Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor.

I denna uppsats behandlar jag den rättsliga regleringen som omgärdar kroppsbesiktning och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra denna åtgärd med tvång. Vidare behandlas frågan huruvida kroppsbesiktning får genomföras med stöd av ett samtycke från den enskilde. Det föreligger ett oklart rättsläge i denna fråga och syftet med denna uppsats är att utreda betydelsen av ett samtycke från den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rättsliga konsekvenser får det att den enskilde lämnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frågan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de åsikter som framförts i frågan samt mina egna uppfattningar.

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring intraoperativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt.Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur.Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS >3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta.Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd.

Att patienten skall fasta inför anestesi har varit rutin sedan anestesins barndom. Studier av patienters nutrition inför ett kirurgiskt ingrepp har visat att fastan inte får kroppen i den mest optimala metaboliska fasen inför operationsingreppet. En kolhydratsberikad dryck har tagits fram och införts som en av de preoperativa förberedelserna. Detta för att få patienten i rätt metabolisk fas när operationen startar och sedan underlätta det postoperativa förloppet för patienten. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om, och i så fall hur den perorala preoperativa kolhydratsuppladdningen påverkar patientens välbefinnande under den perioperativa vårdprocessen.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Hysterektomi är ett av de vanligaste Kirurgiska ingreppen kvinnor genomgår och det är vanligt att kvinnans sexualitet påverkas. Sexualiteten är svårdefinierad och inrymmer mer än bara sexuella handlingar, det är en del av att vara mänsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror på många olika faktorer så som ålder, samhällsklass och/eller kulturella aspekter.Vårt syfte är att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi.En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar där resultaten behandlade hur en hysterektomi påverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika världsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen ålder och de hade genomgått ingreppet på grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har använts är Joyce Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer.Psykosexuella faktorer som påverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell åtrå samt smärta.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI.Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes.Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ? 3 riskfaktorer. Bland de som hade ? 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda gastric bypass (GBP) opererade patienter inom slutenvården. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor från kirurgiska vårdavdelningar på två olika sjukhus i Mellansverige deltog. Semistrukturerade intervjuer användes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och åtta subkategorier.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och behov av information i den preoperativa fasen samt att beskriva patienters upplevelser av preoperativa livsstilsförändringar. Metod: I denna litteraturstudie ingick arton vetenskapliga artiklar, elva kvalitativa och sju kvantitativa. Dessa har sökts på databaserna CINAHL och PubMed och granskats med granskningsmallar. Resultatet strukturerades sedan upp under olika teman som framkom vid analysen. Resultat: Patienter upplevde oro både inför den operation som låg framför och allt runtomkring.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots åtgärder för att minska trycksår i vården är det många sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksår. Patientdelaktighet i vården är viktigt för att öka patientsäkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksår. Syfte Att utvärdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksår. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansåg att operationen påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste åren och forskning visar att det är den metod som ger bäst effekt för att behålla en långvarig viktnedgång i jämförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehållsanalyser användes där fem kvinnor som genomgått en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrån hur det har sett ut före och efter operationen när det gäller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hälsa.

Syftet för denna studie var att studera förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos patienter som genomgått kärloperation med inguinal incision under åren 2008 till och med mars månad 2013. Undersöka skillnader gällande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av postoperativ sårinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulär metod under samma vårdtillfälle oftare drabbades av postoperativ sårinfektion än de patienter som inte genomgått endovaskulär metod under samma vårdtillfälle. Metoden som användes var granskning av patientjournaler efter utifrån studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjälp av egenmodifierad tidigare använd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgår till 22,2 %.

I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt.