Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå.

Evidens i praktiken - En kvalitativ studie om socialarbetares erfarenheter och attityder till Läkemedelsassisterad behandling. SammanfattningSyftet med denna uppsats var att återge socialsekreterarnas inställning till- och erfarenhet av att arbeta med läkemedelsassisterad behandling, samt få en inblick i hur deras arbete berörs av läkemedelsassisterad behandling. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex socialarbetare som arbetade på tre socialkontor. Resultaten visade att attityder, erfarenheter och arbetssätt med LAB skilde sig åt mellan socialarbetarna. Socialarbetarna som beskrev negativa erfarenheter av LAB visade sig i mindre omfattning var involverad i arbetet med LAB i jämförelse med dem som beskrev positiva erfarenheter och attityder av LAB. De socialarbetare som var kritiska till LAB tolkade socialtjänstens ansvar i LAB som litet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Den initiala behandlingen är huvudsakligen kirurgisk med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Internationell forskning visar att kvinnor som behandlats med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning och sexuell aktivitet i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Få studier är gjorda i Sverige rörande sexualitet och kroppsuppfattning med ett tidsperspektiv inom det första året efter ingrepp.Syfte: Studien avsåg att undersöka skillnader av kroppsuppfattning och sexualitet över tid bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi.Metod: En kvantitativ studiedesign med en longitudinell utformning användes. Undersökningsgruppen var kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som behandlats med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi på tre sjukhus i mellersta Sverige.

ADHD är idag ett av de mest studerade medicinska tillstånden och den snabbast växande diagnosen. Medicin som behandling av ADHD har liksom diagnostiseringen de senaste åren ökat markant, trots att det inte finns studier gjorda som kan visa på medicinens långsiktiga beroendeframkallande effekt. Det finns en tydlig oenighet i hur ADHD uppkommer och hur kriterierna för att ställa diagnosen bör vara utformade. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. För att begränsa vår studie har vi valt att fokusera på den del av kunskapsläget vars fokus ligger på behandling och utifrån relevanta studier undersöker vi sedan vilka ontologiska perspektiv på ADHD som går att urskilja.

Musiker är en yrkesgrupp som utsätts för långvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bål och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvär, perifera nervskador samt fokal dystoni. Smärta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i värsta fall tvingas avbryta sin karriär. En sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lämplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smärta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.

Bakgrund: Andvändning av komplementära metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementär och alternativmedicin (KAM) inom primärvården i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvärk, rygg- nackbesvär och stress hos en del patienter. Huvudvärk är ett stort folkhälsoproblem i många länder. Förutom att orsaka patienten lidande är det en stor kostnad för samhället.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en samsyn mellan elever och lärare och lärare emellan rörande begreppen mobbning och kränkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker på skolan mot mobbning. Arbetet syftar också till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare på området. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass på en grundskola i Skåne. Två lärare och åtta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrån övergripande frågeställningar som ställdes till samtliga informanter.

Den medicinska vetenskapen och teknologin utvecklas hela tiden med syfte att förlänga livet. Beslut om bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling för kritiskt sjuka patienter blir en alltmer komplex och svår fråga. Sjuksköterskan har en central position inom vården att bistå och företräda patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid ställningstagande till bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på respekt från läkare inför sin profession, bristande kommunikation med läkare inför beslut, konflikter inom och mellan de olika yrkeskategorierna angående beslut, samt frustration då sjuksköterskan inte kan företräda patienten enligt sina egna värderingar.

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju.

Den svenska FM är beroende av civil sjukvård för kirurgiskt omhändertagande i händelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvårdsorganisationen på den militära sjukvårdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvården. År 2014 är den militära kirurgiska omhändertagandeförmågan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförråd har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd är i enlighet med ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivå.

HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP-BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Segerlind, C och Tuason, P. Hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling i sitt dagliga liv. En empirisk studie intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling och hur denna påverkar deras dagliga liv.

Abstrakt Roos, Andrea & Ståhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special need´s teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptäcker vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Hur mår vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen främja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer på fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som påbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i både det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och kränkande behandling, men inte alltid mandat från ledningen att göra det.

Den som missbrukar alkohol eller narkotika och begår brott relaterat till missbruket, har möjlighet att erbjudas behandling istället för fängelse som straff. Vi ville med denna rapport belysa betydelsen för individen att bli erbjuden vård istället för galler. Frågor vi ställt är; vad skiljer ett liv av missbruk mot ett liv efter behandling och om kontraktsvård kan likställas med en semesterliknande vistelse? Rapporten är grundad på intervjuer med personer som erfarit både fängelse och vård på ett behandlingshem. Vi fann att droger kan locka alla sorters personer från olika samhällsskikt till ett missbruk.