Det här är en studie i hur vi kan utveckla de små, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer användbara. Jag har studerat fyra små, centralt belägna, offentliga platser i Malmö. Två av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en låg grad av aktivitet förekommer på de andra två. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer på platserna, av hur offentliga platserna egentligen är och möjligheten för appropriation på platserna. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med låg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel på hur de små, urbana, offentliga platserna kan göras mer användbara.

I Uppsala har det inte funnits tillräckliga resurser för att personer med ät- och kommunikationssvårigheter ska få fortsatta logopedinsatser efter att de har skrivits ut från den geriatriska vården. Ett projekt startades därför 2007 med målet att utveckla modeller för logopediskt arbete så att vårdkedjan blir komplett och rehabilitering kan fortsätta så länge vårdtagaren har behov av det. Projektet har riktat sig till personer över 65 år som har ät- och/eller kommunikationssvårigheter på grund av stroke eller progredierande kognitiv/neurologisk sjukdom. Syftet med den här studien har varit att utvärdera projektet efter att halva projekttiden har gått. En processutvärdering baserad på dokumentation om projektet har gjorts.

Tv-apparater finns idag i de flesta hushåll i Sverige och i världen. När dessa apparater blivit förbrukade, finns det skäl att ställa följande fråga. Hur ska apparaterna omhändertas när de blivit uttjänta? I många länder styr regelverk avfall från elektriska och elektroniska apparater med krav på återvinning och återanvändning, såsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjänta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.

Syftet med detta examensarbete är att visa på möjligheter att förändra nedlagda försvarsanläggningar för att skapa platser till glädje för allmänheten. Under 1900-talet har Sveriges militärmakt producerat en mängd platser som idag är övergivna. I den mån platserna fått nya funktioner är det som historiska museum som pekar på den tidigare användningen. Myttingelinjen på Värmdö ligger i Stockholms skärgård och består av sju batterier i varierande grad av förfall. Detta arbete redovisar översiktligt hur Myttingelinjens ruiner skulle kunna omvandlas till ett rekreationsområde med varierande upplevelser.

Kommunalt avloppsvatten innehåller stora mängder föroreningar bland annat organiskt material som påverkar organismerna i naturen. Reningsverken runtom i Sverige arbetar ständigt för att minimera utsläppen av föroreningar. Det är viktigt att kontinuerligt analysera vattnets kvalité för att kontrollera reningsverkets funktion. Total Organic Carbon (TOC) och Chemical Oxygen Demand (COD) är två analysmetoder som används för att mäta organisk halt i avloppsvatten. Från COD-analysen uppkommer farligt avfall som innehåller kvicksilver varför analysmetoden enligt EU-direktiv ska fasas ut.

Uppsatsen handlar om enpersonshushållen, deras utveckling och vilka samband denna utveckling har med andra variabler för samhällsutvecklingen. Syftet är att öka kunskapen kring hushållsutvecklingen för att ge underlag för en bättre planering av samhället. Uppsatsen bygger på bearbetning och analys av allmänt tillgängliga registerdata från webbdatabaser. I uppsatsen uppmärksammas teorierna om andra demografiska transitionen och det konstateras att Sverige ligger, tillsammans med övriga nordiska länder, tidigt i denna utveckling. För Sveriges har dock utvecklingen bromsats upp och de för transitionen karaktäristiska variablerna har de senaste åren i huvudsak inte förändrat sig.

Fem verksamma lärares uppfattningar och syn på religionskunskapsämnet har studerats i föreliggande uppsats. Syftet är att belysa verksamma lärares uppfattningar om ämnet bidrar med en nytta för eleverna och hur lärarna motiverar religionskunskapsämnet. En kvalitativ metod har använts för att få fram data och semistrukturerade intervjuer har utförts. Forskning med ett lärarperspektiv, elevperspektiv och didaktiskt perspektiv har använts vid analyser av data och varit bidragande för uppsatsen.Uppsatsen utgår från en huvudfråga som behandlar på vilka sätt lärarna anser att ämnet fyller en funktion för elevers nytta med religionskunskapsämnet. Två delfrågor ställs i uppsatsen för att huvudfrågan ska vara möjlig att besvara och de behandlar lärarnas beskrivning vad som är det mest centrala i innehållet i religionskunskap 1 och hur lärarna motiverar detta samt hur lärarna beskriver nyttan med ämnet i relation till elevers möjligheter att fungera i ett mångreligiöst samhälle och deras förmågor att hantera existentiella och etiska frågor.Resultatet i studien visar att lärarna anser att ämnet bidrar till eleverna och detta har de användning av utanför skolan.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare på två gymnasieskolor. Intervjuerna visar att lärarna är mest nöjda med den individuella ämnesinriktade kompetensutvecklingen. Däremot är de mindre nöjda med den ämnesöverskridande kompetensutvecklingen, speciellt då den sker i form av skolgemensamma studiedagar. Utifrån tidigare forskning kan detta hänga ihop med att de har betydligt mindre inflytande över denna typ av utbildning än de har över sin egen individuella kompetensutveckling. De gjorda intervjuerna visar också att lärarna inte upplever att beslut om kompetensutveckling i skolan fattas utifrån rationella överväganden grundade på genomarbetade utvärderingar och analyser.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trä till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste åren och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillräckligt hög grad. Woodform är i en övergångsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. Förändringar måste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mängd komponenter som efterfrågas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första läge går att effektivisera.

Ronneby flygplats är en flottiljflygplats som ägs och drivs av försvarsmakten och som är öppen för civil trafik. Flygplatsen är lokaliserad i Kallinge strax norr om Ronneby tätort i Blekinge län. Flygplatsens tillgänglighet med allmänna kommunikationer är idag begränsade. Syftet med studien har varit att analysera och karaktärisera Ronneby flygstationsområde samt bidra med förbättringsförslag till hur flygplatsens tillgänglighet kan öka. Analyser har genomförts för att försöka ge en god helhetsbild av planområdet och dess omgivning samt de olika faktorer som spelar in.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.