Studien jämför de råd som Niccolò Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgångsrik förvaltning av makten i ett insatsområde som präglas av en konflikt med irreguljär prägel. Jämförelsen fokuserar främst på hur lokalbefolkningens stöd erhålls men tar även upp andra aspekter på förvaltarskapet såsom flexibilitet och tillfälligheters inverkan på dess dynamik. Studien är genomförd som en kvalitativ, jämförande textanalys där resultatet påvisar ett flertal likheter mellan de två teoretikernas alster rörandes hur framgång erhålls i en irreguljär konflikt..

Upproren i arabvärlden och Västeuropa har haft olika tillvägagångssätt och olika utfall. Syftet med uppsatsen är att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekämpning är tillämpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt läge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt än, konflikten på Östtimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning är att det inte finns någon skillnad och att teorin därför är fullt tillämplig och därmed även kan användas i ett större perspektiv. Den fråga uppsatsen därmed eftersträvar att svara på är i vilken omfattning är David Kilcullens teorier kring upprorsbekämp-ning tillämpliga på en inomeuropeisk, inomstatlig konflikt likt Nordirland.

Den tredje och fjärde oktober 1993 sköt somaliska rebeller ner två amerikanska Black Hawk-helikoptrar i Mogadishu, Somalia. Dels på grund av ett bristande doktrinärt agerande resulterade det i en 14 timmar lång strid om att överhuvudtaget överleva och många skadades eller omkom. Inte långt därefter lämnade FN och USA Somalia och insatsen sågs som ett militärt misslyckande. Insatsen i Somalia har påverkat amerikanarnas syn på utrikespolitik och den visar tydliga exempel på den komplexitet som counterinsurgency-operationer för med sig.Uppsatsen är en teoriprövande fallstudie där David Kilcullens teorier om upprorsbekämpning prövas på Specialförbandsstyrkan Task Force Rangers insats i Mogadishu, Somalia. Uppsatsen syftar inte till att pröva huruvida Kilcullens teorier fungerar eller ej, utan till att pröva hur och i vilken utsträckning Task Force Rangers medel och metoder överensstämmer med vad Kilcullen förespråkar.Resultatet av denna studie visar att förekomsten av Kilcullens teorier i vissa fall överensstämmer men överlag är väldigt få.

Idag är det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori är missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant från de som har verkat tidigare då dagens konflikter är mera komplexa. En av dessa är den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger på tre pelare nämligen säkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare måste utvecklas parallellt och är lika viktiga för att nå framgång i en COIN operation.Syftet med uppsatsen är att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrån Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekämpning.Efter erfarenheter från kriget i Indokina hade fransmännen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet..

Studien avhandlar ett brittiskt kompani under mission i Afghanistan och hur deras operationer står sig i förhållande till David Kilcullens twenty-eight articles. Förbandet hade som uppgift att söka stridskontakt med motståndaren inom ett kompaniområde i syfte att isolera striderna och möjliggöra uppbyggnadsprojekt i Sangin provinsen i Afghanistan. Slutsatserna är att kompaniet uppträdde mer som ett reguljärt skyttekompani och hade inte någon tydlig counterinsurgency metodik i enlighet med Kilcullens teori..

Uppsatsen är inriktad på den militära delen i upprorsbekämpning och tar sin utgångspunkt i två stycken militärteoretikers teorier inom ämnet. Teoretikerna är John Mackinlay och David Kilcullen, som under 2009 utkom med varsin ny bok inom området, The Insurgent Archipelago samt The Accidental Guerilla. Den metod som arbetet vilar på är kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning som teorin och doktrinerna stämmer överrens. Därför har först teoretikernas syn på hur en utifrån kommande intervenerande styrka påverkar lokalbefolkningen analyserats.

Sri Lanka har varit skådeplatsen för ett av nutidens blodigaste och längsta uppror. LTTE bedrev ett uppror med en separatistisk målsättning att skapa en egen Tamilsk stat på norra Sri Lanka. LTTE hade segern inom räckhåll 2006, men den Singalesiska regeringen lyckades vända LTTE framgång. En regeringsoffensiv 2008-2009 resulterade i ett totalt militärt nederlag för LTTE. David Galulas teorier kring COIN har influerat författarna till FM 3-24.

Uppsatsen utgår ifrån utvecklingen av reglementen på senare år, där mycket har hänt på grund av olika händelser i omvärlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av både Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förändringar i omvärlden. Utvecklingen går att härleda till bland annat regeringspropositionen ?ett användbart försvar? och senaste utgåvan av Militärstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 ? bataljon) och de stabiliserande uppgifter som återfinns där. Dessa uppgifter har sedan utifrån David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet är således att, med utgångspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 går att använda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljär konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna många gånger går att använda mot teoribildningen med olika effekt som utgång. Vissa uppgifter påverkar inte systemet tillnärmelsevis lika mycket som andra beroende på vad de syftar till och hur de löses.