Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk Kirurgi har ökat kraftigt. Målet med Kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk Kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk Kirurgi. Specifika frågeställningar har formulerats för att undersöka detta:? Hur påverkas intresse av estetisk Kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk Kirurgi?? Hur påverkas intresse av estetisk Kirurgi av upplevd skilsmässa under uppväxt och uppväxt med en ensamstående förälder?? Hur påverkas intresse av estetisk Kirurgi av fysisk eller psykisk frånvaro av mamma eller pappa under uppväxt?? Hur påverkas intresse av estetisk Kirurgi av att minst en person gett stöd och varit älskande under uppväxt?? Hur påverkas intresse av estetisk Kirurgi av ouppnådda familjefunktioner?? Hur påverkas intresse av estetisk Kirurgi av en upplevd familjekris?MetodDenna uppsats har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkät. En egen enkät komponerades och delades ut i Stockholms län. 60 enkäter delades ut, varav 58 av dessa besvarades.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk Kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk Kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk Kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk Kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen på operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försämrad ventilation på operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att på en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pågående operation, varför och av vem de öppnades.Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvärsnittsdesign. Personalen på en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pågående operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes från operationsprogrammet.Resultat och slutsats: 22 observationstillfällen observerades, 11 från vardera konventionell respektive infektionskänslig Kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell Kirurgi jämfört med infektionskänslig.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Den initiala behandlingen är huvudsakligen Kirurgisk med bröstbevarande Kirurgi eller mastektomi. Internationell forskning visar att kvinnor som behandlats med bröstbevarande Kirurgi har bättre kroppsuppfattning och sexuell aktivitet i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Få studier är gjorda i Sverige rörande sexualitet och kroppsuppfattning med ett tidsperspektiv inom det första året efter ingrepp.Syfte: Studien avsåg att undersöka skillnader av kroppsuppfattning och sexualitet över tid bland kvinnor som genomgått bröstbevarande Kirurgi i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi.Metod: En kvantitativ studiedesign med en longitudinell utformning användes. Undersökningsgruppen var kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som behandlats med bröstbevarande Kirurgi eller mastektomi på tre sjukhus i mellersta Sverige.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Det skulle vara värdefullt att ha ett riskbedömningsinstrument för att identifiera äldre patienter som är i risk för komplikationer efter kolorektal Kirurgi.Syfte:Att undersöka förekomst av postoperativa komplikationer hos äldre kolorektalpatienter och om riskbedömningsinstrument eller andra faktorer kan förutse dessa.Metod:En prospektiv studie med kvantitativ ansats och deskriptiv design.Urvalskriterier var patienter, män och kvinnor, ? 70 år, elektiv Kirurgi för kolorektaltumör. Datainsamling gjordes före Kirurgi genom intervju med standardiserade frågeformulär och test. Journalgranskning genomfördes 30 dagar efter Kirurgi.Resultat:Trettiosex procent av patienterna utvecklade någon form av komplikation. Vanligaste komplikationerna var sårinfektion och urinvägsinfektion.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk Kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk Kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk Kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk Kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Fetma är ett ökande problem och bariatrisk Kirurgi blir allt vanligare. Bariatrisk Kirurgi är ett effektivt sätt för snabb och hållbar viktnedgång och minskar fetmarelaterade sjukdomar. Vissa patienter går dock efter en tid upp i vikt igen och då har sjuksköterskan en roll att motivera patienterna som genomgått en operation till att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en sammanställning av metoder som visat sig vara effektiva för viktnedgång efter bariatrisk Kirurgi ge allmänsjuksköterskor kunskap för att på bästa sätt motivera, hjälpa och stödja patienter som genomgått ett bariatriskt ingrepp att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Den metod som användes var artikelsökning i PubMed och Cinahl där elva artiklar valdes.

Världshälsoorganisationens (WHO) checklista för säker Kirurgi utvecklades för att minska risken för Kirurgiska komplikationer och dödsfall i samband med Kirurgi. Kommunikationen i operationssalen behöver förbättras mellan alla personalkategorier så att säkerhetsåtgärder blir konsekventa och rätt utförda. Målet med sjukvården är att främja en hög patientsäkerhet för att minimera andelen vårdrelaterade skador. Trots att WHO´s checklista visat positiva resultat finns indikationer på att följsamheten minskar samt att den möts av motstånd från personalen. Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse vid användningen av WHO´s checklista.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk Kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk Kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk Kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk Kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk Kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk Kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk Kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk Kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

 Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som har fördubblats under de senaste 20 åren. Ett flertal sjukdomar är direkt relaterade till övervikt. Många väljer i dag att genomgå viktreducerande Kirurgi i sin kamp mot fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur hälsan påverkades av viktreducerande Kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes vilken inkluderade nio artiklar varav fyra artiklar var kvalitativa, fyra kvantitativa samt en kvalitativ/kvantitativ.

Utförandet av radikal prostatektomi, det vill säga borttagande av prostatakörteln vid prostatacancer, har tills nyligen utförts antingen med traditionell öppen Kirurgi eller med laparoskopisk Kirurgi, så kallad titthålsKirurgi. I slutet av 1990-talet introducerades emellertid ett tredje alternativ för utförande av detta ingrepp, nämligen den robotassisterade Kirurgin. Användandet av denna typ av Kirurgi, som är en vidareutveckling av den konventionella laparoskopiska Kirurgin, medför såväl konstaterade som potentiella fördelar. Till dessa hör en ökad precision i ingreppen, vilket orsakar mindre smärta och blödning, samt eventuellt även bättre resultat angående urininkontinens och impotens vilka är vanliga biverkningar av radikal prostatektomi. Användandet av robotassisterad Kirurgi istället för öppen respektive konventionell laparoskopisk Kirurgi för utförande av radikal prostatektomi har förutom intressanta medicinska aspekter även relevanta ekonomiska aspekter.

Övervikt och fetma har ökat kraftig de senaste åren och risken för följdsjukdomar har därmed ökat markant. I samband med övervikt och fetma kan den hälsorelaterade livskvaliteten komma att påverkas. En av de metoder som används för att hjälpa dessa  patienter att minska i vikt är Kirurgi i viktminskningssyfte. Syftet med studien var att belysa patienters hälsorelaterade livskvalitet efter Kirurgi i viktminskningssyfte. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Syfte: Studiens syfte är att göra en kort redovisning av de vanligaste tekniker (LASIK, LASEK, PRK och RLE) som finns inom refraktiv Kirurgi med en fördjupning inom LASIK (laser in situ keratomileusis). Studiens syfte är att ta reda på hur LASIK operationen går till, vilka som är lämpade kandidater och vilka de vanligaste riskerna som finns.Bakgrund: Keratorefraktiv Kirurgi har utvecklats enormt under de senaste årtionden. De initiala försöken att korrigera sfärocylindriska refraktiva fel med corneal Kirurgi och första generationen excimer laser Kirurgi var effektiva för korrigering av lägre refraktiva fel. Utvecklingen av mer komplex laserteknologi har gett mer noggranna och förutsägbara resultat. Detta har gjort att indikationer för den refraktiva Kirurgin har expanderat.