Dagkirurgi som behandlingsform har ökat för att möta besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Den korta tid som patienter tillbringar på sjukhus i samband med det dagkirurgiska ingreppet ställer höga krav på bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgå dagkirurgi. Metoden var en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom tre teman, Patienters upplevelse av övergivenhet, Patienters upplevelser av bristande information leder till oro och Patienters upplevelser av tillit.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Bakgrund. Många patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten är smärtan efter operationen. Smärtpåverkade patienter utsätts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhållningssätt till den levda världen.

Bakgrund. Vid tumörresektion i de orofaryngeala vävnaderna, utförs mandibulotomi för att skapa åtkomst och möjliggöra kirurgiskt avlägsnande. Allvarliga komplikationer har rapporterats i litteraturen och bidragande orsaker är den kirurgiska tekniken, strålningsterapin samt en inskränkt näringstillförsel till mandibelkroppen. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om bevarande av periost vid utförande av mandibulotomi, leder till färre patienter med komplikationer relaterade till mandibulotomin.. Metod. Patienter som genomgick mandibulotomi mellan 2003-2012 vid Skånes Universitetssjukhus granskades retrospektivt.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient intraoperativt kan förorsaka skador med påverkan på perifera nerver, där skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade skador är bristfällig och underrapportering av skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Bakgrund. Många patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten är smärtan efter operationen. Smärtpåverkade patienter utsätts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhållningssätt till den levda världen.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient intraoperativt kan förorsaka skador med påverkan på perifera nerver, där skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade skador är bristfällig och underrapportering av skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Bakgrund: Runt om i världen lever det idag flera miljarder människor med olika blodsmittor. Det finns omkring 34 miljoner individer som bär på HIV-viruset, två miljarder människor som har hepatit B medan det uppskattningsvis finns 130 ? 170 miljoner människor i världen som är drabbade av kronisk hepatit C. Med tanke på den höga prevalensen förekommer denna patientgrupp inom olika delar av vården, där det då även kan förekomma en exponering av smittförande blod. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med känd blodsmitta på kirurgiska vårdavdelningar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Läpp-, käk och gomspalt (LKG) kan medföra svårigheter med tal, artikulation och röst. Enligt tidigare forskning har vuxna individer behandlade för LKG liknande förekomst av röstavvikelser som kontrollpersoner utan spalt. Syftet med denna studie var att undersöka grad av röstavvikelser hos vuxna patienter behandlade för enkelsidig LKG och kartlägga eventuella samband mellan röstavvikelser och kirurgiska metoder för gomslutning, kön och operation med eller utan svalglambå samt jämföra röstresultat med data från individer utan LKG. Sjuttio patienter behandlade för enkelsidig genomgående LKG deltog i studien, varav 45 patienter hade opererats med gomslutning i en seans och 25 patienter hade opererats i två seanser. Elva av patienterna i patientgruppen hade genomgått svalglambåoperation.