Syftet med detta arbete är att utifrån lärares och elevers upplevelser kring skrivundervisning beskriva hur skrivundervisningen bedrivs i två undervisningsgrupper i gymnasieskolan och jämföra det med aktuell skriv- forskning. I vår bakgrund redovisar vi den forskning som ligger som grund för den processorienterade skrivundervisningen ur sex aspekter: syftet med skrivundervisningen, skrivförberedelsen, skrivfasen, textresponsen, textkvalitén och skrivutvecklingen. Vår metod bestod av att ur ett fenomenologiskt perspektiv intervjua två lärare och tre elever ur respektive lärares klass. Resultatet visar att den ena klassen befinner sig övergripande på den lokala textnivån medan den andra klassen i större utsträckning har nått upp till en global textförståelsenivå. Förklaringen till denna skillnad hittar vi i skrivförberedelsefasen, där lärarnas presentationer skiljer sig åt.

Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur väl elevinflytande påverkar elevers motivation till lärande. Vår studie var av kvalitativ karaktär och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i ämnet svenska i en klass i årskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vår undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att få vara med och bestämma i skolan.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch..

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och få en fördjupad förståelse i hur musikundervisning i klass på gymnasiets musikestetiska program kan bidra till ett ökat självförtroende och dess betydelse för lärandet hos den enskilde eleven. Frågeställningarna har främst fokuserat på begreppet självförtroende, hur det ses på av olika lärare samt hur de förhåller sig till detta i sin undervisning. Vidare ville vi undersöka huruvida ett negativt självförtroende påverkar elevens prestationer inom klassundervisningssammanhang på gymnasiets musikestetiska program samt om det finns verktyg som lärarna använder sig av för att öka elevernas självförtroende. Studien genomfördes i form av fyra stycken kvalitativa intervjuer med verksamma musiklärare inom gymnasiets musikestetiska program. Vi har bland annat kommit fram till att de intervjuade inte känner till någon specifik forskningsteoretiskt förankrad metodik, men har dock alla utvecklat egna sätt för att bibehålla eller stärka sina elevers självförtroende inom klassundervisning i musik..

För att kunna hålla jämna steg med utvecklingen och förändringar i samhället har flera av Sveriges kommuner infört ett rehabiliterande arbetssätt att jobba efter inom äldreomsorgen. I denna kvantitativa studie, ställs frågan huruvida det skiljer sig i självupplevd arbetstillfredsställelse mellan personal som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt och de som inte gör det. För att mäta variabeln arbetstillfredsställelse användes ett frågeformulär, QPSNordic-34+. I enkätundersökningen deltog 180 anställda inom äldreomsorgen i två svenska kommuner och 120 besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 66,7%. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i hur man upplever arbetstillfredsställelse hos anställda som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt jämfört med de som inte gör det..

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Denna rapport utgör det avslutande momentet på programmet Produktutveckling 180hp vid Blekinge Tekniska Höskola. Rapporten kommer behandla framtagning av en nykonstruktion för fixturering av propellerblad i en bearbetningsmaskin. Arbetet hart gjorts i samarbete med företaget Xylem Water Solutions Manufacturing AB i Lindås. Arbetet har mynnat ut i ett konceptförslag och en rapport som projektgruppen för inköp och uppstart av den nya maskinen kommer kunna ta del av och använda som underlag vid detaljkonstruktionen av den faktiska fixturen som kommer tillverkas. Den största delen i detta arbetet har lagts på alla de steg som har varit nödvändiga att göra för att kunna komma fram till slutresultatet.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande.De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.