriva tjejernas sociala situation i Peru med fokus på fyra olika områden.Resultaten visar att tjejernas sociala situation är begränsad men ändå med några tecken på förbättringar i en positiv riktining.

The aim of this thesis is to analyse the conceptualisation of the social relations of class and gender within the Social Democratic Women?s Association during the period 1972 ? 1993, on the basis of their programmes for action. The analysis of the concepts is based on an ideology critical study focusing on the manifest ideology.The study is based upon the theoretical concepts of class and gender,  The class analysis is based upon the broadened concepts of class by Erik Olin Wright and Ira Katznelson. The gender analysis is mainly based upon a Marxist understanding and a critical point of view of Marxism and feminism in the context of patriarchy and capitalism.The period of the study is where the social democracy is challenged, both by radical socialism and feminist ideology and the economic crisis during the 1980?s, as well as the possible threat of an organised women?s party in Sweden.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en Klass förstaårselever i Stockholm..

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till Klass och ålder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överKlass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överKlassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt.

The gap between rich and poor is increasing. Economic inequality is widening on a global level but also in individual countries like the USA and Sweden. The consequences for individuals are great considering life chance, health, educational level and standard of living. The curriculum for social studies from 1994 as well as the curriculum coming in effect 2011 emphasize the importance of teaching social class as a tool to interpret development in Sweden as well as the world. Earlier studies have looked at how much and in what way textbooks discuss gender, sexuality and ethnicity but social class has been overlooked. This study examines if social class is described in textbooks written for high school. The study also analyzes in which way social class is described.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie Klass.

Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur ungdomarna tänker kring vänskapsval och relationsskapande. Jag har också försökt få fram faktorer som kan påverka valen, såsom kön, etnicitet, Klass, och ålder. Själva resan fram till vänskapsrelationen, att lyfta fram och visa hur ungdomar blir vänner, har också varit ett syfte med denna undersökning. Jag har valt symboliskt interaktionism som teoretisk utgångspunkt då den hjälper mig att bättre förstå och förklara interaktionen mellan ungdomar och relationskapandet.Som metod har jag valt kvalitativ metodstrategi, där jag intervjuat ungdomarna och försökt att utgå från deras svar i mina resultat.En av undersökningens slutresultat var att generella slutsatser kring hur vänskapsrelationer uppstår är väldig svåra att göra, det är oftast mer än en faktor som spelar in och påverkar valet. Dessa faktorer samverkar och är ofta beroende av varandra.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett Klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.