Detta arbete undersöker hur den nya zeeländska läsinlärningsmodellen Whole language kan se ut i praktiken på en svensk skola utifrån läsinlärningsmaterialet Kiwi. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur materialet är uppbyggt, hur lärarna arbetar med det och vad de anser om metoden som bygger på läsning i tre former: gemensam, vägledd och självständig. Min metod består av tre delar: kvalitativa intervjuer med 5 lärare på min VFT-skola, hänvisningar till min fältdagbok som jag skrev där och en mindre textgranskning av Kiwimaterialet. Det viktigaste resultatet är att det finns både lärare som helt har tagit metoden till sig och lärare som skulle vilja slippa arbeta med den. Min viktigaste slutsats är att Kiwi och storbok fungerar bäst om det finns resurser för det.

.The Whole language program is in Sweden generally referred to as ?Kiwimetoden? - ?the Kiwi program? (author?s direct translation) partly due to the fact that the Whole language program originates from New Zealand. Whole language is basically a literacy program and approaches literacy from a holistic point of view. Children learning to read and write should do so in the same natural way children learn to speak their native language which is in the context of authentic language as a whole. In Sweden the program is generally practiced together with a commercial and pre-organised material called ?Kiwi? or ?Stjärnsvenska?.

AbstractMy purpose with this study was to learn more about different ways to teach children how to read and to investigate how teachers can use more fiction when they teach.During the years that I have been working in school, I have only met teachers who use a method that is built on sounds. The children learns to read from books where the words is not put in their right purpose; for example; we can se a sun, a dear looks down in a lake.After my teacher-education in literature I became more and more interested in if it could be possible to use more fiction when you teach children how to read. I also wondered if it was possible to find readers where the sentences are put in a meaningful story.I heard of a method called Whole Language, or the Kiwi-method and I decided to find out more about that method. I decided to make a comparison between the ?sound-method? and the Whole Language-method.I have been using qualitative interviews with both children and teachers with experience from these different ways of teaching.

This paper aims to examine how, and if, music is being used integrated in other subjects thanmusic in school. The study is based on qualitative interviews and I haveinterviewed fourteachers, regardless of whether they use music a lot or not.The questions the study is basedon are if there might be a connection between theteachers' own feelings for music andwhether they use music inschool or not, how music is being used and does the use of musicgive any effects?The result of this study shows that there can be a connection between the teachers ownsfeelings for music and the fact if they use music when they teach or not. One of the teachersI?ve interviewed had bad music experiences and didnot use music in her teaching.

Utifrån temat Hållbart Samhälle och aspekten Socialt Hållbart Samhälle, är denna uppsats en berättelse om ett examensarbete som tagit sig an leken i förhållande till funktionsnedsättningen autism hos barn och där frukten av examensarbetet blivit en leksaksprodukt.Med hjärta, hjärna och engagemang har jag undersökt utifrån mina användare hur jag kan skapa en artefakt med potential att ge mina användare förutsättningar som de behöver för att leka, samspela och kommunicera. Men även andra barns behov i lek, samspel och kommunikation har varit viktiga att tillgodose då målet har varit att möjliggöra det sociala samspelet mellan båda dessa parter. Med andra barn menas barn oavsett funktionsnedsättning eller ej. Målet har därmed även varit att formge en leksaksprodukt som möter dessa två parters behov, såväl till form som funktion. Visuellt ska leksaksprodukten inte ge något uttryck av hjälpmedel, utan ska snarare vara en leksak som dolt kan tillgodose behoven hos barn med autism.Examensarbetet har även varit en möjlighet för mig som designstudent att få lära mig om hur företag arbetar med design för barn, vilket har lett mig till företaget BRIO AB som givit sina erfarenheter samt åsikter till leksaksprodukten.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer det finns som påverkar elevens läsinlärning. Pedagoger har stora mängder av material att välja på, och vi undersöker varför pedagogerna väljer som de gör. Genom att intervjua och samtala med ett antal verksamma pedagoger och utbildare av pedagoger på lärarutbildningen i Malmö så skapar vi en bild av de förutsättningar läsinlärningen har idag, relaterat till dessa yrkesområden. Nya styrdokument samt en ny lärarutbildning ger förändrade förutsättningar för lärande. Vårt resultat visar att oberoende av utbildning så rådfrågar aktiva pedagoger i första hand sina kollegor när det gäller didaktiska val och val av material, men ingen pedagog menar att detta är ett problem..

Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av Kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med Kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ?pedagogikens Mecka? och intresserar ?skolfolk? världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet.

BAKGRUNDI bakgrunden görs en längre redogörelse kring läsmetoder, begrepp inom läsundervisningen samt en genomgång av aktuell litteratur. Det är skolans skyldighet att se till att alla elever lyckas med läsningen. Alla barn är olika och lär sig på olika sätt. Att endast använda sig av en metod kan ses som negativt för elevernas läsutveckling. Vi har utgått ifrån två teorier - den kognitivistiska och den sociokulturella teorin.SYFTEArbetets syfte är att undersöka vilka läsmetoder som används vid läsundervisningen i skolorna i en kommun på västkusten samt deras motiv till användandet.METODVi har använt oss av en webbenkät som datainsamlingsmetod.

Uppsatsen behandlar Kiwimetoden som läsinlärningsmetod bland elever i årskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i läsinlärningen; gemensam läsning, vägledd läsning, självständig läsning och högläsning och metoden fokuserar på att samtala kring text. Syftet med undersökningen är bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser är för- och nackdelarna med Kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin läsning med hjälp av metoden. Undersökningsmetoden är intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av Kiwimetoden i läsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det är intressant med läsning och att eleverna läser mycket genom metoden.

New Zealand is currently the third largest global producer of Kiwifruit and thus plays an important role in the international market. Exports of Kiwifruit are also of significant horticultural value for New Zealand and in 2007 the Kiwifruit industry accounted for export values of NZ$790 million. The global Kiwifruit market has experienced substantial changes in recent years and is likely to change significantly in the near future due to developments in production sources, adjustments to trade policy settings and shifts in consumer preferences. The New Zealand Kiwifruit industry needs to consider what the impacts of these changes might be so that future strategies can be constructed effectively. Little quantitative modelling has been done in New Zealand to consider the impacts of changes to the global Kiwifruit industry. The major contribution of this research was the development and calibration of a Kiwifruit industry-specific partial equilibrium trade model. The model was then used to examine the impacts on New Zealand producers of these trade-related changes in the global Kiwifruit market.

Dagens samhälle med ett allt snabbare tempo skapar ny teknik som blir ålderdomligt redan dagenefter. Samtidigt underlättar tekniken informationsspridningen. Detta ställer höga krav på skolansom ska rusta eleverna inför framtiden. Svenska elever är i nuläget duktiga i läsning i eninternationell jämförelse men antalet elever med läsförmåga över medel sjunker samtidigt somfärre antal läser längre texter. Denna aktionsforskningsstudie är ett sätt att utveckla och bidra medkunskap om hur elever upplever läsning genom en för gruppen ny arbetsgång där olika lässtilarinkluderas.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka förutsättningar som finns att arbeta med storboksmetoden och relatera dessa till hur storboken används på Nya Zeeland. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer med fyra lärare samt en intervju med en förlagsredaktör på Bonnier Utbildning. Resultatet visar på de förutsättningar som finns för att arbeta med storboksmetoden i Sverige idag och dess ställning. Genom intervjuer med lärarna undersöker vi även varför eller varför inte de svenska lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån storboksmetoden. Undersökningen pekar på de olika förutsättningar som finns att arbeta utifrån storboksmetoden beroende av skolans ekonomi, huruvida skolan är kommunal eller privat och skolans läge.

Exotiska frukter har de sista 15-25 åren ökat. Kiwi, meloner, nektariner och persikor som för några år sedan var exotiska är idag en alldaglig syn i affären och man har för vana att köpa de. Går man tillbaka ännu längre i tiden var apelsin och banan exotiska. Nu äter vi av dessa frukter i samma mängder som vi äter av våra inhemska frukter. Utvecklingen har gått relativt snabbt de sista åren, men har samtidigt avstannat.