Sedan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1995 har integrationen inom EU påverkat den svenska förvaltningen allt mer. Syftet med vår uppsats är därför att belysa vilka förändringar som skett inom den svenska myndigheten på grund av EU-medlemskapet över tid och knyta an dessa förändringar till europeiseringsdebatten. För att möjliggöra detta har vi valt att undersöka hur Naturvårdverket och Kemikalieinspektionen påverkats av EU-medlemskapet över tid. Vi gör en tidsjämförelse genom att utgå ifrån två tidigare undersökningar av EU:s påverkan på den svenska myndigheten från 1998 och 2000. De områden vi studerar är påverkan, styrning och samordning samt organisation.

Fartyg använder sig av stora dieselmotorer för framdrift och för att producera elektricitet ombord. Motorerna samt diverse kringsystem har behov av kylning och till detta används kemikaliebehandlat vatten i ett slutet kylsystem. Vid tömning och läckage från systemet tenderar det kemikaliebehandlade vattnet att hamna med länsvattnet. Länsvattnet genomgår en reningsprocess innan det pumpas överbord. Denna reningsprocess är inte utformad för att avskilja kemikalier och dessa tenderar att hamna i havet.

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hälsofarliga ämnen i olika material och produkter som används vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, färg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide där utfasningsämnen, ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas och riskminskningsämnen, ämnen som ska ges särskild uppmärksamhet finns inlagda. Dessa typer av ämnen finns markerade i SundaHus databas där materialen får bedömningen A-D beroende på innehåll och egenskaper. Region Jämtland Härjedalen vill minska på dessa ämnen i sina lokaler.

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hälsofarliga ämnen i olika material och produkter som används vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, färg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide där utfasningsämnen, ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas och riskminskningsämnen, ämnen som ska ges särskild uppmärksamhet finns inlagda. Dessa typer av ämnen finns markerade i SundaHus databas där materialen får bedömningen A-D beroende på innehåll och egenskaper. Region Jämtland Härjedalen vill minska på dessa ämnen i sina lokaler.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.