Fetma och övervikt är ett hot mot folkhälsan. Många med övervikt och fetma försöker gå ner i vikt, men få lyckas bibehålla viktminskningen. Studiens syfte var att ta reda på erfarenheter av betydelsefulla faktorer och strategier för en bestående viktminskning, samt motivation för bibehållandet av vikten. Enligt Self-determination theory (SDT) blir beteendeförändringar bestående om de är autonoma och om motivationen är intern. Åtta kvinnor som deltagit i Itrims viktminskningsprogram intervjuades.

Under de senaste åren har fetma ökat, 14% beräknas lida av fetma i dagens svenska samhälle. Många har gjort ett flertal viktminskningsförsök utan bestående resultat. Bariatrisk kirurgi är det som enligt forskning ger bäst viktminskningsresultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) har tidigare visat sig vara effektiv i jämförelse med treatment as usual. Den här studien utforskar graden av terapeutstöd av ACT-baserad internetbehandling efter bariatrisk kirurgi vid en två-årsuppföljning.

Fetma är ett ökande problem och bariatrisk kirurgi blir allt vanligare. Bariatrisk kirurgi är ett effektivt sätt för snabb och hållbar viktnedgång och minskar fetmarelaterade sjukdomar. Vissa patienter går dock efter en tid upp i vikt igen och då har sjuksköterskan en roll att motivera patienterna som genomgått en operation till att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en sammanställning av metoder som visat sig vara effektiva för viktnedgång efter bariatrisk kirurgi ge allmänsjuksköterskor kunskap för att på bästa sätt motivera, hjälpa och stödja patienter som genomgått ett bariatriskt ingrepp att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Den metod som användes var artikelsökning i PubMed och Cinahl där elva artiklar valdes.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur personer som har genomgått viktminskning i grupp upplever att de har påverkats av själva gruppen samt söka få förståelse för själva grupprocessen. Metoden som användes var intervju, där fem personer i åldrarna 32- 48 år ingick, en man och fyra kvinnor. Resultatet som framkom var att gruppen har påverkat personerna på olika sätt, till exempel genom bidragandet av motivation och socialt stöd som för många har underlättat deras resa mot en sundare livsstil. Gruppen hade en större inverkan i de fallen där personerna kände varandra och där det öppnades upp för diskussion och reflektion gruppmedlemmarna sinsemellan, något som också bidrog till lärande. Slutsatsen är alltså; Ja, gruppen har en påverkan, men hur pass stor den påverkan är skiljer sig mellan olika grupper och individerna som befinner sig i dem..

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

Antalet vuxna som lever med fetma har enligt WHO fördubblats sedan 1980. Kirurgiskt ingrepp såsom gastric bypass är den metod som leder till hållbar viktminskning. Syftet med studien var att undersöka hur patienter som genomgått viktminskningskirurgi kan uppleva stödet före, under och efter operation. Studien har en narrativ fenomenologisk ansats, berättelserna har analyserats genom meningskoncentrering, strukturering och tolkning. Studien innefattar berättelser från fem informanter som valdes genom handplockat urval.

Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

 Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som har fördubblats under de senaste 20 åren. Ett flertal sjukdomar är direkt relaterade till övervikt. Många väljer i dag att genomgå viktreducerande kirurgi i sin kamp mot fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur hälsan påverkades av viktreducerande kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes vilken inkluderade nio artiklar varav fyra artiklar var kvalitativa, fyra kvantitativa samt en kvalitativ/kvantitativ.

C-reaktivt protein (CRP) är ett akutfasprotein som ökar snabbt och kraftigt vid inflammationstillstånd och vars nivå korrelerar väl med inflammationstillståndets omfattning och allvarlighetsgrad. Syftet med denna studie var att undersöka förändring av CRP-koncentration i serum hos hund i samband med kirurgi, om association kunde ses mellan vissa sorters operationer och vissa CRP-nivåer, samt om skillnad i CRP-nivå kunde ses mellan hundar med och utan postoperativa tecken på sjukdom som inte är att förvänta efter kirurgi. Avsikten är att hjälpa veterinärer vid bedömning om en operation orsakat en förväntad omfattning av vävnadsskada samt ifall en avvikande CRP-nivå kan användas som hjälp för att identifiera patienter med postoperativa komplikationer. Blodprover från totalt 58 hundar som genomgick olika sorters kirurgiska ingrepp analyserades med en immunoturbidometrisk metod. De flesta hundar med låg koncentration av CRP innan operation hade en ökad koncentration 24 timmar efter operation (n=44), men i två fall där hundarna genomgått kirurgi med liten vävnadstraumastorlek (artroskopi och orkiektomi) sågs ingen ökning i CRP-koncentration 24 timmar efter operation. Av hundarna som provtogs både 24 och 48 timmar efter operation hade fem hundar högst koncentration 24 timmar efter operation och fem hundar hade högst koncentration 48 timmar efter operation. Det vore av värde med ytterligare studier för att undersöka mer exakt hur lång tid efter ett kirurgiskt ingrepp man kan förvänta sig högst koncentration CRP. CRP-koncentrationerna 24 timmar efter operation, för hundarna som hade CRP-koncentrationer .

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

Depressionssymtom är en vanlig postoperativ följd av en coronar arteriell bypass-kirurgi. Varje patient upplever den postoperativa tiden olika och många olika faktorer påverkar depressionssymtomen. Detta är något som sjuksköterskor måste beakta i sitt dagliga arbete. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika faktorers påverkan på patientens upplevelse av depressionssymtom postoperativt efter en coronar arteriell bypass kirurgi. Artiklarna valdes utifrån sökningar i Pubmed och i Cinahl.

Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp.

Operationssjuksköterskan träffar dagligen patientersom ska genomgå någon form av kirurgi. Många patienter upplever rädsla och oroi den perioperativa perioden där operationssjuksköterskan har som uppgift attskapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visatsig ha en positiv inverkan på interaktionen mellan patient och vårdare. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patientenoch sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användassom ett kommunikationsredskap. Metod: Metodenvar litteraturstudie.

Idag är kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjärde största dödsorsaken i världen. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ständigt arbeta med patientens omvårdnad, där patienten i högsta möjliga mån skall vara självständig, oberoende och delaktig i omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan påverka patienters hälsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegränsning och livskvalitet.