Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att stÀlla aerob trÀning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jÀmföra hur bÀgge dessa aktiviteter pÄverkar nÀrminnet. Likheter samt skillnader Àr tvÄ frÄgestÀllningar som ligger till grund för denna studie.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrÄn 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sÄllats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob trÀning har för effekt pÄ minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier dÀr minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade pÄ andra kognitiva omrÄden i hjÀrnan och blev dÀrmed inte kvalificerade för denna studie.

Bakgrund Celiaki Àr en autoimmun sjukdom som pÄverkar tunntarmen. Prevalensen i Sverige uppskattas till 1 %. Mycket forskning har gjorts kring celiaki men gÀllande den faktiska dietistkontakten, vilka som fÄr trÀffa dietist, hur ofta och i vilken form kontakten sker, har lite forskning av relevans hittats. DÀrför kan en kartlÀggning vara viktig för att fÄ en överblick pÄ hur det ser ut i Sverige idag. Uppsatsen skrevs pÄ uppdrag av Svenska Celiakiförbundet.

KlimatförÀndringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvÀmningar. En sÄdan utveckling skulle bli sÀrskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvÀmningsriskerna förvÀntas öka i Sveriges uppfattas ÀndÄ boende med nÀrhet till vatten som attraktivt och efterstrÀvansvÀrt vilket leder mÄnga kommuner till att vilja göra satsningar pÄ nybyggnationer inom sÄdana omrÄden. Karlstad Àr en av de svenska stÀder som bedöms komma att drabbas hÄrt av översvÀmningar till följd av klimatförÀndringarna men samtidigt ocksÄ en av de stÀder dÀr inriktningen pÄ att bygga och utveckla omrÄden vid vatten Àr tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

I dagens samhÀlle Àr det betydelsefullt att kunna lÀsa och skriva och lÀsutveckling Àr ett diskuterat Àmne. Dock har undersökningar pÄ senare tid uppmÀrksammat att svenska barns lÀsförstÄelse försÀmrats. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ undersökning skapa en förstÄelse för vilken syn pedagoger pÄ förskolor i och utanför det kommunala projektet LÀsa Tillsammans har pÄ sitt arbete med höglÀsning och samtal kring böcker. Vidare avsÄgs att med stöd av kompletterande kvantitativa enkÀtfrÄgor kring höglÀsningsvanor i hemmen, skapa en uppfattning om hur ofta förÀldrar samtalar med sina barn kring böckers innehÄll och sprÄk. Tillsammans kunde sedan resultatet av den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen sÀttas i relation till tidigare forskning och anvÀndas för att diskutera barns lÀsutvecklingsmöjligheter.

Denna uppsats handlar om den typ av sprÄklig konstruktion som kallasresultativkonstruktion. MÄlet med uppsatsen Àr att förklara vad en resultativkonstruktionÀr, att ge en kort skiss av hur forskningen kring resultativerhar utvecklats, samt att beskriva hur resultativkonstruktionerkommer till uttryck i det svenska sprÄket.Resultativer Àr konstruktioner dÀr komplementet i verbfrasen uttryckerett resultat av verbhandlingen. Resultativer lÀmpar sig vÀl för attbeskrivas i ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv. En ledande forskareinom konstruktionsgrammatiken Àr Adele Goldberg, och hennessÀtt att beskriva resultativkonstruktionen har varit en viktig utgÄngspunktför uppsatsen.Ett av de mera intressanta dragen hos resultativkonstruktionerna verkarvara att de skulle kunna Àndra valensen för det verb som ingÄr ikonstruktionen. Det Àr en egenhet som innebÀr att man, beroende pÄvilka tolkningar man gör, kan se det som att dessa konstruktioner inte Àrhelt förenliga med vissa delar den grammatiktradition som har sitt ursprungi tranformationsgrammatiken.

En omdiskuterad frÄga inom upphandlingsvÀrlden har pÄ senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan stÀlla krav pÄ verksamhetsövergÄng. Ett sÄdant krav innebÀr att myndigheten krÀver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rÀttsföljder, oavsett om 6 b § LAS Àr tillÀmplig eller inte. De rÀttsföljder som 6 b § LAS ger upphov till Àr att arbetstagare hos den nuvarande leverantören gÄr över till den nya leverantören med samma villkor, att övergÄngen inte Àr en giltig grund för uppsÀgning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig pÄ ett EU-direktiv, det sÄ kallade överlÄtelsedirektivet. För att kunna stÀlla ett sÄdant krav mÄste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hÀnsyn, och de upphandlingsrÀttsliga principerna.

I dagslÀget rÄder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt frÄn smÄ kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter pÄ nÄgot sÀtt arbetar med Lean, finns det begrÀnsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende pÄ personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsomrÄde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i TÀby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara pÄ frÄgan om hur Lean som styrningsverktyg pÄverkar personalens arbetssÀtt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras pÄ en litteraturgenomgÄng angÄende Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin bestÄr av en fallstudie av Bygglovsenheten dÀr kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

Under 70-talet förÀndrades det hawaiianska folkets etniska identitet, dÄ en frihetsrörelse uppstod. Det finns anledning att begrunda om identitet och samhÀllsförÀndringar har en ömsesidig relation, dÀr förstÀrkning respektive försvagning av identitet Àr beroende av samhÀllsutveckling. Frihetsrörelsens framvÀxt reflekterar den problematik som hawaiianerna har stött pÄ. Rörelsens mÄl Àr att utveckla en stark etnisk identitet bland det hawaiianska folket, genom olika projekt som knyter dem med en utveckling av kulturen. Det utfaller sig relevant att analysera samhÀllsutveckling visavi identitetens förÀndring.

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar pÄ KRIS, Kriminellas Revansch i samhÀllet, under vÄrterminen 2006. Samtliga respondenter Àr mÀn som alla har missbrukat droger och dÀr fyra av fem har varit intagna pÄ anstalt vid ett flertal tillfÀllen. Studien Àr en uppföljning av min C-uppsats ?Att Ätererövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att Äterrehabiliteras till det Svenska samhÀllet?. C-uppsatsen pÄvisade bland annat ambivalensen klienterna kÀnde till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svÄrigheter att Ätererövra ett Svenssonliv.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke vÀljer jag att rikta in mig pÄ gymnasieungdomar. LÀrare behöver bli bÀttre pÄ att anvÀnda vardagsbilder i undervisningen och inhÀmta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlÀrare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser pÄ bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det Àr detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.

I takt med att inköp har fÄtt en allt mer betydande roll inom företag krÀvs det ocksÄ att strategier för inköp utformas pÄ ett sÀtt som möjliggör att de kan efterlevas och följas upp, framförallt nÀr det rör sig om koncernövergripande strategier som krÀver samordning. I dagslÀget Àr det inköpsrÄdet pÄ Saab som styr över och samordnar projekt och initiativ som sker inom inköp. InköpsrÄdet ansvarar Àven för framtagandet av inköpsstrategier och arbetet utifrÄn dessa för hela koncernen. En första klassificering av Saabs leverantörer utefter Kraljics matris genomfördes Är 2010 och i samband med detta har ett ökat intresse pÄvisats för att pÄ ett differentierat sÀtt mÀta och följa upp leverantörer. Syftet med studien Àr dÀrmed att se vilka Key Performance Indicators (KPI:er) som Àr tillÀmpliga i en indelning av leverantörer enligt Kraljics matris, det vill sÀga om olika KPI:er Àr fördelaktiga för att genomföra mÀtning och uppföljning av olika typer av leverantörer enligt Kraljics matris.En betydande slutsats med indelning av KPI:er enligt Kraljics matris Àr att studien ska pÄvisa vilka mÀtetal som Àr mest vÀsentliga att ha vid uppföljning av leverantörer kopplade till respektive kvadrant i Kraljics matris.

För att ta tillvara pÄ bÄde intern och extern kompetens finns möjligheten att bedriva teknologiutvecklingsprojekt tillsammans med universitet, institut, leverantörer, industriaktörer och till och med konkurrenter. Att lÄta kompetens och idéer flöda in och ut ur organisationen benÀmns som öppen innovation, vilket Àr ett begrepp som fÄtt stort genomslag. Oavsett om utvecklingen gÄr mot en mer öppen forskning tillsammans med andra parter eller mot stÀngd forskning, det vill sÀga intern forskning, Àr det viktigt att förstÄ vad som ger ett projekt förutsÀttningar att bedrivas öppet eller stÀngt. Syftet med denna studie har varit att utveckla ett beslutsstöd som kan underlÀtta underbyggda beslut gÀllande öppenhet i teknologiutvecklingsprojekt. I studien har en hypotes formulerats om att teknologiutvecklingsprojekt kan delas in i olika nivÄer av mognadsgrad, dÀr det i respektive nivÄ existerar beslutsaspekter angÄende vilka förutsÀttningar som finns för projektets öppenhet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur barnen i förskolan anvÀnder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill Àven anvÀnda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill Àven studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begrÀnsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgÀngligt eller otillgÀngligt beroende pÄ barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns pÄ avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa Àr nÄgra av de frÄgor vi sökt svar pÄ med hjÀlp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats.

Denna studie ingÄr i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sÀtt att se pÄ elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehÄll och form. Studien utgÄr frÄn ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn pÄ sprÄkande, dÀr Àven barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medsprÄkare. Syftet med studien Àr att studera elevers (Ärskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna Àr relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter frÄn tvÄ olika skrivsituationer i Ärskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.