Smärta är ett multidimentionellt fenomen som påverkas av flera faktorer. Smärta är kroppens varningssignal och kan medföra fysiologiska och psykologiska reaktioner som kan förlänga läkningstiden och öka lidandet. Postoperativ smärta är den smärtan som upplevs efter ett kirurgiskt ingrepp och sjuksköterskan har en central roll och ett etiskt ansvar vid bedömningen och behandling av denna smärta. Smärtskattningsinstrument är betydelsefulla redskap för att upprätthålla kontinuiteten i omvårdnaden. Genom att använda Travelbees omvårdnadsmodell kan interaktion, kommunikation underlättas.

Syftet med vår studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som använder terapihundar. Vi ville undersöka om användande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos människan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal på arbetsplatser där terapihundsarbete används. Vi har också studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi använt oss av har vi sammanställt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanställningen varit grund för vår analys.

De psykiatriska diagnoserna har ökat i antal det senaste decenniet. Hur påverkas en individ av att få en psykiatrisk diagnos? Bipolär sjukdom tillhör gruppen psykiska sjukdomar och kännetecknas av växlingar mellan förhöjda stämningslägen såsom mani eller hypomani samt perioder av depressioner. Sjukdomen delas in i bipolär I och II, där bipolär I är den allvarligare varianten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken betydelse diagnosen haft för individer med bipolär sjukdom.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att i yrkesverksam ålder bli patienter. Arbetet hade en beskrivande design. Fyra självbiografiska böcker analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Arbetet resulterade i två domäner: Upplevelser av sjukdomsbesked med kategorierna: Att leva i ovisshet och visshet och Bemötande. Upplevelser under utredning och behandling resulterade i kategorierna: Känslor i kroppen och själen; Att vara i andras händer; Att vara patient och Miljön.

IntroduktionAvdelningsronden är ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvård. Vetenskapliga studier saknas där ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kännedom om maktstrukturer och orättvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstår.SyfteStudiens syfte är att undersöka vad som är mest angeläget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer.MetodStudien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor på olika kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju.

Den intensivvård som kan erbjudas till patienter i Sverige idag är en mycket högspecialiserad och högteknologisk vård. Den har möjliggjort livsuppehållande åtgärder till den grad att det blivit nästan omöjligt för en patient att dö utan att först blivit föremål för diskussion om att ta till alla tänkbara medel. När intensivvårdsinsatserna inte längre är meningsfulla för patienten, utan bara blir till ett utdraget lidande i väntan på döden, tas ibland beslutet att avstå eller avbryta behandling. Syftet med studien är att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter där beslut om att avstå eller avbryta behandling tagits. Metoden som använts är en litteraturstudie som bygger på 8 artiklar.

Vården som utförs på intensivvårdsavdelningar präglas av övervakningsutrustning vilket kan medföra svårigheter för de närstående att komma nära den som vårdas. De gånger när livsuppehållande behandling inte räcker till tar vården en annan riktning och övergår till palliativ vård på IVA. Som omvårdnadsansvarig för patienten befinner sig intensivvårdsjuksköterskan ofta nära de närstående. För att kunna främja mötet med närstående behövs en förmåga att kunna sätta sig in i de närståendes livsvärld. Studiens syfte var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att möta närstående till patienter där livsuppehållande behandling avvecklats och övergår till palliativ vård på IVA.

Introduktion: Genom att tillämpa kriterier för övergång från parenteral till peroral antibiotikabehandling, i största möjliga mån, kan överbehandling reduceras. En väsentlig åtgärd som bör beaktas, avser till att så fort som möjligt övergå från intravenös (IV) administrering till peroral antibiotika behandling, vid behandling av patienter med bakteriella infektioner. En tidig övergång till peroral behandling och utskrivning av patienter kan vara av vikt för att minimera en eventuell risk att erhålla vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att genom en litteraturstudie försöka undersöka vilka kriterier som rekommenderas vid en övergång från parenteral till peroral antibiotika administrering, inom den slutna vården. Vilket utfall tillämpning av övergångskriterier har haft på reduktion av vårddygn (LOS) samt behandlings utfall och tillfrisknande vid tillämpning av övergångs kriterier.

BakgrundKraven på evidensbaserad vård ökar ständigt. Att jämföra patienters självskattade besvär före och efter behandling är ett sätt att utvärdera behandlingseffekten.  Rösthandikappindex (RHI) och VA-skala för röstbesvär är två verktyg för utvärdering av röstbehandling. Tidigare studier har visat att röstbehandling ger minskade självskattade röstbesvär.SyfteSyftet med denna studie var att med självskattningsformulär utvärdera effekten av logopedisk röstbehandling i Västerbottens läns landsting (VLL) och undersöka om behandlingseffekten påverkas av kön, diagnos, antal behandlingstillfällen och hur mycket tid patienten är beredd att lägga på behandling, samt att undersöka om det finns ett samband mellan självskattningsformuläret RHI och VA-skala för röstbesvär.Metod102 patienter, 28 män och 74 kvinnor, som under perioden januari 2009 till september 2012 genomgått logopedisk röstbehandling inom VLL, deltog i studien. Deltagarna rekryterades retrospektivt.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka i vilken utsträckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frågeställningar som använts för att besvara detta är:I hur stor utsträckning rapporteras mobbning och kränkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har tränarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillväga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir tränare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation?MetodStudien genomfördes som en enkätundersökning där tio lag, totalt 114 barn, från fem olika lagidrotter deltog, samt en tränare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att få ett större underlag, har även 26 tränare och ledare från andra lag runt om i Stockholmsområdet besvarat enkäten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS.ResultatResultaten från undersö kningen visar att inga barn upplever sig själva som mobbade i dagsläget, men vid en särskild uträkning visade det sig att 34 % av barnen kan sägas någon gång ha upplevt mobbning och kränkande behandling inom idrotten.

Demenssjukdomar ökar i hela världen. De resurser som är avsatta för behandling och omhändertagande av personer med demenssjukdom är knappa. Nya alternativa metoder måste tas i bruk och de skall vara kostnadseffektiva. Olika slag av sällskapsdjur, bland annat hundar, har börjat användas i sjukvården som ett komplement till annan behandling inom bland annat demensvården.Syftet var att belysa vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom.En forskningsöversikt genomfördes som metod. De vetenskapliga artiklarna söktes fram i tre olika databaser och genom manuell sökning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora.

Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människansnatur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har denstor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbascirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en avde mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen ochbehandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten ochgenom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studievar att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer.

Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i båda behandlingarna.

Beroende- och missbruksproblematik är ett vanligt förekommande arbetsområde för socionomer och många arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte är etablerat i Sverige men som används i andra länder är musikterapi. Forskningen kring musikterapi är omdiskuterad och musik nämns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur musikverksamheter bedrivs inom missbrukarvården och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter från SiS LVM-hemmen Rällsögården och Runnagården samt med klienter på Rällsögården. Resultaten redovisar att musikverksamheterna på LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vårdande och behandlande insatser inom missbrukarvården och att verksamheterna finns och uppkom på grund av intresse hos klienter och personal.