SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Studien undersöker elevernas upplevelser av skrivandet i samband med ett naturvetenskapligt tema: vattnets olika faser. Ett utvecklingsarbete genomfördes i år 1-3 och innehöll aktiviteter i form av vattenexperiment samt skrivande av experimentrapporter. För att kunna tolka elevernas upplevelser användes de kvalitativa datainsamlingsmetoderna: intervjuer, observationer samt skriftliga reflektioner av eleverna. Slutresultatet visade att eleverna upplevde skrivandet i samband med naturvetenskapliga experiment som helt vanliga skrivinlärningssituationer i klassrummet. Elever, som tyckte om att skriva, gillade även skriva experimentrapporter, men de elever som inte tyckte om skrivandet, tyckte inte heller om att skriva experimentrapporter.

För att täcka ett behov av laborationsutrustning för enklare felsökningsövningar på dieselmaskinerför första-års-studenter vid Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, startades det här projektet. Syftetvar att tre stycken laborationsstationer skulle byggas ovanpå tre stycken kasserade dieselgeneratorersom skolan hade stående. Det skulle på varje station gå att simulera fyra stycken olika fel, och detskulle även finnas underlag för felsökning till varje station. Eftersom utbildningen är engrundutbildning skulle även hänsyn tas till att många studenter helt kan sakna kunskaper ocherfarenheter av förbränningsmotorer.Projektet har arbetat enligt en praktisk metod där problemet formuleras och struktureras samtlösningen planeras och genomförs. Struktureringen gav vid handen att felsimuleringarna bordeomfatta en förbränningsmotors grundläggande system, samt förbränning.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar:Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

I uppsatsen studeras tre elevers litterära kompetens utifrån sambanden mellan läsning av skönlitteratur och eget litterärt skrivande inom gymnasiekursen Litterär gestaltning. Enligt kursplanen i svenska, i Lpf 94, ska undervisningen behandla språk och litteratur som två samspelande aspekter i en helhetssyn. I Litterär gestaltning integreras läsning till stor del med elevernas skrivutveckling; eleverna i kursen kan även antas vara intresserade av bägge delar. Det är således växelverkan mellan de två aktiviteterna läsande och skrivande som fokuseras. Vad kan jag utläsa av elevernas egna upplevelser av en sorts integration mellan dessa och hur ser deras litterära kompetens ut? Som teoretiska utgångspunkter använder jag fyra faser av litterära föreställningsvärldar samt en teoretisk modell av litterär kompetens.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

The aim of the present study was to investigate the effect of strategy for grouping calves into group pens with automatic milk-feeding systems on the calves' health and growth rate. The usefulness of changes in feeding behavior recorded by the computerized milk-feeder during periods of illness to identify calves with clinical diease was also studied. In the first experiment, 64 calves were moved in and out of group pens in a continuous way, while 46 calves were transferred into group pens until the the pen was considered "full". The calves in the latter groups were then held together until weaning. It was found that calves in the fixed groups grew approximately 100 g / day more compared to the calves in the dynamic groups. Signs of clinical respiratory disease were less frequent in this group, while the incidence of diarrhoea was slightly higher. In the second experiment health parameters, milk consumption and feeding behaviour was recorded daily for 46 calves.

Denna studie undersöker hur klienter i ett omställningsprogram upplever en omställnings-process i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist. Klienternas upplevelser har undersökts och analyserats utifrån Jarvis modell för lärande, Cullbergs faser i kris samt KASAM där lärandets olika företeelser samt emotioner ligger i fokus. Vi baserar vårt examensarbete på empiri bestående av sex kvalitativa intervjuer med klienter som är eller nyligen har varit i omställningsprogrammet samt en kvalitativ intervju med en rådgivare från samma omställningsprogram. Utifrån analys av den insamlade empirin har vi kunnat dra slutsatser om individers lärande och omställning. Resultatet visar hur en arbetssökande individs lärande sker på flera plan och hur involverat känslolivet är i lärandet i en omställningsprocess.

Internationella uppdrag är en utmanande upplevelse för de individer som åker för att arbeta för sitt företag i ett annat land. En utlandsstationering omfattar tre faser i individens karriärcykel - före resan, under vistelsen och slutligen efter hemkomsten. Uppsatsen utgår från en narrativ analys och metod, där intervjuer använts som teknik för insamlande av fyra utlandsstationerades berättelser. Studien inspireras av Kohonen (2005a, 2005b, 2007, 2008) som forskat på ledares identitetsrekonstruktion under utlandsstationering. I sin forskning finner hon stöd för att identiteten för de utlandsstationerade förändras, kulturellt eller professionellt, eller både professionellt och kulturellt men det finns individer vars identitet inte förändrats.