Om ett företag i dagens samhälle har bra kunskap om sina produkter har de större möjlighet att vara konkurrenskraftiga och utveckla produkterna efter marknadens behov. Därför är det viktigt för företag att hålla sig uppdaterade om marknadens krav och önskemål på produkten. Ett vanligt sätt för företag att göra detta är genom att utföra marknadsundersökningar.Denna rapport undersöker därför hur marknadsundersökningar genomförs och behandlas på industriföretag.Studien undersöker rutiner och metoder för hur företag samlar in och hanterar den information och kunskap de får från sina kunder. Rapporten presenterar teorier från tidigare studier om marknadsundersökningar. Även resultat från intervjuer med två anställda på två industriföretag presenteras.

 Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka sambandet mellan hjärtfrekvens (HF), skattad ansträngning samt syreupptag i jämförandet av två arbetsformer; ergometercykel och steplåda. Frågeställning var: hur ser sambandet ut mellan arbetseffekt och HF samt skattad ansträngning för de två arbetena på de givna submaximala effektnivåerna 75 Watt, 125 W samt 175 W. Studien har även för avsikt att jämföra den skattade ansträngningen på ergometercykel kontra den på steplåda vid försök att uppnå maxpuls. Vidare att jämföra den beräknade maximala syreupptagningsförmågan vid Rhyming & Åstrands steptest med den beräknade maximala syreupptagningsförmågan för denna studies modifierade Åstrandstest på ergometercykel. Dessa jämförs sedan med den bestämda maximala syreupptagningsförmågan på ergometercykel.MetodDatainsamlingen har skett genom att 16 testpersoner, åtta kvinnor och åtta män, utfört två maximala tester, ett On-linetest på ergometercykel Monark Ergomedic 839E där utandningsluften analyserades i blandningskammmare (Oxycon Pro, Jaeger GmbH) och ett på steplåda där enbart HF och skattad ansträngning registrerades med pulsklockan Polar Accurex plus och enligt Borgs RPE-skala, samt två submaximala tester, ett per redskap.ResultatVid jämförelse av de två arbetena vid samma givna effekt var testpersonernas HF högre på samtliga submaximala effektnivåer.

Uppsatsen undersöker den samtida konstens gränser genom att studera hur graffiti beskrivs och behandlas inom dagens konstdiskurs. Den innehåller även en kritisk granskning och genomgång av graffitins historieskrivning.Utgångspunkten är påståenden om att den samtida konsten präglas av en öppenhet och en mångfald där vad som helst kan vara konst. Frågan som ställs är om dessa påståenden verkligen stämmer. Undersökningens resultat pekar entydigt på att så inte är fallet. Den samtida konsten framstår tvärtom som ett både socialt och diskursivt snävt avgränsat sammanhang där uteslutning är en central aspekt.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elevernas erfarenheter av populärkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av från läraren. Materialet är insamlat främst genom observationer av en klass i skolår fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att läraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populärkulturella erfarenhet tog sig en mängd olika uttryck. Dessa yttryck användes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvärldsorientering att göra. Lärarens attityd visade sig till stor del stämma överens med skolans traditionella kultursyn, där man anser sig företräda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och där populärkultur rankas lågt. De övergripande slutsatserna av undersökningen är att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..

Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside. Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet..

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor.

Arbetet som sjuksköterska innebär att komma i kontakt med döden vilket kan upplevas svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors känslor vid patienters dödsfall och olika copingstrategier som används för att hantera dessa. Metoden som använts i denna litteraturstudie var en övergripande modell i sju steg som främjar en systematisk arbetsprocess. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning av studier gjordes utifrån protokoll av Willman et al (2006) modifierat av författarna.

Tallen (Pinus Sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län.

Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: · Vad är EQ?· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · På vilket sätt behövs EQ i skolan? Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan.

Syftet med vår studie är att undersöka socialtjänstens förutsättningar att samtala med barn inom ramen för barnavårdsutredningar. Studiens utgångspunkt är att undersöka socialsekreterares upplevelser av de potentiella effekter som den lagändring som trädde ikraft den första augusti 2010 kan ha medfört i det praktiska barnavårdsutredande arbetet. Genom lagändringen som stadgas i 11 kap. 10 § socialtjänstlagen har socialtjänsten givits befogenhet att samtala med barn utan vårdnadshavares samtycke. Syftet med lagändringen beskrivs utifrån dess förarbeten vara att stärka barnperspektivet, barnets perspektiv och principen om barnets bästa.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur specialpedagoger i segregerade områden med låg måluppfyllelse ser på högstadieskolors möjligheter att förändra sitt arbetssätt och därmed minska andelen elever i behov av särskilt stöd. Följande studie är menad som ett bidrag för att komma ett steg närmare hur lärare och specialpedagoger bör agera på den allra närmaste nivån dvs. klassrumsnivån och skolnivån utan att för den skull förutsätta att det finns någon övergripande undervisnings- eller organisationsmodell som passar alla skolor eller klasser. Varje elev, pedagog, klass, skola och situation måste behandlas efter sina unika förutsättningar.Studien är kvalitativ och har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats. Utifrån denna ansats har jag försökt ta reda på hur fem specialpedagoger/speciallärare, verksamma på högstadieskolor i förortsskolor, ser på hur undervisningen bör anpassas för att fler elever ska uppnå målen.

2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina studenter. I enkäten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan har blivit en viktig del i den nya läroplanen, Lgr11. I studien har vi observerat hur två lärare som undervisar i årskurs nio hjälper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmåga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga har läromedel från respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lärarna använde sig mest av frågetyperna Ledande frågor och Följdfrågor.

The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group.A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied.The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps..

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.