I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans estetiska utgångspunkter och berättarstrategier, så som de kommit till uttryck i författarnas estetiska utsagor och skönlitterära prosa. I den komparativa analysen används vissa narratologiska begrepp. Särskild uppmärksamhet ägnas författarnas hantering av berättarinstansen i prosan och synen på berättarsituationen..